Bakgrund Substansbrukssyndrom är ett globalt hälsorelaterat problem. Det är en neuropsykiatrisk sjukdom som medför ett kraftigt behov av intag av droger trots skadliga konsekvenser. Behovet drivs av de belönade effekterna som drogerna har på hjärnan. År 2019 miste närmare en halv miljon människor livet på grund av droger och då patientgruppen tenderar att leva med ohälsa korsar de vägar med vården kontinuerligt. Mötet med patientgruppen sker i alla delar av vårdkedjan och därmed behöver vårdpersonalen kunskap och förståelse kring deras upplevelser med hälso- och sjukvården.  Syfte  Syftet var att belysa erfarenheter av vården hos personer där ett substansbrukssyndrom finns i bakgrunden. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts baserat på 15 vetenskapliga publikationer. De vetenskapliga publikationerna hämtades i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo. Noggrann kvalitetsgranskning gjordes av de vetenskapliga artiklar som användes till litteraturöversikten. Vid analys av datan användes en integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversikten kom fram till två kategorier och fem subkategorier. Den första kategorin var upplevelsen av stigma med underkategorierna; bemötande och attityder, vårdpersonalens misstänkliggörande och strategier för att hantera stigma. Den andra kategorin var upplevelsen av otillräcklig vård med underkategorierna; ojämlik vård och smärtlindring. Slutsats Sammanfattningsvis upplever personer som lider av ett substansbrukssyndrom att de erhåller vård med lägre kvalitet. De upplever ett stigmatiserat bemötande som präglas av kränkande attityder och brist på tillit. Strategier som patientgruppen använts sig av för att undvika stigmatiseringen har många gånger lett till en destruktiv relation med vården genom undanhållande av information och att de dragit sig från att söka vård. / Background Drug use disorder is a global health-related issue. It is a neuropsychiatric disease that entails a strong need for drug intake despite harmful consequences. The need is driven by the rewarding effects that drugs have on the brain. In 2019, close to half a million people lost their lives due to drugs, and as the patient group tends to live with illness, their paths intersect with healthcare continuously. The encounter with the patient group occurs in all parts of the healthcare chain, and thus, healthcare personnel need knowledge and understanding of their experiences with health care.  Aim The aim was to illustrate healthcare experiences for people when a substance use disorder is present. Method A non-systematic literature overview based on 15 scientific publications. The scientific publications are retrieved from the databases PubMed, CINAHL and Psycinfo. A thorough quality review has been conducted of the 15 scientific publications that were used in the literature overview. The data were analyzed with an integrated analysis method. Results This literature overview came up with two categories and five subcategories. The first category was the experience of stigma with the subcategories; interactions and attitudes, healthcare staff suspicions and strategies to avoid stigma. The second category was experiences of quality of care with the subcategories; unequal care and pain management. Conclusions In summary people that suffer from a drug use disorder experience that they receive care with lower quality. They experience stigmatizing treatment characterized by abusive attitudes and lack of trust. Strategies used by the patient group to avoid stigma has often led to a destructive relationship with healthcare through withholding of information and by hesitation to seek care.

