Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingseffekten av studentledd psykoterapi på Umeå Universitets psykologmottagning gällande depressions- och ångestsymptom. Mer specifikt var syftet även att jämföra de två behandlingsmetoder som praktiseras på mottagningen; kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT), samt jämföra de självskattningsinstrument för depression och ångest som ingår i mottagningens testbatteri (Patient Health Questionnaire 9-items, PHQ-9; Hospital Anxiety and Depression scale, HADS; General Anxiety Disorder 7-item scale, GAD-7). Ett ytterligare delsyfte var att beskriva mottagningens klientpopulation. Stickprovet bestod av 61 deltagare (72.1 procent kvinnor, 49.2 procent studenter, medianålder 23 år) som behandlats med antingen KBT eller PDT. För att undersöka effekterna av behandling jämfördes deltagarnas symptomskattningar före och efter behandling uppdelat på behandlingsmetod med hjälp av två-vägs variansanalys (ANOVA). Resultaten visade stora effektstorlekar för behandling gällande depression och ångest. Inga signifikanta skillnader observerades mellan behandlingsmetoder, vilket kan bero på bristande power. Diskrepans mellan instrumentens förmåga att identifiera deltagare med symptom på depression och ångest kunde ses, i synnerhet gällande depressionssymptom. I linje med rådande forskning visar studiens resultat att studentledd behandling har effekt på depression och ångest. Validiteten för de instrument som används på Psykologmottagningen bör dock undersökas närmare. Sammantaget belyser resultaten i denna studie vikten av att välja mätinstrument anpassade för den tilltänkta populationen för att kunna utvärdera behandlingseffekt.