Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är något vanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flesta medvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade? Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om än ökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur den vuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationen bestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation. Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen till mannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation till bonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i form av citat och i en berättande form. Ur materialet växte fem teman fram som blev gemensamt för alla kvinnorna. Slutsatserna i denna studie visar att det finns ett flertal områden som är extra problematiska för ett kärlekspar med barn från en tidigare relation. Dessa är: 1) Detta skulle jag aldrig göra om. 2) Känslorna för bonusbarnet. 3) Hur kärleksrelationen påverkas. 4) Exet. 5) Uppfostran. Något nästan alla kvinnor är överens om är att detta med bonusbarn är svårare än vad de trodde, att de inte kan se några egentliga fördelar med att ha ett bonusbarn och att de inte skulle göra om detta igen. Då urvalet av tidigare forskning är relativt begränsat, har det mesta som finns skrivet i Sverige i modern tid kring detta ämne tagits del av inför denna studie och byggt upp empirin. Det har blivit synligt att just den vuxna kärleksrelationen kommit i skymundan i tidigare forskning.

<p>The purpose of this study is to perform a description of how parents experience their life in a stepfamily and to examine how the parents experience the involvement from their new partner in the children’s upbringing. The issues are: (i) which expectations do the parent has on their new partner in the role as stepparent to the child, (ii) how active does the parent experience their new partners’ step parenting concerning the stepchild and (iii) how does the parent expect the new family to take shape? A qualitative study has been done through interviews. The participants were sex biological parents, of which four were fathers and two mothers. The theoretical approach and design of this study is science of stepfamilies and of the role of stepparent. This study shows that the expectations the parents have on the stepparents’ involvement in the parenting and how actively the new partner is in the role as stepparent to the children is contradictive. The experience is that the stepparents should act as parents, but not in all matters. The parents thought that the stepparents were inactive in their parenting because they do not do activities alone with the stepchildren and active because of their concerns in the everyday care. The conclusion is that a great deal of insecurity lies in the expectations of how to act as a stepparent and although the purpose with the stepfamily is to imitate the nuclear family this is not possible in reality.</p> / <p>Syftet med denna studie är att genomföra en deskriptiv studie om föräldrars erfarenheter av att leva i en styvfamilj samt undersöka hur ursprungsföräldern uppfattar den nya partnerns involvering i styvbarnens uppfostran. Frågeställningarna är: (i) vilka förväntningar har föräldern på sin nya partner i rollen som barnets styvförälder, (ii) hur aktivt anser föräldern att den nya partnern utövar sitt styvföräldraskap i förhållande till styvbarnet och (iii) hur anser föräldern att den nya familjen bör utformas? Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett med hjälp av intervjuer. Undersökningspopulationen bestod av sex biologiska föräldrar, varav fyra pappor och två mammor. Vägledande för denna studies teoretiska tolkningsram och design har varit forskning om styvfamiljen samt om rollen som styvförälder. Studien visar att föräldrarnas förväntningar på styvförälderns involveringsgrad i föräldraskapet och synen på hur aktivt styvföräldern utövar styvföräldraskapet är motsägelsefullt. Föräldrarna anser att styvföräldrarnas uppgift är att agera som föräldrar, med förbehållet att det finns frågor där ansvaret bör överlåtas till föräldrarna. Föräldrarna menade att styvföräldrarna var passiva i sitt styvföräldraskap genom bristande aktiviteter ihop med styvbarnen, samtidigt som de var aktiva i styvföräldraskapet genom involvering i styvbarnens vardagsomsorg. Slutsatsen av denna studie är att det finns hög grad av osäkerhet i hur en bra styvförälder bör agera i rollen som styvförälder och trots att målet med styvfamiljen är att efterlikna kärnfamiljen är detta inte praktiskt möjligt.</p>

