Tidigare forskning har visat att svenska stridspiloter har uppvisat en anmärkningsvärt hög förekomst av depressions- och ångestsymptom, vilket både riskerar att minska effektiviteten hos de svenska luftstridskrafterna och kan innebära en fara för flygsäkerheten. Detta arbete syftar till att underlätta beslutsfattandet kring problemet genom att skapa ett bättre underlag för att förstå de bakomliggande orsakerna. Studien undersöker när under karriären symptomen uppkommer samt jämför mellan olika pilotkategorier för att skapa en bättre förståelse för hur problemen uppstår och därmed vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta. En kvantitativ enkätundersökning användes för att undersöka förekomsten av depressions- och ångestsymptom bland svenska strids-, transport- och helikopterpiloter under deras första fem utbildningsår. Enkäten baserades på HADS-skalan och skickades till 158 personer, varav hälften var piloter. Resultatet av studien indikerar att den höga förekomsten av depressions- och ångestsymptom uppkommer senare i stridspilotkarriären. Stridspiloterna uppvisade dessutom en lägre förekomst av depressions- och ångestsymptom än en icke-flygande kontrollgrupp. Dessa resultat pekar i sin tur mot att miljöfaktorerna spelar en större roll än de genetiska faktorerna vid uppkomsten av symptomen. Författarens slutsats är att förekomsten av depressioner och ångestsyndrom bland stridspiloterna är påverkbar, och några lämpliga åtgärder föreslås. / Earlier research has shown that Swedish fighter pilots have displayed a remarkably high prevalence of symptoms of depression and anxiety, which could lead to a reduction in the effectiveness of the Swedish Air Force as well as compromising flight safety. The purpose of this study is to aid in the decision making process revolving this problem by providing more substantial material in order to better understand the underlying causes. The study investigates the emergence of the symptoms and compares different pilot categories with each other to create a better understanding of how these problems arise and by such deduce which measures can be taken to prevent this.   A quantitative questionnaire survey was used to investigate the prevalence of symptoms of depression and anxiety among fighter, transport and helicopter pilots during their first five years of training. The questionnaire was based on the HADS-scale and was sent to 158 persons, half of them pilots. The result of the study indicates that the high prevalence of symptoms of depression and anxiety is something that emerges later on in the fighter pilot’s career. The fighter pilots in this study displayed a lower prevalence of symptoms of depression and anxiety than a non-flying control group. These results in turn indicate that the environmental factors play a larger part than the genetic factors in the emergence of the previously mentioned symptoms. The author of this work comes to the conclusion that there is indeed a possibility of affecting the prevalence of depressions and anxiety syndromes among Swedish fighter pilots and some appropriate counter measures are proposed.