Bostadens kvaliteter har direkt inverkan på individens förutsättningar och påverkar livskvaliteten. Studentbostäder hör till kategorin tillfälliga boenden vilket medför viss sanktionering gällande kvalitetskrav för bostadens utformning, detta ses som problematiskt eftersom studentergenerellt tillbringar många timmar i sitt hem och hemmiljön vanligtvis också fungerar somen plats för studier. Bostaden som både hem- och arbetsmiljö betraktas i och med förväntad utbredning av digitaliserad undervisning som en viktig aspekt i utformningen av framtidens studentbostäder. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som är ett bra studentboende.För att förstå detta undersöks relationen mellan den byggda miljö och människan, synen på hemmiljö och bostaden, vilka arkitektoniska kvaliteter som bidrar till trivsel i bostaden och har positiv inverkan på upplevelsen av hemmiljö, vilka behov som kan betraktas som mänskligt förenande samt vilka specifika behov och preferenser som finns inom målgruppen studenter.Den teoretiska grunden har formats utifrån det vetenskapliga fältet för arkitektur, sociologi, psykologi och filosofi. Resonemang som förts i olika tider sätts i relation till varandra ochillustrerar hur synen på bostaden och dess primära funktioner förändras över tid. Litteratur- och databassökning resulterar i sammanställande av åtta indikatorer som är viktiga att ta hänsyntill i utformning av framtidens studentbostäder, dessa är; sammanhang, spatial form, dagsljus och inomhusklimat, nivåer av socialt och privat, rummens placering i relation till varandra, omslutenhet kontra öppenhet, möjlighet till variation samt material och detaljer. Indikatorerna har fungerat vägledande i utformandet av ett gestaltningsförslag över ett studentboende i Malmö. För att tillgodose alla dessa behov i en bostadslösning, begränsad av studenternas budget och effektivitetskrav, har ett koncept kring en delad lägenhet för två personer utvecklats. Att två studenter bor tillsammans är också en strategi som tillämpas för att underlätta integrationen i den sociala gemenskapen, i byggnaden mellan studenterna och i staden mellan studenternaoch universitetslivet. Att dela en situation med en person som befinner sig i “samma” position beskrivs våde i tidigare forskning och av studenterna som ett sätt att öka upplevelsen av trygghet. När människor känner sig trygga uppstår en vilja att utforska vilket leder till utveckling.En ritningsanalys av fyra befintliga studentbostäder i Malmö och förståelse utifrån Malmö universitets Campusplan 2040 har bidragit med kompletterande inslag i analysen utifrån medvetenheten kring platsens och sammanhangets inverkan i utformning av god arkitektur. För ytterligare förståelse för målgruppen har fem universitetsstudenter som bor i Malmö intervjuats omfrågor som rör kvaliteter och behov i bostaden samt synen på hemmiljö och studentbostäder. Gestaltningsförslaget presenterades för studenterna och ledde till en djupare diskussion om livet i studentbostäder, vilka delar i utformningen som upplevdes som bra och vad som kunde förbättras samt vilka utmanande frågor som kunde identifieras. Samtalen med studenterna bekräftar tidigare forskning på områdena hemmiljö och studentbostaden, således även indikatorernas relevans. Intervjuerna leder till uppslag för vidare utveckling av gestaltningsförslaget och en diskussion kring komplexiteten i utformningen av studentbostäder, på grund av konkurrerande värden som sätts i relation till varandra. Studien visar att det i fråga om studentbostaden finns ett behov av möjlighet till personligt avtryck och flexibilitet inom bostaden samt att en balans mellan integritet och interaktion efterfrågas. Både det privata livet, identitetsskapande och tillgångentill gemenskap ses som extra viktigt i den formativa period i livet som tiden för studier är. Dessa teman kan tillsammans med de åtta indikatorerna dels ses som områden för vidare forskning, dels som ett svar på vad dagens studentbostäder, i varierande grad, saknar och kan således fungera som ett uppslag till vad som bör utvecklas vidare i utformningen av framtida studentbostäder. / The quality of the home environment have a direct impact on the individual’s living conditions and influence the quality of life. Student residential belongs to the category of temporary homes, which implies less expectations on the quality of the accommodation due to legislation. This becomes problematic since the students, generally spend many hours in their home and the home environment usually also works as place for studies. Student residential as both a home and work space is a relevant aspect in the design of future student housing, since the expected spread of digitized education. The aim of the thesis is to identify what constitutes good student housing. In order to understand that, the relationship between the built environment and people, the perception of home environment and housing, which architectural qualities contribute to the well- being of the home and have a positive impact on the experience of home environment, which needs that can be considered as humanly unifying and which specific needs and preferencesthat exist within the target group of students are investigated. The theoretical framework has been formed from the scientific fields of architecture, sociology, psychology and philosophy. Arguments made at different times are seen in comparison to each other and illustrate how the view of the home and its primary functions changes over time. Literature and database searches result in the compilation of eight indicators that are important to consider in the design of future student housing, these are; context, spatial form, daylight and indoor climate, levels of socialand private, the positioning of spaces in relation to each other, enclosure versus openness, opportunity for variety and materials and detailis.The indicators serve as a guide in the designof a design proposal for a student residence in Malmö. To meet all these needs in a dwelling solution, limited by the students’ budget and efficiency requirements, a concept for a shared flat directed to two students was developed. Two students living together was also a strategy applied to make it easier incorporating with the social community, in the building between the students and in the city between the students and the university life. To share a situation with a personin the same circumstances are described by the students as one way of increase the experienceof safety. When people feel safe a will to explore arise which leads to personal development. A drawing analysis of four existing student residences in Malmö and an understanding from Malmö University’s Campus Plan 2040 have contributed with additional elements to the analysis, based on the awareness of the impact of place and context in designing good architecture. For further understanding of the target group, five university students living in Malmö have been interviewed on issues related to qualities and needs at home and views on home environment and student housing. The designed outcome were presented to the students and led to a deeper discussion on life in student residential which parts that experienced good and what could be improved and the challenging issues could be identified in the design proposal. The conversations with the students confirmed previous research in the areas of perception in home environment and student housing, thus also the relevance of the indicators. The interviews led to suggestions for further development of the design proposal and a discussion about the complexity of the design of student housing, due to competing values that are put in relation to each other. The study shows that a need for personal expression and flexibility within the dwelling and a balance between privacy and interaction is required. Both privacy, identity formation and access to community are seen as particularly important in the formative period of life while studying. These subjects are, together with the indicators, seen as areas for further investigation and as a reply on what today’s student housing, to varying degrees, lacks and can thus be a suggestion for what should be developed further in the design of future student housing.