Effektiviteten på de finansiella marknaderna är något som studerats utifrån många olika perspektiv. Vad den effektiva marknadshypotesen i sin helhet påstår är att all information som tillkommer snabbt inkorporeras i aktiepriset utan att investerare har haft en chans att agera, vilket omöjliggör arbitragemöjligheter och således en chans till en positiv abnormal avkastning. Denna studies sätt att undersöka detta fenomen är att studera avkastningen vid genomförandet av en aktiesplit på stockholmsbörsen för att se om någon positiv abnormal föreligger. Studien är gjord i form av en eventstudie där aktiesplitar som genomförts under åren 2000 - 2006 och 2015 - 2019, där de undersökts och genomgått statistiska tester. Dessa olika tidsperioderna har till en början analyserats var för sig för att sedan jämföras mot varandra för att undersöka ifall skillnader föreligger. Studien har kommit fram till att positiv abnormal avkastning förekommer vid genomförandet av en aktiesplit på stockholmsbörsen och kan även se tendenser på skillnader mellan de olika undersökningsperioderna. / The efficiency of the financial markets is something that has been studied through many perspectives. What the efficient market hypothesis says is that new information that reaches the market fast incorporates in the stock price without any chance for the investors to act on it. This results in no chance in arbitrage opportunities hence no chance to positive abnormal return. This study's way of examining this phenomenon was to study the return on the implementation of stock splits which has been implemented on the swedish stock exchange to see if any positive abnormal return exists. This event study has examined stock splits during the periods of year 2000 - 2006 and 2015 - 2019 and statistical tests have been made. These different periods of time have at first been examined by themselves before comparing them with each other to see if there might be any different between them. This study shows that there are significant positive abnormal returns associated with stock returns on the swidish stock exchange during both periods. The study also shows tendencies of that the abnormal returns differ between the two time periods.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan aktiesplit och överavkastning och att fastställa om en enskild investerare kan uppnå en överavkastning genom att investera i aktier noterade på OMXSPI som har genomfört en aktiesplit. Genom en genomgå av tidigare forskning samt genomförande av en egen dataanalys kommer denna studie att undersöka huruvida aktier som har genomfört en aktiesplit genererar en överavkastning jämfört med aktier som inte har genomgått en split. Teoretisk referensram: Denna studie bygger på och utmanar antagandet av den effektiva marknadshypotesen som hävdar att det inte är möjligt för en enskild investerare att uppnå överavkastning. Signalhypotesen och handelsintervallshypotesen kommer också att beaktas i undersökningen. Metod: Denna studie är av kvantitativ karaktär och använder en deduktiv ansats. Undersökningsmodellen är baserad på 131 handelsdagar som är uppdelade i fem olika eventfönster. Prisdata har samlats in för hela händelseperioden, och därefter har data bearbetats matematiskt och analyserats statistiskt. Slutsats: Resultaten från studien antyder att aktier som genomgick en aktiesplit mellan 2010 och 2022 genererade en avkastning som var 10,89% högre än aktier som inte genomgick en aktiesplit. Resultaten av studien kan bekräftas med 99% säkerhet. / Purpose: The study examines the relationship between stock splits and abnormal return, in order to investigate whether an individual investor can generate excess returns by investing in stocks listed on OMXSPI that are scheduled to undergo a split. By reviewing previous research and conducting an independent data analysis, the study will investigate whether stocks that have undergone a split generate abnormal return compared to those that have not undergone a split. Theoretical perspectives: The study builds on and challenges the efficient market hypothesis assumption that it is not possible for an individual investor to generate excess returns. The signaling hypothesis and the trading range hypothesis will also be considered. Method: The study is of a quantitative nature with a deductive approach. The research model is based on 131 trading days divided into five different events. Price data is collected for the entire event period and is mathematically calculated and analyzed statistically. Conclusions: The study's results indicate that stocks that undergo a stock split between 2010-2022 generate a 10.89% higher return than stocks that do not undergo a stock split. The results can be confirmed with a 99% level of certainty.