Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan typ av välfärdsregim, tilltro till den nationella regeringen, och tilltro till EU i EU:s medlemsstater under loppet av finanskrisen 2008. Välfärdsregimerna uppvisar olika nivåer av dekommodifiering, d.v.s. i hur stor grad förvärvandet av välfärd sker utanför marknaden. Medlemsstaterna kategoriseras enligt den välfärdsregimstyp de tillhör, och sammanställs i tabeller vari tilltrosnivåerna både för EU och de nationella regeringarna i dessa länder presenteras. Tilltrosstatistiken hämtas från Eurobarometers opinionsundersökningar. Tilltrosmedelvärdena för de olika grupperna jämförs och analyseras i syfte att fastställa olika tilltrostrender hos välfärdsregimerna. Jag kommer fram till att resultaten tyder på att det finns en koppling mellan hur dekommodifierad en välfärdsregim är, hur hög tilltron till den nationella regeringen är, och i förlängningen, hur hög tilltron till EU är. En ytterligare slutsats är att de östeuropeiska medlemsstaterna uppvisar ett avvikande beteende i form av hög tilltro till EU och låg tilltro till sina regeringar.

This thesis aims to critically review and interpret the media debate concerning the mining project at Norra Kärr. The aim is also to bring forth and analyze the difficulties and problems that lie hidden in the arguments that outline the debate. The method used for the investigation is a contextual idea analysis. The method aims to examine the main concepts of the argument, if there are unspoken premises and investigate whether there are contradictory arguments. There is also room for an investigation of the validity of arguments. The scientific foundation and theory is based on ecological modernization, which addresses the relationship between ecology and technology and economic growth. The mining project in Norra Kärr is a very complicated and problematic matter. The debate imbued with arguments that are illogical. The major problematical issues are based in arguments that are deficient and every now and then paradoxical.

Almost two years have passed since the strongest typhoon (Haiyan) ever to make landfall ripped through the Philippines. The typhoon left no one untouched, and many people are still struggling to recover. To pinpoint the specific mechanisms affecting a person’s ability to recover is not an easy task as all individual experiences are different. Previous studies have eloquently introduced variables that may affect the speed of post-disaster recovery, but some are still unknown or underexplored. With this thesis, I strive to contribute in filling this gap by suggesting that land tenure could be added as a variable of importance. Based on a field study, constituted by 441 surveys answered by people affected by the typhoon, as well as interviews conducted with relevant stakeholders of the recovery process, this thesis will propose to argue that even though there is no statistical evidence connecting tenure security with a speedy recovery, the lack of land delimits and delays recovery projects. The results do also indicate that the current buzzword of post-disaster recovery, social capital, yet again confirms its alleged role among the already established variables affecting the speed of recovery.

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar den ideologiska konflikt som dök upp på Göteborgspostens ledarredaktion i samband med ledningens utnämnande av en ny politisk redaktör. Fredrik Tenfält, som nått pensionsålder, ersattes av Alice Teodorescu. Skribenterna på ledarredaktionen menade att de som socialliberala inte kunde arbeta under en chef som själv tillskrev sig som liberalkonservativ, vilket är fallet med Teodorescu. I uppsatsen görs en kvalitativ idéanalys med hjälp av idealtyper på signerade och osignerade ledare i Göteborgsposten under perioden 8-14 september 2014, det vill säga veckan före det svenska riksdagsvalet. Analysens mål är att undersöka om ledarskribenternas kritik mot ledningen är befogad och om de verkligen är så ideologiskt principfasta som de utger sig för att vara. Det resultat vi når i undersökningen är att Göteborgsposten har en klar socialliberal prägel i sina ledartexter men att det finns betydande inslag i vissa frågor också av konservativa och nyliberala idéer. Det förekommer även relativt stor partikritik mot det socialdemokratiska partiet.

The topic of this paper revolves around the security environment of the wider Black Sea region, with a focus on three protagonist states, and an alliance: Russia, the United States of America, Romania, and NATO. This work comes as a response to the normative demand of avoiding an inter-state conflict in this part of the world, an area already characterized by deep mistrust, frozen conflicts, separatist movements, transnational organized crime, terrorism, and great-power struggle between holders of nuclear capabilities. The objective of this paper is explanatory, namely to help pinpoint the root causes of potential conflict between regional players. By pursuing a Defensive Realist approach, it is suggested that perception of insecurity lies at the heart of the negative dynamics. It is the inter-state security dilemma that could have the ultimate effect of transforming tensions into a spiral of conflict, unless such dilemma is mitigated through its regulators. Therefore, ‘by alleviating the security dilemma, conflict in the wider Black Sea region can be avoided’. The testing of this hypothesis constitutes the contents of this paper. The conclusion of the thesis confirms the expected results, namely that there is a security dilemma operating in the wider Black Sea Region, and that the regulators have the ability to influence its escalation, yet particular specifications are to be observed.

