<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler. Resultaten visar inga signifikanta samband mellan antalet behandlingsinsatser och behandlingseffekt. Däremot råder samband mellan ätstörningspsykopatologi och behandlingseffekt, d.v.s. desto högre grad ätstörnings-psykopatologi, desto sämre behandlingseffekt. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt framkommer mellan diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller ätstörning utan närmare specifikation. Sammanfattningsvis rapporteras bristande betydelse av antalet insatser i behandling vilket tyder på andra faktorers betydelse gällande behandlingseffekt. Behandling av ätstörningspatienter föreslås därför fokusera på individspecifik ätstörnings-psykopatologi och vidmakthållande faktorer.</p>

SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler. Resultaten visar inga signifikanta samband mellan antalet behandlingsinsatser och behandlingseffekt. Däremot råder samband mellan ätstörningspsykopatologi och behandlingseffekt, d.v.s. desto högre grad ätstörnings-psykopatologi, desto sämre behandlingseffekt. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt framkommer mellan diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller ätstörning utan närmare specifikation. Sammanfattningsvis rapporteras bristande betydelse av antalet insatser i behandling vilket tyder på andra faktorers betydelse gällande behandlingseffekt. Behandling av ätstörningspatienter föreslås därför fokusera på individspecifik ätstörnings-psykopatologi och vidmakthållande faktorer.

Depression drabbar 322 miljoner människor världen över och påverkar både individen och personer i dess omgivning. Behandlingen av depression varierar och kan vara farmakologisk och icke farmakologisk. I vissa delar av världen är det mer accepterat att behandla depression med komplementär och alternativ medicin. Kunskapen av effekten av icke farmakologiska behandlingar är bristfällig i Sverige. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om icke farmakologiska behandlingar vid depression. Detta för att kunna förbättra livskvaliteten för personer som lider av depression. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där aktuell forskning söktes fram via två databaser och som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att effekten av icke farmakologisk behandling var minskad depression, ångest, ökad självkänsla och livskvalitet. Slutsatsen som kan dras är att sjuksköterskor behöver vara mer öppna för alternativa behandlingsmetoder vid depression och effekten av vad vila, beröring, och fysisk aktivitet har för patienten men även vikten av att samverka med andra yrkesprofessioner för att tillgodose människors grundläggande behov. En ökad acceptans inom området kan leda till mer forskning och därefter tillämpning i vården.

Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingseffekten av studentledd psykoterapi på Umeå Universitets psykologmottagning gällande depressions- och ångestsymptom. Mer specifikt var syftet även att jämföra de två behandlingsmetoder som praktiseras på mottagningen; kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT), samt jämföra de självskattningsinstrument för depression och ångest som ingår i mottagningens testbatteri (Patient Health Questionnaire 9-items, PHQ-9; Hospital Anxiety and Depression scale, HADS; General Anxiety Disorder 7-item scale, GAD-7). Ett ytterligare delsyfte var att beskriva mottagningens klientpopulation. Stickprovet bestod av 61 deltagare (72.1 procent kvinnor, 49.2 procent studenter, medianålder 23 år) som behandlats med antingen KBT eller PDT. För att undersöka effekterna av behandling jämfördes deltagarnas symptomskattningar före och efter behandling uppdelat på behandlingsmetod med hjälp av två-vägs variansanalys (ANOVA). Resultaten visade stora effektstorlekar för behandling gällande depression och ångest. Inga signifikanta skillnader observerades mellan behandlingsmetoder, vilket kan bero på bristande power. Diskrepans mellan instrumentens förmåga att identifiera deltagare med symptom på depression och ångest kunde ses, i synnerhet gällande depressionssymptom. I linje med rådande forskning visar studiens resultat att studentledd behandling har effekt på depression och ångest. Validiteten för de instrument som används på Psykologmottagningen bör dock undersökas närmare. Sammantaget belyser resultaten i denna studie vikten av att välja mätinstrument anpassade för den tilltänkta populationen för att kunna utvärdera behandlingseffekt.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) är en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillräcklig gällande dess långsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt på kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie är en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och långsiktiga effekt på språk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under två veckor. Språkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 månader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras närstående. