Introduktion Den 1 december 2016 trädde en ändring av årsredovisningslagen (ÅRL, SFS 1995:1554) i kraft vilken innebär att stora företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning från och med räkenskapsår efter den 31 december 2016. Påtagliga brister har uppmärksammats i hållbarhetsrapporternas innehåll efter utredningar av det första rapporteringsåret 2017, trots försöket att öka öppenheten. Flera studier har undersökt hållbarhetschefens effekt på hållbarhetsarbetet, däremot har få studier fokuserat på huruvida hållbarhetschefers egenskaper och roller påverkar innehållet och mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna. Syfte Syftet är att förklara hur hållbarhetschefers olika egenskaper och roller påverkar innehåll och mängd i svenska noterade företags hållbarhetsrapporter. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts på svenska noterade bolag med en anställd hållbarhetschef. Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser formulerades med hjälp av Upper Echelon Theory, legitimitetsteori, institutionell teori samt tidigare studier. Datainsamlingen har samlats in genom en dokumentsstudie. Mängden operationaliserades till antal sidor och hållbarhetsrapporternas innehåll med hjälp av en checklista, där elva indikatorer från Global Reporting Initiative (GRI) användes för att bedöma innehållet. Slutsats Studien hittade ett signifikant samband att företag med hållbarhetschefer som suttit en längre tid på posten påverkar innehållet positivt i hållbarhetsrapporterna. Ett signifikant negativt samband hittades även mellan hållbarhetschefer med annat ansvar och innehållet i hållbarhetsrapporterna, det vill säga att innehållet påverkas negativt av att hållbarhetschefen har ett annat ansvar (HR, kommunikation eller marknad) utöver hållbarhet. Om hållbarhetschefen sitter i ledningen finner denna studie inget samband med att innehållet blir bättre i hållbarhetsrapporterna. Resultatet visade att hållbarhetschefers egenskaper och roller inte påverkar mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna. / Introduction On December 1st 2016, the Swedish regulation regarding mandatory sustainability reporting was legislated for large companies, starting with financial years after December 31st 2016. The legislation is the first step for companies to be more transparent towards the society. Despite the initiatives, investigations have shown deficiencies in the content of the sustainability reports in the first reporting period. Earlier studies have focused on how sustainability managers affect the sustainability activities. However, only a few studies have focused on how the sustainability managers characteristics and roles affect the number of pages and the content of the sustainability reports.      Aim The aim is to explain how sustainability managers’ characteristics and roles affect the content and number of pages ofSwedish listed companies’ sustainability reports.   Method This study has a quantitative approach with a cross-cultural design and focused on Swedish listed companies with an employed sustainability manager. A deductive approach was used to formulate hypothesis from Upper Echelon Theory, legitimacy theory, institutional theory and earlier studies. This study used archival data in order to collect information about the variables. The variable content was operationalized through a checklist method where eleven GRI-indicators was used to determine the content of the sustainability report.  Conclusion If a sustainability manager has held the position for a longer time, it positively influences the content of the sustainability reports. Furthermore, if the sustainability manager has another responsibility than sustainability issues (HR, communication or marketing) it negatively influences the content of the sustainability reports. If the sustainability manager is a part of the management team, this study finds that it has no effect on the content in the sustainability reports. Sustainability managers’ characteristics and roles does not affect the number of pages in the sustainability report.

Background: Managers working with sustainability and environmental issues are receiving higher priority in organizations (Knight & Paterson, 2018) and the environmental issues are today discussed at the top management level in corporations worldwide (Landrum, 2017). In line with the increased interest of the role, literature focusing on the individual sustainability manager, has recognized the need for competencies and motivational drivers in order to take sustainable actions (Wiek et al., 2011; UNESCO, 2017; Rieckmann, 2018). In addition, literature presents a significant positive relationship between motivations of individual managers and firm performance. However, previous literature covering key competencies for sustainable development, as well as individual motivations for working with sustainability, is rather ambiguous. Therefore, the authors identified a gap in the literature and initiated an interest to further investigate the key competencies and individual motivations of a sustainability manager operating in Sweden today. Purpose: The purpose of this study is to investigate the individual sustainability manager operating in Sweden today. The study aims to identify the key competencies required for operating in the role, and to explain corresponding underlying motivations for working with sustainability. Method: The study follows a qualitative and exploratory approach by combining existing literature, theories and empirical data. The empirical data was collected through six semi-structured interviews. The empirical findings were further analyzed following a thematic analysis technique. Conclusion: The authors suggest a proposed framework that illustrates the identified key competencies required for operating as a sustainability manager in Sweden today, as well as the underlying motivations for working with corporate sustainability. The illustration of the proposed framework provides a generalized foundation for understanding the sustainability manager role in terms of key competencies and individual motivations. This framework adds to current literature on the topic of sustainability management and can be used as a means for evaluating current sustainability managers, as well as a means to analyze current education for sustainable development.

