Syfte: Denna studie syftar till att beskriva den roll relationshantering spelar för att främja en mer hållbar leverantörskedja inom livsmedelsbranschen. Samhället står inför utmaningar gällande klimatförändringarna som sker i världen och studier visar att livsmedelsbranschen har en stor påverkan på dessa klimatförändringar. Branschen fokuserar mer på miljömässiga aspekter och socialt ansvarstagande, däremot är det en komplicerad fråga. Ett företags syn på lösning av dessa problem kan påverka ett annat företag negativt inom leverantörskedjan.  Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Vidare har semistrukturerade intervjuer utförts med sammanlagt sex respondenter inom fyra olika företag. Analys av empirin har utförts med en tematisk analysmetod. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att relationshantering är en avgörande faktor i att skapa långsiktiga relationer, men däremot främjar det inte en mer hållbar utveckling inom leverantörskedjan. Studien tyder på att aktörerna inom leverantörskedjan lutar sig mot de certifieringar som finns inom branschen som tar hänsyn till miljömässiga aspekter och socialt ansvarstagande. Aktörerna har ingen vidare dialog mellan varandra hur de ska arbeta mer hållbart. Slutsatsen är att ansvaret ligger hos certifieringsorganen för att främja en mer hållbar utveckling. Däremot bör aktörerna inom leverantörskedjan ta ett större ansvar. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag visar att relationshantering inte används i någon vidare utsträckning inom leverantörskedjan för att främja hållbarhet, till skillnad från tidigare studier som har påvisat detta. Studien bidrar också med praktiska insikter om att certifieringar som innefattar miljömässiga aspekter och socialt ansvarstagande är goda tillvägagångssätt. Detta bidrar till en mer hållbar utveckling eftersom aktörer inom livsmedelsbranschen måste följa dessa certifieringar om de vill verka inom denna marknad. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det hade varit intressant att vidare studera hur certifieringarna har utvecklats i takt med samhällsförändringar inom hållbar utveckling. Dessutom skulle det vara intressant att studera hur dessa kan och bör utvecklas i framtiden. Fortsatt forskning kan även göras inom andra branscher för att skapa en jämförelse kring hur de skiljer sig åt.

This research adds to the literature and provides insight to practice via three essays that increase understanding about the applications and consequences of the two new approaches to the after-sales service governance: warranty contract and performance-based contracts. First, we attempted to enhance our knowledge of the modeling of the after-sales service process. In the first essay, the research papers with analytical models of after-sales services to present current trends, issues, and future research directions in the literature are classified. In the second essay, the effect of the warranty contract on the supplier's product quality improvement efforts in the context of capital goods is examined. Three sets of optimization models reveal that the existence of a warranty improves product quality. In the third essay, the performance-based contract is examined in the context of the warranty contract. The numerical experimentations conducted demonstrate that the performance-based contract is superior to the warranty contract in terms of the supplier's product quality efforts and the customer's total cost of after-sales services. The alignment of incentives based on the product performance tackles the issues presented in the traditional after-sales service contracting. Collectively, the three studies presented in this research expand our understanding of after-sales service contracts. Thus, the research presents managerial implications and adds to the existing body of knowledge in after-sales service research.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Initial observation shows that there is a knowledge gap between the demand of the end customers and the supply of material and products provided by suppliers. The culprit manifests in the nature of the construction industry, seen as conservative and not prone to innovation combined with lackluster incentives between the contractor and supplier through framework agreements. Collaboration is not developed, presented through the fact that each actor relies on each other to gain information on sought after products and material. The research aims to present how supplier-based innovation can promote the development of new products and materials that are of value to the end customer. This is done by conducting a case study within a general contractor and interviewing suppliers, purchasers, and end customers to understand how collaboration could be a first step to create an ecosystem in which new products and materials are developed. The results show that collaborative product development would be suitable in certain instances, such as with a general contractor with an own developing unit in collaboration with a preferred supplier or framework supplier. / Inledande observation visar att det finns ett kunskapsgap mellan efterfrågan från slutkunderna och utbudet av material och produkter från leverantörer. Boven visar sig i byggbranschens karaktär, sedd som konservativ och inte benägen till innovation i kombination med svaga incitament mellan entreprenör och leverantör genom ramavtal. Samverkan utvecklas inte, detta kan observeras genom att varje aktör förlitar sig på varandra för att få information om eftertraktade produkter och material. Forskningen syftar till att presentera hur leverantörsbaserad innovation kan främja utvecklingen av nya produkter och material som är av värde för slutkunden. Detta görs genom att genomföra en fallstudie inom en byggentreprenör och intervjua leverantörer, inköpare och slutkunder för att förstå hur samarbete kan vara ett första steg för att skapa ett ekosystem där nya produkter och material utvecklas. Resultaten visar att samverkande produktutveckling skulle vara lämplig i vissa fall, till exempel med en byggentreprenör med en egen utvecklingsenhet i samarbete med en föredragen leverantör eller ramleverantör.