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervägande förbättrade språkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga närstående en förbättring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbättringen övervägande stabil. Skillnader i poängförbättring mellan bedömningarna antydde en behandlingseffekt, vilket stöddes av analys med teckentest. Resultat från intervjuer gav stöd för de förbättrade resultaten och kan anses öka den ekologiska validiteten. Resultaten tyder på att CIAT kan ha en kort- och långsiktig effekt på språk och kommunikation vid lindrig grad av afasi. Föreliggande studie indikerar därmed att CIAT kan vara gynnsamt för denna patientgrupp. Vidare analys krävs dock för att utesluta en effekt av upprepad testning. Med hänsyn till antalet personer som drabbas av afasi varje år och de betydande psykosociala konsekvenser afasi kan innebära bör framtida forskning utreda ytterligare hur behandling kan förbättra såväl språkliga funktioner som kommunikativ delaktighet i vardagen. / Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) is a group therapy for people with aphasia. The therapy’s effectiveness, its effect in milder aphasia and its long-term effect has not been thoroughly investigated in previous studies. This multiple case study aims to assess short- and long-term effect of CIAT on language functions and functional communication in mild aphasia. Four people with chronic aphasia received CIAT over two weeks. Language functions and functional communication was assessed prior therapy (T1), after therapy (T2) and at a 3 month follow-up (T3). In addition to assessments, interviews with participants and their family members were conducted. At T2 all participants showed mainly improved language functions. In addition, 4/4 participants and all family members rated an improvement of functional communication. Results were mainly stable at T3. Differences in improvement when comparing assessments indicated a treatment effect, which was supported by analysis with a sign test. Results from interviews supported the improved results on language tests and could be regarded as increasing the ecological validity. Results indicate a positive and lasting effect on language and communication in milder aphasia. The present study thus suggests that CIAT could be beneficial to this patient group. However, further analyses are required to rule out the possibility of a practice effect. Considering the number of people with aphasia and the psychosocial impact of aphasia, future research should further investigate how therapy could improve linguistic ability as well as communicative participation.

<p>Constraint-Induced Therapy (CI) is based on the theory that constraining operationalfunctions will increase the usage and at the same time the recovery of impaired functions. Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) is a variant of CI, aimed at people with chronicaphasia. The purpose of this study was to examine whether CIAT would affect the linguisticabilities of eleven individuals with chronic aphasia. The linguistic abilities of each participant were tested before and after the therapy which consisted of thirty hours intensive trainingduring two weeks in accordance with CIAT. Abilities that were examined included namingability, informative speech, listening comprehension and everyday use of language. Measurements of the participants’ length of utterances and speech-rate were also implemented. The test results were analyzed using Wilcoxon signed ranks tests and dependent t-tests. Significant improvements were ascertained in the areas of length ofutterances, naming ability and informative speech. The conclusion of the study was that CIAT has a positive effect on individuals suffering from chronic aphasia, in regards tospeech production. It is unclear whether the method has any effect on language comprehension.</p> / <p>Constraint-Induced Therapy (CI) bygger på teorin att hämmande av välfungerande funktionerökar användningen och därmed återhämtningen av nedsatta funktioner. Constraint-InducedAphasia Therapy (CIAT) är en variant av CI som riktas mot personer med kronisk afasi. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om CIAT påverkade språkförmågan för elva personer med kronisk afasi. Deltagarnas språkförmåga testades före och efter behandlingen, vilken utgjordes av trettio timmar intensiv träning under två veckor i enlighet med CIAT. Delförmågor som testades var benämningsförmåga, informativt tal, hörförståelse samt språkanvändning i vardagen. Mätningar gjordes också av deltagarnas taltempo och genomsnittliga yttrandelängd. Deltagarnas resultat från språktesten analyserades med Wilcoxon signed ranks test och beroende t-test. Signifikanta förbättringar kunde ses inomområdena yttrandelängd, benämningsförmåga samt informativt tal. Slutsatsen var att CIAT har en positiv effekt på personer med kronisk afasi vad gäller talproduktion. Det är dockoklart huruvida metoden påverkar språkförståelse.</p>

