Några språkliga utvecklingstendenser inom tyska språket har belysts. Beläggen är hämtade ur tyska tidsskrifter bl a Der Spiegel. Följande begrepp har behandlats; Ausklammerung, Ausgliederung, Weil-Sätze - die Wortfolge samt zur Struktur der irrealen Vergleichssätze.

This essay deals with the translation and analysis of a text on human rights. The analysis focuses on terminology, figures of speech, idiomatic expressions and oblique translation (modulation). The core of the essay concerns terminology and metaphors (or figures of speech), with the last two parts complementing the first two. For the terminology part Victor H Condé (1999) is the main source, when dealing with figures of speech both George Lakoff & Mark Johnson (1980) as well as Christine Alm-Arvius (2003) are the sources used. In the third part the theoretical source is Rune Ingo (1991), and in the last part Vinay & Darbelney’s (Munday 2003) ideas on modulation are discussed. The source text was rich in metaphors. For this reason it proved very interesting and illuminating to discover how many metaphors that we (or at least the translator) may be unaware of that we use every day. In the text there were both easy-to-spot metaphors, for example half-digested medieval ideas, as well as the ones that are more hard to find, for example on what foundations do rights rest. It was the terminology that posed the biggest challenge during the translation process. However, several of the terms are used in almost the same form and manner in the two languages, two examples are policy (policy) and regime (regim). The challenge here was if a term was used in the same manner in English as in Swedish and in such cases the Swedish Parliament’s website www.riksdagen.se was very useful. Another challenge has been idioms and expressions since it was sometimes hard to find good translations for them and many times the whole context was the key to finding out the author’s intent. An example of this is keep both feet firmly planted on the ground which was translated into som försöker vara så verklighetsknutet som möjligt. Keywords: translation, human rights, figures of speech, terminology, modulation

No description available.

Denna studie fokuserar på bedömningen av muntlig kommunikation, steg tre i franska. Syftet är att analysera två lärares bedömning av muntlig produktion och jämföra resultatet med Skolverkets riktlinjer, som kommer till uttryck genom ett modelltest för nationella prov i muntlig språkfärdighet. Enligt dessa riktlinjer skall man vid betygsättning väga in både språklig korrekthet och förmåga till interaktion. Analysen av Skolverkets panel visar två saker : • Bedömningen berör i huvudsak två områden: interaktion och språklig korrekthet. • Skolverkets panel har, naturligt nog, aktualiserat kursplanens kriterier och lagt störst vikt vid förmågan till interaktion. Denna analys av paneldiskussionen har sedan använts för att kategorisera mitt empiriska material enligt samma kategorier. Mina frågeställningar är följande: 1. Vilka bedömningskriterier är de viktigaste för lärarna ? 2. Förekommer det några skillnader mellan lärarnas sätt att resonera eller mellan direktiven och lärarnas bedömning? Studien visar att de aktiva lärarna, tvärtemot Skolverkets riktlinjer, lade störst vikt vid språklig korrekthet.

No description available.

Övergripande syftet med min studie är att utforska arbetet med svenska som andra-språk och modersmål på några gymnasieskolor för att synliggöra språkutvecklande in-satser vilka kan förhindra avbruten språkutveckling samt att belysa hur man arbetar med flerspråkiga elevers språkutveckling i både första och andra språket. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer av skolledare och lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att den enskilda skolan gör olika tolkningar av läroplaner och kursplaner inom det aktuella området. På skolorna bedrivs olika typer av språkutvecklande arbete. En del av detta arbete initieras direkt av de styrdokument som reglerar verksamheten. Andra språkutvecklande insatser är tillkomna på lokala initiativ med eller utan direkta kopplingar till tidigare forskning.

I den här uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av språket i två svenska dagstidningar från år 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet är att ta reda på om det finns några syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige är frågan om detta även återspeglas i språket. Undersökningen baseras på totalt 20 texter, bestående av tidningarnas inrikesnyheter, hämtade från perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De språkdrag som har undersökts är framför allt meningslängd, bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i huvudsats. Resultaten visar på små skillnader mellan materialen, men pekar mot ett mer konservativt språkbruk i Aftonbladet, som har längre meningar, fler bisatser, längre utbyggda nominalfraser och längre fundament.

I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A–C resp. E–F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E–F i förhållande till A–C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade. Vissa gränsfall diskuteras dock. Undersökningen tar upp ett axplock av de utbyten som bedömts som mest relevanta i fråga om mängd, ändringsfrekvens och sammanfall med det nutida ordförrådet i båda språken. Orden i materialet delas upp i ordklasser, och både antalet belägg och lexem har räknats. Materialet visar ingen stor skillnad mellan språken, men det finns dock tendenser till att de danska handskrifternas ordförråd ligger närmare det nutida än vad de svenska gör.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn. I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten. Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken.

I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering. Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt. Däremot har kolumnerna en del vardagliga drag och utmärkande är framförallt att kolumnerna är subjektiva.