• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Evidensbaserad logopedisk intervention av grammatiska svårigheter och nedsatt diskursförmåga vid afasi : En systematisk kunskapsöversikt av behandlingsmetoder

Söderberg, Rakel, Asp, Sofie, Arvidzon, Lisette January 2020 (has links)
Aphasia is defined as an acquired language impairment and is often caused by stroke. The impairment can affect the person in many ways depending on the severity, and lasting effects often have a negative impact on the persons participation and communication. Currently there are no national guidelines for aphasia following stroke containing named interventions. The purpose of our study is to compose an evidence-based summation of interventions for aphasia currently in use which specifically target grammatical and discourse impairment. A systematic literature search was conducted, and the included studies were assessed. This resulted in a summation of ten included interventions for treating grammatical and discourse impairment. Persistently, the studies were of poor quality, had a flawed design and had a low number of participants. The majority of the interventions were, in spite of the occasional substantial theoretical framework, considered to have insufficient evidence base. There is a need for more extensive, high-quality studies for speech-language pathologists to be able to carry out evidence-based therapy in accordance with the recently published national guidelines for stroke. / Afasi definieras som en förvärvad språkstörning och orsakas vanligen av stroke. Språkliga funktioner hos den drabbade kan påverkas i olika grad, där svårigheter ofta kvarstår och påverkar personens delaktighet och kommunikationsförmåga. Det saknas kliniska riktlinjer för afasibehandling innehållande specifika metoder. Denna studie syftade till att sammanställa befintliga behandlingsmetoder för grammatiska svårigheter och nedsatt diskursförmåga i ett evidensbaserat kunskapsunderlag. En systematisk litteratursökning genomfördes och de inkluderade studierna evidensgranskades. Detta resulterade i en sammanställning av tio metoder för behandling av grammatiska svårigheter och diskurs. Genomgående sågs låg studiekvalitet, bristande studiedesign och lågt deltagarantal hos de inkluderade studierna. Majoriteten av behandlingsmetoderna bedömdes ha otillräcklig evidens, även där en omfattande teoretisk bakgrund fanns att tillgå. Behovet av mer omfattande studier med hög kvalitet är nödvändigt för att logopeden ska kunna arbeta evidensbaserat samt följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande strokevård.
2

Evidensbaserad logopedisk intervention vid strokeorsakad afasi hos vuxna : En verksamhetsknuten litteraturstudie

Sonnentheil, Frida, Österberg, Anna January 2014 (has links)
Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous. Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence. A further purpose is to visit clinical practices to obtain data concerning how speech and language pathologists work with persons with aphasia. Method: Systematic search for literature was executed in seven medical databases. Articles that met certain criteria were graded regarding evidence. The authors additionally made visits to speech and language pathologists at a hospital Svealand, Sweden, for observation and interviewing of speech and language pathologists. Results and conclusions: The level of evidence for interventions varies. No intervention is investigated in more than three included studies and the number of participants is often small. Recommendations for clinical work can be given based on evidence from the included studies. The one intervention that was being studied by the most studies is CIAT/CILT. Interventions targeting expressive language, in particular word retrieval, have the strongest support in evidence. / Bakgrund: Språkstörningen afasi drabbar 12 000 personer årligen i Sverige. Afasi är en förvärvad språkstörning och orsakas av en skada i hjärnan, vanligaste orsaken är stroke.  Enligt ett verktyg för att beskriva och bedöma afasi, A-FROM (Kagan et al. 2008), kan man se till fyra aspekter av afasin: afasisvårigheter, delaktighet i vardagliga situationer, språklig och kommunikativ omgivning samt personliga faktorer. Inom varje domän kan flera olika typer av logopedisk intervention och behandling genomföras. Vetenskaplig evidens stödjer effekt av logopedisk intervention men diskussion pågår då resultaten inte är entydiga. Forskning på området är inte heller entydig kring vilken typ av intervention som har mest evidens att ge effekt. Syfte: Studiens huvudsyfte är att genom granskning av de senaste årens forskning besvara vilka logopediska afasiinterventioner som stöds av evidens. Ett ytterligare syfte är att göra besök i klinisk verksamhet för att inhämta data kring hur logopeder arbetar med personer med afasi. Metod: Systematiska litteratursökningar genomfördes i sju medicinska databaser. Artiklar som uppfyllde uppsatta inklusionskriterier evidensgraderades. Vidare besöktes ett sjukhus i Svealand för auskultation på och intervjuer med legitimerade logopeder. Resultat och slutsats: Studien visade på att afasiinterventioner har varierande grad av evidens. Varje typ av intervention behandlades av endast en eller ett fåtal inkluderade artiklar som ofta hade få försöksdeltagare. Förslag på rekommendationer för kliniskt arbete kan utfärdas utifrån inkluderade studier och deras evidensgrad. Den enskilda interventionen som studerats av flest inkluderade studier (tre studier) är CIAT/CILT. Starkast stöd i evidens har träning av expressiva förmågor, främst ordmobilisering.

Page generated in 0.1499 seconds