Constraint-Induced Therapy (CI) is based on the theory that constraining operationalfunctions will increase the usage and at the same time the recovery of impaired functions. Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) is a variant of CI, aimed at people with chronicaphasia. The purpose of this study was to examine whether CIAT would affect the linguisticabilities of eleven individuals with chronic aphasia. The linguistic abilities of each participant were tested before and after the therapy which consisted of thirty hours intensive trainingduring two weeks in accordance with CIAT. Abilities that were examined included namingability, informative speech, listening comprehension and everyday use of language. Measurements of the participants’ length of utterances and speech-rate were also implemented. The test results were analyzed using Wilcoxon signed ranks tests and dependent t-tests. Significant improvements were ascertained in the areas of length ofutterances, naming ability and informative speech. The conclusion of the study was that CIAT has a positive effect on individuals suffering from chronic aphasia, in regards tospeech production. It is unclear whether the method has any effect on language comprehension. / Constraint-Induced Therapy (CI) bygger på teorin att hämmande av välfungerande funktionerökar användningen och därmed återhämtningen av nedsatta funktioner. Constraint-InducedAphasia Therapy (CIAT) är en variant av CI som riktas mot personer med kronisk afasi. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om CIAT påverkade språkförmågan för elva personer med kronisk afasi. Deltagarnas språkförmåga testades före och efter behandlingen, vilken utgjordes av trettio timmar intensiv träning under två veckor i enlighet med CIAT. Delförmågor som testades var benämningsförmåga, informativt tal, hörförståelse samt språkanvändning i vardagen. Mätningar gjordes också av deltagarnas taltempo och genomsnittliga yttrandelängd. Deltagarnas resultat från språktesten analyserades med Wilcoxon signed ranks test och beroende t-test. Signifikanta förbättringar kunde ses inomområdena yttrandelängd, benämningsförmåga samt informativt tal. Slutsatsen var att CIAT har en positiv effekt på personer med kronisk afasi vad gäller talproduktion. Det är dockoklart huruvida metoden påverkar språkförståelse.

Syftet med studien var att utifrån specifika frågeställningar systematiskt granska vetenskapliga studier av audiologisk grupprehabilitering. I studien undersöktes själva definitionen av audiologisk grupprehabilitering, hur olika variabler påverkar resultatet, hur utvärderingen bör ske samt hur den förhåller sig till de uppställda målen.     Den metod som tillämpats är litteraturstudie. För litteratursökningen till denna studie användes databaserna PubMed och Cinahl. Vissa artiklar söktes även från vetenskapliga studiers referenslistor samt tips från handledare.       Resultaten från de olika studierna visar att nytta med rehabilitering varierar då många aspekter spelar in och påverkar utgången av rehabiliteringsinsatsen. Rehabiliteringen bör ses som en patientcentrerad problemlösande process för att nå alla individers önskemål. När patienten själv är mer aktiv i utvärderingen ökar möjligheten att uppnå målen gällande grupprehabilitering. Hänsyn måste tas till varje enskild individs sociala bakgrund för att skapa ett audiologiskt rehabiliteringsprogram som möter deras krav vid lyssnande och kommunikation. Individens livsstil, kommunikationsvanor, krav och egenheter interagerar med fysiska begrepp såsom graden och formen på hörselnedsättningen.    Audiologisk grupprehabilitering är en åtgärd för att förbättra eller lindra problem vid hörselnedsättning och de olika studierna visar på varierande resultat. Grupprehabiliteringens mål skall möta patientens behov. För att nå dit behövs utvärderingsmetoder som är personcentrerade och problemlösande. Användandet av öppna frågeformulär är ett sätt att nå det kriteriet. / The purpose with this study was to systematically examine scientific studies of audiologic group rehabilitation. The definition of audiological rehabilitation was explored, different variables that influence the result and how the outcome measures should be done and its relationship with the goals of audiologic rehabilitation.    The method used was a literature study. Pubmed and Cinahl were used for the search of literature. Some articles were searched from scientific studies reference lists and also advice from the supervisor.   The result from the different studies shows that the effect of rehabilitation varies as there are many aspects that have an affect on the outcome measure. Rehabilitation should be seen as a patient centered problem solving process in order to reach the goals of all the individuals. When the patient is more active in the outcome measure procedure the goals also comply with the group rehabilitation. Consideration must be taken to social background of each and every individual in order to create an audiological rehabilitation program that meets their hearing and communication requirements.  The lifestyle, communication habits and singularity of the individual interact with physical conceptions as well as the grade and shape of the hearing impairment.   Audiological group rehabilitation is a mean to improve or relieve problems due to hearing impairment and the different studies show that the result varies. The goals of group rehabilitation should meet the need of the patient. In doing so there is a need of outcome measures that are person centered and problem solving. Using open questionnaires is a method to reach that criterion. / <p>Examensarbete inom audionomprogrammet, Göteborgs universitet. </p>