Bakgrund: År 2021 uppskattades 12.9 procent av Sveriges befolkning ha ett alkohol- eller narkotikarelaterat substansbrukssyndrom. Alkohol och narkotika har skadlig inverkan och utgör en fara för hälsan. Dessutom kan det medföra ekonomiska och sociala problem. Sjuksköterskan har en betydande roll i återhämtningen och behandlingen av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskan kan möta denna patientgrupp i alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visade att patienter med substansbrukssyndrom upplevde mycket stigma och negativa bemötanden under vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie genomfördes med sökningar av artiklar i databasen PubMed. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna stod inför flertalet utmaningar vid vårdandet av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskorna upplevde särskilda svårigheter med att behandla smärta. Att vårda patienter med substansbrukssyndrom beskrevs dessutom vara mentalt påfrestande på grund av ökad arbetsbelastning. Resultatet belyste även förekomst av hot och våld, stigma samt en stor kunskapsbrist kring denna patientgrupp. Sjuksköterskorna efterlyste mer utbildning och ökat stöd för att kunna möta patienternas behov. Slutsats: Bristande kunskap och kompetens hos sjuksköterskorna var centrala faktorer bakom de utmaningar som de mötte. För att förbättra vårdkvaliteten och främja en mer personcentrerad omvårdnad krävs ytterligare utbildning och stöd för sjuksköterskorna. Att minska stigma kring substansbrukssyndrom är också viktigt för att skapa en god vårdmiljö och omsorg för patienterna. Genom att öka kunskapen och förståelsen kan sjuksköterskorna bättre bemöta de utmaningar som uppkommer. / Background: In 2021, it was estimated that 12.9 percent of Sweden's population had an alcohol or drug-related substance use disorder. Alcohol and drugs cause various harmful effects that pose a danger to health and can also result in economic and social damages. Nurses play a significant role in the recovery and treatment of patients with substancerelated disorders. Nurses may encounter this patient group across all healthcare settings. Previous studies showed that patients experienced a lot of stigmas and negative attitudes during their care. Purpose: This study aimed to describe nurses' experiences of caring for patients with substance-related disorders in inpatient care. Method: A descriptive literature study was conducted, using the PubMed-database to search for articles. The results were based on ten primary studies with a qualitative approach. Main results: Nurses faced challenging caregiving experiences when treating patients with substancerelated disorders. Nurses found it particularly difficult to treat pain. Caring for patients with substance-related disorders was also described as mentally demanding due to increased workloads. The results also highlighted the presence of threats and violence, stigma, and lack of knowledge. Nurses expressed a need for further education and increased support. Conclusion: Nurses´ lack of knowledge and experience were central factors behind the challenges they faced. To improve the quality of care and promote person-centered nursing, further education and support is required. Reducing stigma around substance-related disorders is also crucial in creating a supportive care environment for patients. By increasing knowledge and comprehension, nurses can better address the challenges that arises.

Bakgrund: Patienter med bakomliggande substansberoende är en av alla patientkategorier som sjuksköterskor inom den somatiska vården får möta. Patienter med bakomliggande substansberoende upplevde ofta fördomar, förutfattade meningar och ett föråldrat synsätt gentemot substansberoendet och dem själva som individer i deras möte med sjuksköterskor. Tidigare forskning visade att patienter med bakomliggande substansberoende kände att de var stigmatiserade samt att dem fått ett dåligt bemötande när dem sökt vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med bakomliggande substansberoende inom den somatiska vården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Sökningen av artiklar gjordes i databasen PubMed. Resultatet inkluderades av tio vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades på ett antal negativa sätt i sina interaktioner med substansberoende patienter såsom hot, våld, misstro, frustrationer samt ökad arbetsbelastning. Den bakomliggande sjukdomsbilden var komplicerad hos dessa patienter och resultatet visade på en stor kunskapsbrist vad gällde att vårda patienter med substansberoende men samtidigt efterlyste sjuksköterskor mer utbildning och kunskap inom området substansberoende. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde hot, våld, misstro, frustration och ökad arbetsbelastning när de vårdade patienter med bakomliggande substansberoende. Sjuksköterskor saknade också kunskap för att i bästa mån kunna förse en god omvårdnad men samtidigt har en efterfrågan från sjuksköterskor gällande mer kunskap och vidareutbildning inom området substansberoende konstaterats.

