Uppsatsen syftar till att besvara hur senaste decenniernas teknologiska utveckling har påverkat kvaliteten på den svenska aktiemarknaden. I media har det under en lång tid förekommit artiklar där professionella investerare talar om hur teknologins framsteg nu håller på att förstöra aktiemarknaden. I motsats till detta har en del studier som gjorts visat att kvaliteten istället har förbättrats. För att undersöka hur kvaliteten på den svenska aktiemarknaden har förändrats sedan teknologins intåg har ett par klassiska mått för att mäta aktiemarknadens kvalitet använts. Måtten som använts i denna uppsats är ”Float”, ”Köp/Sälj spread” och ”Turnover”. ”Float” är ett mått som visar hur många aktier som finns till försäljning, ”Köp/Sälj spread” visarskillnaden mellan köp och säljpris, en form av kostnad, och ”Turnover” är ett mått som visar hur stor handeln är i aktien. Dessa tre mått är beräknade på 18 stycken svenska storbolag och har jämförts mellan åren 1997 och 2020 för att se om det är en signifikant skillnad mellan åren. Medelvärdena för alla tre måtten visade sig vara bättre under 2020 än under 1997 vilket visar att kvaliteten skulle ha förbättrats. Dock så var det endast medelvärdet för ”Spread” som var statistiskt skilt mellan de två perioderna. För ”Float” och ”Turnover” kunde statistisk skillnad inte fastslås, trots att medelvärdena för 2020 visade bättre värden än 1997. Skillnaden var inte tillräckligt stor för att den skulle vara signifikant. Sammantaget visar undersökningen att teknologin bidragit till att framförallt sänka kostnaderna för aktiehandel. Andra fördelar som teknologin bidragit med men som inte mäts via kvalitetsmåtten är tex informationsspridningen och ökning av ungas sparande.

En god inblick i den ekonomiska marknaden leder till ett gynnsamt läge från vilket vi kan maximera avkastningen på våra investeringar. Är det möjligt att genomföra en sådan typ av investering sett till endast bolagens storlek? Ett flertal studier har genomförts kring småbolagseffekten som en anomali på kapitalmarknaden. Effekten innebär att småbolag skulle generera en högre procentuell avkastning än storbolag under samma tidsperiod, vilket inte går i linje med vad den effektiva marknadshypotesen påstår kring kapitalmarknaden. Avsikten med denna undersökning är att analysera huruvida detta stämmer eller ej. Syftet med studien är att analysera om det förekommer en mikrobolagseffekt på den svenska aktiemarknaden under åren 2005-2014, det vill säga en anomali med extremare utfall av småbolagseffekten. Vi har använt oss av en kvantitativ statistisk analys för att mäta de genomsnittliga avkastningarna mellan de tre olika portföljer vi skapat bestående av bolag från Large Cap, Small Cap och Aktietorget. Tre hypoteser är testade och resultatet är analyserat med hjälp utav ett statistiskt t-test i programmet SPSS. Studiens resultat är att det inte går att påvisa någon signifikant skillnad i avkastningen mellan storbolag, småbolag och mikrobolag under den givna tidsperioden. Inte heller under delperioder har det kunnat påvisas någon statistisk skillnad. / A good insight in the economic market leads to a favorable position from which we can maximize the profits of our investments. Is it possible to make such investments with regards only to the size of the companies we are considering? Numerous studies have been made on the small firm effect as an anomaly of the capital market. The effect supposedly tells us that, given the same period of time, small companies generates a higher percentage return than large companies. This contradicts the Efficient-market hypothesis, and the purpose of this research is to analyze whether this could be true, or not. The research study is made with regards to micro-size companies in the Swedish capital market during the years 2005-2014, thus, this is an extreme version of the small firm effect. A quantitative statistical analysis is used to measure the average return of three different stock portfolios; Large Cap, Small Cap and Aktietorget. Three different hypothesis are tested and the results analyzed with the help of statistical T-tests in SPSS are used. The results of the study is that there is no solid statistical proof that there is a difference in profit between the three different markets during the time period. Nor could an effect be seen during any smaller time period within the given time frame.