Syftet med denna studie var att utvärdera behandling med hjälp av elektropalatografi (EPG) och portabel träningsenhet (PTU) hos en person med kvarstående artikulationsproblem. Försökspersonen var en vuxen man med medfödd hemifacial mikrosomi och mikrognati som tidigare genomfört konventionell talträning. En kvasiexperimentell, prospektiv, kontrollerad single subjekt A-B-A design användes. Försökspersonen hade vid träningsstart en tillbakadragen artikulation av /t/ och /d/ till velart/uvulart artikulationsställe med kvarstående svårighet att göra sitt tal förståeligt för sina samtalspartners.  Behandlingseffekten utvärderades genom instrumentell EPG analys av /t/ i enstaka ord före och efter behandling. Analysen visade signifikanta behandlingsresultat där en fortgående förbättring av produktionen av /t/ i medial och final position skedde även fyra år efter avslutad behandling. Perceptuell lyssnarbedömning av tränade och otränade lyssnare uppvisade signifikant förbättrad skattning av t-likhet av målljudet /t/ i medial och final position över tid. Ett mycket svagt samband sågs mellan perceptuell skattning av t-likhet och de analyserade EPG-värdena. Lyssnarskattningen av spontantalet visade en förbättring av förståelighet vid kontroll 4 år efter avslutad träning. Utvärderingen bekräftar tidigare forskning och visar att talträning med EPG är ett effektivt sätt att ge visuell återkoppling i försök att etablera ett korrekt artikulationsmönster, förbättrat tal och ökad förståelighet. Detta provades i föreliggande studie och även om resultaten inte var entydiga, antyddes att metoden kan vara långsiktigt framgångsrik vid sedan lång tid väl etablerade talavvikelser utan tecken på förändring spontant eller efter tidigare träning utan visuell återkoppling. En viktig erfarenhet är således att planera långsiktigt och invänta automatisering av nya artikulationsrörelser som har lång etableringsfas. Träning med EPG föreslås kunna erbjudas vuxna personer med kvarstående artikulationsavvikelser där konventionell träning inte har kunnat ge önskvärda resultat. Nyckelord: Elektropalatografi, behandlingseffekt, hemifacial mikrosomi, artikulationsstörning, långtidsuppföljning, förståelighet / The aim of this study was to evaluate speech therapy using electropalatography (EPG) and portable training unit (PTU) in a subject with persistent articulation errors. The participant was a male adult with congenital hemifacial microsomia and micrognathia who previously had received conventional speech therapy. The subject had a retracted, velar/ uvular articulation of dental plosives with difficulty making speech understandable to listeners. A quasi-experimental prospective, controlled single-subject ABA design was used. Treatment efficacy was assessed by instrumental EPG analysis of  /t/ in single words before and after treatment and showed significant treatment results with a continuing improvement in the production of  /t/ in medial and final position even four years after completion of treatment. Perceptual listen assessment of trained and untrained listeners showed significantly improved estimation of the target /t/ in medial and final position over time. A very weak association was found between the perceptual estimation of t-likeness and the analyzed EPG values. Listener rating of spontaneous speech showed an improvement in intelligibility 4 years after completing training. The evaluation confirms previous research showing that speech therapy with EPG seems effective for providing visual feedback in the attempt to establish a correct articulation pattern, improved speech and enhanced intelligibility. This was investigated in the present study and although the results were not unambiguous, it was indicated that the method can be successful at long persisting well established articulation errors without signs of spontaneous change or after previous training without visual feedback. An important experience is to plan long term and wait for the automation of the new articulation movements that have a long establishment phase. Training with EPG is proposed to be offered to adults with persistent articulation disorders for which conventional therapy has been unable to provide desirable results. Keywords:  Electropalatography, treatment effect, hemifacial microsomia, articulation disorder, long- term follow- up, intelligibility

Fear is an innate emotion and an adaptive response to provide protection from potential harm. When fear is excessive and out of proportion in relation to the confronted situation, it can lead to the development of an anxiety disorder. Many individuals feel anxious at some point, but not all experience clinical anxiety or meet the diagnostic criteria of an anxiety disorder. Still, anxiety disorders are the most prevalent form of psychiatric disorder in the general population. More often than not people suffering from one anxiety disorder also present other psychiatric conditions. As of today, cognitive and behavioural treatments have been tested and found to positively affect anxiety disorders, making them the treatment of choice. Nevertheless, many patients do not seek or receive adequate