The Veiled Party: A Discourse Analysis of Sweden Democratic Texts aims to further the understanding of the underlying ideology of the Sweden Democratic party, by revealing whether or not there is any ideological content that include race, racialization, and racism in the party’s political texts. The study offers a background description of the discursive change in the social and political climate of debate in Sweden, which opened a policy window for xenophobic agenda setting. In addition, the study delivers a presentation of the public debate regarding the Sweden Democrats, as well as statements by party representatives.Through a social constructionist and discourse analytic framework, the study aims at understanding how the application of racial ideas are done and mapped. The core of the theoretical framework is a critical race and whiteness theoretical approach. Throughout the study, race is treated as a social construct. Furthermore, a presentation is made of the theoretical arguments on an essentialist view of culture and its changing discourse, imbuing culture with the same functions as the concept of race in relation to (biological) racism. It is a reduction of man to a vessel of spiritual, transferrable cultural characteristics, which through racialization becomes embodied categories. The analysis of the texts shows that the party is imbued with essentialist beliefs regarding culture, nation, and people. The human essence is perceived as being passed down through the generations in an undefined and mysterious manner, and equips people with the same meaning as the mystical concept of racial souls. The Sweden Democrats’ ideological reasoning thus creates a concept of culture that becomes a functional synonym to the idea of race. / Det beslöjade partiet: En diskursanalys av sverigedemokratiska texter bidrar till att öka förståelsen av Sverigedemokraternas ideologi genom att undersöka om det i partiets politiska texter finns något ideologiskt gods som innefattar ras, rasifiering och rasism. Arbetet inleds med en bakgrundsbeskrivning av den diskursiva förändring av samhällsdebatten och som öppnade upp för en främlingsfientlig agendasättning. Vidare redogörs för debatten om Sverigedemokraterna och uttalanden gjorda av partiets företrädare.Genom ett socialkonstruktionistiskt och diskursanalystiskt ramverk tar uppsatsen sikte på att förstå hur tillämpningen av rasidéer i sverigedemokratiska texter skapas och ser ut. För det teoretiska ramverket står kritisk ras- och vithetsteori samt rasifieringsteori. Genom arbetet betraktas ras som en samhälleligt dold historisk och politisk konstruktion som ständigt produceras och reproduceras kulturellt och socialt. Vidare presenteras teoretiska resonemang på hur en essentialistisk kultursyn omskapar kulturbegreppet till att få samma funktion som rasbegreppet; människan reduceras till bärare av andligt överförbara kulturella egenskaper som genom rasifiering förkroppsligas.Med den teoretiska och metodologiska verktygslådan avkodades principprogrammet för att ge svar åt uppsatsens syfte: Analysen av texterna visar att partiet är genomsyrat av essentialistiska uppfattningar rörande kultur, folk och nation. Den mänskliga essensen går i arv genom generationerna på ett odefinierat mystisk sätt och utrustar människor med innebörden för rassjälar. I partiets ideologiska resonemang skapas ett kulturbegrepp som blir rasföreställningarnas funktionella motsvarighet.

No description available.

Denna studie handlar om hur krisledningsgruppen i Kramfors samverkade under översvämningen som drabbade kommunen hösten 2013. Varför en översvämning och Kramfors valdes var på grund av att det är intressant att studera samverkan efter en inträffad händelse. Dessutom är det en händelse som har skett i Västernorrland och passade bra att studera på grund av det geografiska läget. Glasbergens samverkanstrappa valdes ut som teoretiskt ramverk i uppsatsen. Den valdes då den kan användas för att förstå strukturerna inom krisledningsgruppen. Totalt finns det fem olika analysnivåer i samverkanstrappan och tre av dessa valdes ut för att analysera denna händelse, nivå två, tre och fem. Dessa nivåer innefattar bland annat vilken gemensam grund som finns i krisledningsgruppen, hur formell krisledningsgruppens samverkan är samt vilka effekter samverkan hade för gruppens fortsatta arbete. Materialet samlades in i form av intervjuer med utvalda aktörer i krisledningsgruppen. Under analysen av intervjuerna framkom det att samtliga aktörer känner ett ömsesidigt beroende gentemot varandra och att samtliga anser att det är viktigt att samverka. Vilken form av samverkan det handlade om skiljde sig mellan aktörerna. Svaren gällande frågan om rollfördelningen inom gruppen skiljde sig också. Det handlade om vem som har beslutanderätt i gruppen och om exempelvis externa aktörer ska bjudas in eller inte. Resultatet visar att aktörerna inte var överens om sin egen roll eller om det fanns någon som hade beslutanderätt i krisledningsgruppen. Detta ger frågetecken kring hur formell gruppen egentligen är. Aktörerna ansåg att samverkan och hanteringen av översvämningen fungerade bra med några få invändningar. Dessa handlade främst om hur samverkan med externa aktörer gick men även om interna faktorer som exempelvis hur snabbt mötesanteckningarna spreds vidare till förvaltningarna. De interna faktorerna har lett till förändringar i krisledningsgruppens interna arbete, alltså har översvämningen haft effekt på gruppens arbete.