Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) är en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillräcklig gällande dess långsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt på kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie är en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och långsiktiga effekt på språk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under två veckor. Språkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 månader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras närstående. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervägande förbättrade språkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga närstående en förbättring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbättringen övervägande stabil. Skillnader i poängförbättring mellan bedömningarna antydde en behandlingseffekt, vilket stöddes av analys med teckentest. Resultat från intervjuer gav stöd för de förbättrade resultaten och kan anses öka den ekologiska validiteten. Resultaten tyder på att CIAT kan ha en kort- och långsiktig effekt på språk och kommunikation vid lindrig grad av afasi. Föreliggande studie indikerar därmed att CIAT kan vara gynnsamt för denna patientgrupp. Vidare analys krävs dock för att utesluta en effekt av upprepad testning. Med hänsyn till antalet personer som drabbas av afasi varje år och de betydande psykosociala konsekvenser afasi kan innebära bör framtida forskning utreda ytterligare hur behandling kan förbättra såväl språkliga funktioner som kommunikativ delaktighet i vardagen. / Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) is a group therapy for people with aphasia. The therapy’s effectiveness, its effect in milder aphasia and its long-term effect has not been thoroughly investigated in previous studies. This multiple case study aims to assess short- and long-term effect of CIAT on language functions and functional communication in mild aphasia. Four people with chronic aphasia received CIAT over two weeks. Language functions and functional communication was assessed prior therapy (T1), after therapy (T2) and at a 3 month follow-up (T3). In addition to assessments, interviews with participants and their family members were conducted. At T2 all participants showed mainly improved language functions. In addition, 4/4 participants and all family members rated an improvement of functional communication. Results were mainly stable at T3. Differences in improvement when comparing assessments indicated a treatment effect, which was supported by analysis with a sign test. Results from interviews supported the improved results on language tests and could be regarded as increasing the ecological validity. Results indicate a positive and lasting effect on language and communication in milder aphasia. The present study thus suggests that CIAT could be beneficial to this patient group. However, further analyses are required to rule out the possibility of a practice effect. Considering the number of people with aphasia and the psychosocial impact of aphasia, future research should further investigate how therapy could improve linguistic ability as well as communicative participation.

<p>Constraint-Induced Therapy (CI) is based on the theory that constraining operationalfunctions will increase the usage and at the same time the recovery of impaired functions. Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) is a variant of CI, aimed at people with chronicaphasia. The purpose of this study was to examine whether CIAT would affect the linguisticabilities of eleven individuals with chronic aphasia. The linguistic abilities of each participant were tested before and after the therapy which consisted of thirty hours intensive trainingduring two weeks in accordance with CIAT. Abilities that were examined included namingability, informative speech, listening comprehension and everyday use of language. Measurements of the participants’ length of utterances and speech-rate were also implemented. The test results were analyzed using Wilcoxon signed ranks tests and dependent t-tests. Significant improvements were ascertained in the areas of length ofutterances, naming ability and informative speech. The conclusion of the study was that CIAT has a positive effect on individuals suffering from chronic aphasia, in regards tospeech production. It is unclear whether the method has any effect on language comprehension.</p> / <p>Constraint-Induced Therapy (CI) bygger på teorin att hämmande av välfungerande funktionerökar användningen och därmed återhämtningen av nedsatta funktioner. Constraint-InducedAphasia Therapy (CIAT) är en variant av CI som riktas mot personer med kronisk afasi. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om CIAT påverkade språkförmågan för elva personer med kronisk afasi. Deltagarnas språkförmåga testades före och efter behandlingen, vilken utgjordes av trettio timmar intensiv träning under två veckor i enlighet med CIAT. Delförmågor som testades var benämningsförmåga, informativt tal, hörförståelse samt språkanvändning i vardagen. Mätningar gjordes också av deltagarnas taltempo och genomsnittliga yttrandelängd. Deltagarnas resultat från språktesten analyserades med Wilcoxon signed ranks test och beroende t-test. Signifikanta förbättringar kunde ses inomområdena yttrandelängd, benämningsförmåga samt informativt tal. Slutsatsen var att CIAT har en positiv effekt på personer med kronisk afasi vad gäller talproduktion. Det är dockoklart huruvida metoden påverkar språkförståelse.</p>