Bakgrund: Substansbruk är ett växande problem i världen och personer med substansbruk påträffas i alla delar av vården på grund av deras omfattande samsjuklighet. Patientgruppen upplever att de fördomarna som finns mot substansbruk i allmänhet även är närvarande i vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals erfarenhet av att möta patienter med substansbruk i somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl, PubMed, PsychInfo samt via en manuell sökning. Resultatanalysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Utifrån resultatet formades två huvudkategorier och nio underkategorier. De två huvudkategorierna var; Vårdpersonalens inre kamp mellan fördomar och professionalism och Konkreta hinder och förutsättningar för en förändring. Konklusion: Vårdpersonal upplevde flertalet hinder kring att ge en god vård till patientgruppen. Många av de hinder som upplevdes skulle kunna förklaras med den allmänna okunskapen, avsaknaden av stöd och begränsade erfarenheten av patientgruppen. Mer utbildning och stöd skulle i förlängningen kunna leda till ett bättre bemötande och vård för denna patientgrupp. / Background: Substance use is a growing problem in the world and people with substance use are found in all parts of the healthcare system due to their extensive comorbidity. The prejudices that exist against substance use in general is also experienced by the patient group in the care setting.  Aim: The purpose of the study was to investigate healthcare professionals' experience of meeting patients with substance use in somatic care. Methods: A literature study based on nine qualitative articles. The database search was conducted in Cinahl, PubMed, PsychInfo and by a manual search. The result analysis was conducted according to Friberg's five-step model. Results: Based on the results, two main categories and nine subcategories were formed. The two main categories were; The inner struggles of healthcare professionals between prejudice and professionalism and Specific obstacles and opportunities for change. Conclusion: Healthcare professionals experienced several different obstacles in providing good care to the patient group. These could be explained by the general lack of knowledge, support and limited experience. Further education and support could in the long run lead to better treatment and care for this patient group.

Made available in DSpace on 2015-07-22T20:49:48Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2011-01-26 / Introdução: Embora o ecstasy (MDMA) seja uma droga consumida freqüentemente no contexto da cena eletrônica, nem todas as pessoas que tem oportunidade de usá-la neste contexto o fazem. Este estudo teve por objetivo compreender os motivos atribuídos ao não uso da droga ou parada do seu uso, no sentido de fornecer subsídios para ações de Prevenção ou de Redução de Danos (RD). Métodos: A amostra foi composta a partir da técnica de bola de neve. Por meio de entrevista semi-estruturada e individual, participaram do estudo 53 pessoas divididas em três grupos: Não Usuários (NU, n=23), Usuários Experimentais (EXP, n=12) e Ex-usuários (EX-US, n=18). A transcrição literal foi submetida à análise de conteúdo com auxílio do software NVivo8. Resultados: Não usuários (NU) e usuários experimentais (EXP) atribuíram motivos mais relacionados aos receios dos efeitos, bem como aos princípios morais, familiares e religiosos. Os ex-usuários (EX-US) alegaram justificativas relacionadas a complicações de saúde, e ao concomitante afastamento do contexto de uso, mas a maioria afirmou não descartar a possibilidade de uso futuro. Os aspectos de saúde, os valores e o contexto estiveram presentes nos três grupos. Considerações finais: Os efeitos negativos e/ou conseqüências adversas parecem ter norteado a decisão dos diferentes grupos, e deveriam ser utilizados para ações preventivas universais. Para aqueles que já usaram a droga, tanto o contexto social como o ambiental parecem ter sido os fatores mais importantes para a tomada de decisão, evidenciando a importância do contexto para as ações de prevenção seletiva e de redução de danos. / Introduction: Although ecstasy (MDMA) is a drug mostly consumed in the eletronic scene context, not all individuals who faces an opportunity to use ecstasy do it. This study aimed at understanding the reasons ascribed to not using or stop using ecstasy in order to contribute to preventive actions or damage reduction activities. Methods: Snowball sampling was applied. By means of individual semi-structured interview, 53 participants were allocated in three groups: non-users (NU, n = 23), experimental users (EXP, n = 12) and ex-users (EX-US, n = 18). Literal transcriptions were submitted to content analyses using NVivo8. Results: Non-users (NU) and experimental users (EXP) attributed reasons mostly related to fear of effects and moral, family or religious principles. Ex-users (EX-U) claimed reasons related to health complications and being apart from the context of use, but they did not discard the possibility of future use. Aspects related to health, values and context were present at all groups. Final considerations: Negative effects and/or adverse consequences seem to lead the decisions among the different groups, and such information should be used by universal preventive actions. For those who have already used ecstasy, both social and environmental context seem to be the most important factors for decision making, evidencing the importance of context for selective prevention and damage reduction actions. / TEDE / BV UNIFESP: Teses e dissertações