Jag har undersökt ord, uttryck och sammansättningar som innehåller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ändamål har jag använt mig av ordböcker för att få fram de olika betydelser som finns i svenska språket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka användningsområdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i några fall en neutral, medan vitt har en blandning av såväl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett från ett enda uttryck så hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse.

Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader. Genom att studera skillnader i användningsfrekvens för olika satsgrader kan skillnader mellan texterna påvisas. Resultatet visar att vissa satsgrader är betydligt vanligare i den översatta texten än i det svenska originalet. För andra satsgrader syntes inte samma tydliga skillnad. Slutsatsen blir att vissa språkliga konstruktioner tycks överföras och att spanskans syntax lämnar spår i svenska översättningar

Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotländska. De 58 informanterna är elever som går i första ring på Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat på en enkät. Uppsatsen utgår främst från FUMS-rapporten ”Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!” från 1981. I jämförelse med den visar resultatet att dagens gotländska ungdomar på det hela taget inte har samma kunskap om och är lika stolta över sin dialekt.

No description available.

Syftet med vår rapport har varit att få ta del av rektorernas tankar kring ämnet svenska som andraspråk. I Lpo94 kan vi ta del av hur skolan ska vara likvärdig var i landet den än anordnas men vår uppfattning var att ramarna för svenska som andraspråk kunde skilja sig åt. Studien bygger på en kvalitativ metod och vårt undersökningsinstrument var en kvalitativ intervju. Fem rektorer som är verksamma inom samma kommun i södra Sverige har deltagit i vår undersökning. Vårt resultat visar att det råder viss okunskap kring ämnet svenska som andraspråk och även respondenterna menar att det borde lyftas fram mer på skolorna. Faktorer som skolans tradition och antal elever med utländsk bakgrund har visat sig ha stor påverkan på hur undervisningen organiseras och bedrivs i svenska som andraspråk. Vi fann att eleverna faktiskt möter olika förutsättningar beroende på vilken skola de går på.

This thesis focuses on the teaching of a foreign language and the meaningfulness within the development of intercultural knowledge followed by skills that include the possibility of leading toward one’s own cultural knowledge and foreign culture to cope with teaching the learned language. The language learners need to develop other skills than the basic social cultural knowledge and to do so the access for improvement and enhancement of interpersonal interactions and acquirement of an intercultural awareness. The study threats on the perception of teachers and their students when it occurs on the topic of ’’intercultural competence’’ and how these interpret and include the subject in their lessons. The study also aims to understand and identify the obstacles that can be encountered while teaching intercultural competence in a foreign language class. For the purpose the study led to a conduction of observations guided in two secondary schools in Sweden and two teachers about their concept of intercultural competence and approach, their students interpretation and their concept and understanding. The study shows with the results that are not general, that the observed teachers distinguish intercultural competence and inclusion in their teaching. The cultural composites that detained by the students are not large and limited to factual knowledge and sometimes to stereotypes. The results that shouldn’t be generalised indicates furthermore that teachers have different approaches toward culture in their teaching. The way culture is portrayed in the observed classes is biaised toward France and leaves out other speaking countries.

No description available.

The purpose of this essay was to survey why students still suffer from speech anxiety, eventhough the new curriculum, present multiple opportunies to practice oral speaking. From this purpose, this question emerged: What kind of aspects affect the students’ who are suffering from speech anxiety? What kind of aspects affect the students´ who are not suffering from speech anxiety? What is separating them? Interviews were conducted with six students and from these eleven different categories were created. These eleven categories were analyzed by using the concept and theory of gender and speech anxiety. The result was that students´ with speech anxiety had bad past experience, little practice and had negative thoughts of themselves as well as they did´nt see the purpose of practice in argue speech. The result was that students´who didn´t suffer from speech anxiety thought highly of themsleves, had a good self confidence, had strategies to handle the speech situation and had practiced alot. However, what separated them mostly was how they thought of themselves and how they handled the situation.

No description available.

This study analyses the translation of some pragmatic markers in an informal English non-fiction text and its Swedish target text. The pragmatic markers in focus are interjections, modal adverbs and question tags, and the sources of the Swedish modal particle ju are also analysed. While pragmatic markers are more common in spoken language or fiction, in this case they were considered important to the interpersonal function and casual style of the non-fiction text. The results were also compared to data from a non-fiction parallel corpus. In total, the ST contained 31 of the selected types of pragmatic markers, compared to 29 in the TT. However, there were considerable variations between types of marker, with less than a quarter being translated as the same type (e.g., interjection as interjection); this reflects the fact that the two languages inherently prefer different types of markers in some cases, with question tags being considerably more common in English, while the modal particles were the most common pragmatic markers in Swedish. There were no zero translations of pragmatic markers, indicating that they were not considered as superfluous or optional as might be indicated in previous research. The fact that ju most commonly had a zero source (in the corpus examples as well), and so was ‘added’ in translation, illustrates the lack of clear translation equivalents for many common pragmatic markers, as well as the translator’s attempt to domesticate the TT.