Constraint-Induced Therapy (CI) is based on the theory that constraining operationalfunctions will increase the usage and at the same time the recovery of impaired functions. Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) is a variant of CI, aimed at people with chronicaphasia. The purpose of this study was to examine whether CIAT would affect the linguisticabilities of eleven individuals with chronic aphasia. The linguistic abilities of each participant were tested before and after the therapy which consisted of thirty hours intensive trainingduring two weeks in accordance with CIAT. Abilities that were examined included namingability, informative speech, listening comprehension and everyday use of language. Measurements of the participants’ length of utterances and speech-rate were also implemented. The test results were analyzed using Wilcoxon signed ranks tests and dependent t-tests. Significant improvements were ascertained in the areas of length ofutterances, naming ability and informative speech. The conclusion of the study was that CIAT has a positive effect on individuals suffering from chronic aphasia, in regards tospeech production. It is unclear whether the method has any effect on language comprehension. / Constraint-Induced Therapy (CI) bygger på teorin att hämmande av välfungerande funktionerökar användningen och därmed återhämtningen av nedsatta funktioner. Constraint-InducedAphasia Therapy (CIAT) är en variant av CI som riktas mot personer med kronisk afasi. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om CIAT påverkade språkförmågan för elva personer med kronisk afasi. Deltagarnas språkförmåga testades före och efter behandlingen, vilken utgjordes av trettio timmar intensiv träning under två veckor i enlighet med CIAT. Delförmågor som testades var benämningsförmåga, informativt tal, hörförståelse samt språkanvändning i vardagen. Mätningar gjordes också av deltagarnas taltempo och genomsnittliga yttrandelängd. Deltagarnas resultat från språktesten analyserades med Wilcoxon signed ranks test och beroende t-test. Signifikanta förbättringar kunde ses inomområdena yttrandelängd, benämningsförmåga samt informativt tal. Slutsatsen var att CIAT har en positiv effekt på personer med kronisk afasi vad gäller talproduktion. Det är dockoklart huruvida metoden påverkar språkförståelse.

Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous. Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence. A further purpose is to visit clinical practices to obtain data concerning how speech and language pathologists work with persons with aphasia. Method: Systematic search for literature was executed in seven medical databases. Articles that met certain criteria were graded regarding evidence. The authors additionally made visits to speech and language pathologists at a hospital Svealand, Sweden, for observation and interviewing of speech and language pathologists. Results and conclusions: The level of evidence for interventions varies. No intervention is investigated in more than three included studies and the number of participants is often small. Recommendations for clinical work can be given based on evidence from the included studies. The one intervention that was being studied by the most studies is CIAT/CILT. Interventions targeting expressive language, in particular word retrieval, have the strongest support in evidence. / Bakgrund: Språkstörningen afasi drabbar 12 000 personer årligen i Sverige. Afasi är en förvärvad språkstörning och orsakas av en skada i hjärnan, vanligaste orsaken är stroke.  Enligt ett verktyg för att beskriva och bedöma afasi, A-FROM (Kagan et al. 2008), kan man se till fyra aspekter av afasin: afasisvårigheter, delaktighet i vardagliga situationer, språklig och kommunikativ omgivning samt personliga faktorer. Inom varje domän kan flera olika typer av logopedisk intervention och behandling genomföras. Vetenskaplig evidens stödjer effekt av logopedisk intervention men diskussion pågår då resultaten inte är entydiga. Forskning på området är inte heller entydig kring vilken typ av intervention som har mest evidens att ge effekt. Syfte: Studiens huvudsyfte är att genom granskning av de senaste årens forskning besvara vilka logopediska afasiinterventioner som stöds av evidens. Ett ytterligare syfte är att göra besök i klinisk verksamhet för att inhämta data kring hur logopeder arbetar med personer med afasi. Metod: Systematiska litteratursökningar genomfördes i sju medicinska databaser. Artiklar som uppfyllde uppsatta inklusionskriterier evidensgraderades. Vidare besöktes ett sjukhus i Svealand för auskultation på och intervjuer med legitimerade logopeder. Resultat och slutsats: Studien visade på att afasiinterventioner har varierande grad av evidens. Varje typ av intervention behandlades av endast en eller ett fåtal inkluderade artiklar som ofta hade få försöksdeltagare. Förslag på rekommendationer för kliniskt arbete kan utfärdas utifrån inkluderade studier och deras evidensgrad. Den enskilda interventionen som studerats av flest inkluderade studier (tre studier) är CIAT/CILT. Starkast stöd i evidens har träning av expressiva förmågor, främst ordmobilisering.