treatment. One common critique of the research trials from which the recommendations for treatments stem is the use of a single protocol targeting only one diagnosis. This is because many people suffer from comorbidities. Another problem connected to the recommendation that cognitive behavioural therapy (CBT) should be the treatment of choice for anxiety disorders is the lack of therapists with adequate training. One possible way of dealing both with the shortcoming of therapists and making CBT more accessible is the use of the Internet. Internet-based CBT (ICBT) has been tested in numerous trials during the last 15 years, showing positive outcomes for a large variety of disorders. Many ICBT trials also make use of a single protocol. Another way of dealing with comorbidities might be to tailor the treatment to let characteristics and preferences of the patient guide the design of the protocol. Little is known about possible effects of tailoring the ICBT, the effects of therapeutic relationships in ICBT, and the effectiveness and cost-effectiveness of these treatments. This thesis is based on three studies on two separate randomized controlled trials (RCTs) using the same set of modules accessible for the tailored protocol. Study I was an RCT investigating treatment effects up to two-year after completion, showing favourable outcomes of the treatment in a self-recruited sample at all measure points. Study II was a secondary analysis exploring possible relations between working alliance and treatment outcome for participants in the treatment group recruited for Study I indicating that working alliance predict outcome in this tailored treatment. The second RCT was an effectiveness trial (Study III) analysing treatment effects and cost-effectiveness of the treatment up to one year post treatment in a primary-care population. This study showed positive treatment effects both regarding symptom reduction and cost-effectiveness, and that effects were sustained at one year post treatment. Conclusions drawn from these studies are that individually tailored ICBT seems to be a feasible approach for patients with anxiety disorders regardless of comorbidities, and a responsible choice in terms of societal costs. / Rädsla är en medfödd känsla och en adaptiv respons för att skydda organismen från potentiell skada. När rädslan blir överdriven och oproportionerlig i relation till den konfronterade situationen, kan det leda till utvecklandet av ångestsyndrom. Många personer upplever någon gång ångest, men inte alla upplever klinisk ångest eller uppfyller de diagnostiska kriterierna för något ångestsyndrom. Trots detta är ångest det vanligaste psykiatriska tillståndet i befolkningen i stort och oftast uppfyller personer som lider av ett ångestsyndrom även andra  psykiatriska tillstånd. Till dags dato har både kognitiva och beteendeinriktade behandlingar testats och visat sig verksamma vid ångestproblem, vilket gjort dem till de behandlingar som rekommenderas för dessa tillstånd. Trots god effekt av behandling söker många patienter ändå inte hjälp, alternativt erhåller inte adekvat behandling. En vanlig kritik mot den forskning från vilka behandlingsrekommendationerna för ångestsyndrom stammar är att många använt en manual eller ett protokoll som riktar sig mot bara en diagnos. Detta på grund av den stora komorbiditeten. Ett annat problem kopplat till rekommendationerna att kognitiv beteendeterapi (KBT) ska vara förstahandsval vid behandling av ångest är bristen på behandlare med adekvat utbildning. Ett möjligt sätt att göra KBT mer tillgängligt är att använda Internet. Internet- förmedlad KBT (IKBT) har prövats i ett stort antal studier de senaste 15 åren dessa har visat positiva resultat vid ett stort antal psykiatriska tillstånd. Flertalet av dessa studier har dock använt ett enda behandlingsprotokoll. En annan möjlighet att hantera komorbiditet kan vara att skräddarsy behandlingen för att låta patientens egenskaper och preferenser vara med och styra utformningen av behandlingsprotokollet. Möjliga effekter av att skräddarsy IKBT är relativt lite undersökt, likaså effekterna av terapeutiska relationer i IKBT samt klinisk effektivitet och kostnadseffektiviteten för dessa behandlingar. Denna avhandling bygger på tre studier från två randomiserade kontrollerade studier med samma uppsättning av moduler tillgängliga för att skräddarsy behandlingsprotokollen. I Studie I undersöktes behandlingseffekter upp till två år efter avslutad behandling i en självrekryterad grupp patienter. Studie II var en sekundäranalys av behandlingsgruppen från Studie I där eventuella samband mellan arbetsallians och behandlingsresultat undersöktes. Den andra randomiserade kontrollerade studien var en prövning av huruvida denna behandling var effektiv för en klinisk population (Studie III) rekryterad via primärvården. Förutom behandlingseffekter undersöktes även kostnadseffektiviteten upp till ett år efter behandlingsavslut. De slutsatser som dras utifrån dessa studier är att skräddarsydd IKBT verkar vara en framkomlig väg för patienter med ångest oavsett komorbiditet, att arbetsalliansen kan vara en faktor som påverkar utfallet, samt att det är ett ansvarsfullt val vad gäller samhälleliga kostnader.