The purpose of this study is to perform a description of how parents experience their life in a stepfamily and to examine how the parents experience the involvement from their new partner in the children’s upbringing. The issues are: (i) which expectations do the parent has on their new partner in the role as stepparent to the child, (ii) how active does the parent experience their new partners’ step parenting concerning the stepchild and (iii) how does the parent expect the new family to take shape? A qualitative study has been done through interviews. The participants were sex biological parents, of which four were fathers and two mothers. The theoretical approach and design of this study is science of stepfamilies and of the role of stepparent. This study shows that the expectations the parents have on the stepparents’ involvement in the parenting and how actively the new partner is in the role as stepparent to the children is contradictive. The experience is that the stepparents should act as parents, but not in all matters. The parents thought that the stepparents were inactive in their parenting because they do not do activities alone with the stepchildren and active because of their concerns in the everyday care. The conclusion is that a great deal of insecurity lies in the expectations of how to act as a stepparent and although the purpose with the stepfamily is to imitate the nuclear family this is not possible in reality. / Syftet med denna studie är att genomföra en deskriptiv studie om föräldrars erfarenheter av att leva i en styvfamilj samt undersöka hur ursprungsföräldern uppfattar den nya partnerns involvering i styvbarnens uppfostran. Frågeställningarna är: (i) vilka förväntningar har föräldern på sin nya partner i rollen som barnets styvförälder, (ii) hur aktivt anser föräldern att den nya partnern utövar sitt styvföräldraskap i förhållande till styvbarnet och (iii) hur anser föräldern att den nya familjen bör utformas? Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett med hjälp av intervjuer. Undersökningspopulationen bestod av sex biologiska föräldrar, varav fyra pappor och två mammor. Vägledande för denna studies teoretiska tolkningsram och design har varit forskning om styvfamiljen samt om rollen som styvförälder. Studien visar att föräldrarnas förväntningar på styvförälderns involveringsgrad i föräldraskapet och synen på hur aktivt styvföräldern utövar styvföräldraskapet är motsägelsefullt. Föräldrarna anser att styvföräldrarnas uppgift är att agera som föräldrar, med förbehållet att det finns frågor där ansvaret bör överlåtas till föräldrarna. Föräldrarna menade att styvföräldrarna var passiva i sitt styvföräldraskap genom bristande aktiviteter ihop med styvbarnen, samtidigt som de var aktiva i styvföräldraskapet genom involvering i styvbarnens vardagsomsorg. Slutsatsen av denna studie är att det finns hög grad av osäkerhet i hur en bra styvförälder bör agera i rollen som styvförälder och trots att målet med styvfamiljen är att efterlikna kärnfamiljen är detta inte praktiskt möjligt.

Studien undersöker styvföräldrars upplevelse av vilka faktorer som påverkar relationerna och samspelet i styvfamiljen. Frågeställningen är: Vilka faktorer upplever styvföräldrar påverkar relationerna i styvfamiljen? Undersökningen är en kvalitativ studie med fem intervjuer av styvföräldrar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat: I studien framkommer tre teman; relationsbyggande, konflikter och skuldkänslor.Studien visade att om det finns en stabil grund där tid har lagts ner på att bygga upp relationerna i styvfamiljen påverkar det relationerna positivt. Styvföräldrarollen behöver klargöras speciellt när det gäller förväntningar på rollen, ansvar och vilka befogenheter styvförälderns ska ha. Vid konflikter i styvfamiljen och inom familjesystemet kan styvföräldern inta en roll som neutral medlare vilket upplevs som positivt. Då konflikt finns mellan de biologiska föräldrarna kan barnen bli budbärare mellan system vilket har en negativ påverkan på styvfamiljen. En biologisk förälders brist på engagemang kan skapa skuldkänslor hos den andre föräldern. Då en förälder är långvarigt sjuk kan barnet ta ansvar för denna förälder vilket kan påverka så att barnet får en minskad eller obefintlig kontakt med den andre föräldern. / An investigation of stepparents experiences of what factors influence the stepfamily and the relationships in stepfamilies.Research question: Which are the factors that stepparents experience influence the relationships in the stepfamily?This study uses a qualitative methodology. Five stepparents have been interviewed and the interviews have been analyzed using thematic analysis.Results: Three themes appeared from the analysis; building relationships, conflicts and feelings of quilt. If the relationships in the stepfamily have been developed and been build up it influence the stepfamily in a positive way. The stepparent role needs to be clarified, especially when it comes to responsibility and powers of the stepparent. When conflicts occur in the stepfamily the stepparent can take the role of being a mediator that could be a positive factor. When there is a conflict between the biological parents the children could take different roles that influence the family in a negative way. If the biological parent is’t engaged in the children, feelings of guilt could be developed among the other parent. If a biological parent is long term sick the child can take responsibility for this parent and it can affect so that the child have less or no contact with the other parent.