Titel: Hållbarhetschef - vilka kompetenser efterfrågas? En kvalitativ studie om vilka kompetenser som efterfrågas hos hållbarhetschefer utifrån digitala platsannonser.  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Jonna Dalan och Alice Gren Handledare: Katarina Arbin Datum: 2022 - maj Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka kompetenser som efterfrågas hos hållbarhetschefer. Metod: Denna studies metod tar sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ innehållsanalys av 30 platsannonser på LinkedIn.  Resultat & slutsats: Flertalet kompetenser inom olika områden efterfrågas hos hållbarhetschefer. Främst inom interpersonella och strategiska kompetensområden men även ämnesspecifika kompetensområden, där erfarenhet var den mest förekommande. Den främsta erfarenheten som efterfrågades var från hållbarhetsarbete men även branschspecifika erfarenheter nämndes flertalet gånger. Flera erfarenheter baserades även på antal år inom ett specifikt hållbarhetsområde. Studien identifierade även flera återkommande kompetenser där kommunikation, utbildning och att vara driven var vanligast förekommande. Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit med kunskap om kompetenser som efterfrågas hos hållbarhetschefer. Interpersonella, strategiska och ämnesspecifika kompetensområden efterfrågades i hög grad medan systemtänkande kompetenser inte var ett förekommande krav trots tidigare studier som syftar till motsatsen. Uppsatsen har även bidragit till att kunna hjälpa organisationer i sin rekrytering av denna nya roll för att kunna utveckla och driva sitt hållbarhetsarbete. Förslag till fortsatt forskning: Av denna studie har det framkommit förslag till vidare forskning. Det skulle kunna undersökas vilka kompetenser som efterfrågas hos hållbarhetschefer i framtiden jämfört med idag och även undersöka branschspecifika kompetenser som efterfrågas hos en hållbarhetschef. Ytterligare ett förslag till framtida forskning är att jämföra hållbarhetschefens kompetenser mot övriga chefsroller inom organisationen eller att undersöka hållbarhetschefens arbetsuppgifter.  Nyckelord: Hållbarhetschef, hållbarhet, kompetens, ledarskap.

Background: In a world that is constantly changing, where demands for working in a sustainable way regarding the environment and society are increasing, companies have no choice but to take these aspects into account. Companies can take responsibility through the three dimensions of sustainability: the economic, social and environmental dimensions, which is also referred to as Corporate Social Responsibility. Sustainability is therefore an inevitable topic of discussion. To cope with the challenges that is facing the world, UN member states agreed on Agenda 2030 on 25-27 of September 2015. This agenda includes 17 global goals for sustainable development. The implementation of this agenda in companies is, according to us, a relevant issue for companies as we claim that the business sector has a central role in the implementation of the agenda. In this study, we therefore want to describe and understand how companies in Sweden implement the Sustainable Development Goals.  Aim: The purpose of this study is to describe and understand how Swedish companies implement the Sustainable Development Goals in Agenda 2030.  Methodology: This is a qualitative case study using a hermeneutics perspective of interpretation. The empirical data consist of six semi-structured interviews with sustainability managers of each company. The study revolves around the empirical data and is therefore to be considered to have an iterative approach.  Conclusion: The study has shown that the sustainability work of all the companies in this study is characterized by the three sustainability dimensions. Furthermore, the companies have selected the goals that are in line with their current sustainability work and hence no significant implementation process has been experienced by the respondents representing the companies. However, the result shows that the sustainable development goals have served as a direction indicator and that a common language has been created regarding to the sustainability work. / Bakgrund: I en värld som ständigt förändras där krav på att arbeta på ett hållbart sätt gällande miljö, människa och samhälle konstant ökar har företag inget annat val än att ta hänsyn till dessa aspekter. Företag kan ta ansvar genom de tre hållbarhetsdimensionerna: det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret, vilket även benämns som Corporate Social Responsibility. Hållbarhet är idag en aktuell och relevant fråga och för att ta itu med de utmaningar som världen står inför, enades FN:s medlemsstater den 25–27 september 2015 om Agenda 2030. Denna agenda innefattar 17 globala mål för hållbar utveckling. Implementeringen av denna Agendan i företag är, enligt oss, en samhällsaktuell fråga för företag då vi anser att näringslivet har en central roll i genomförandet av Agenda 2030. I denna studie vill vi därför beskriva och förstå hur företag i Sverige implementerar de globala målen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur svenska företag implementerar de globala målen i Agenda 2030. Metod: Studien har haft en kvalitativ karaktär och ett hermeneutiskt perspektiv. Vidare har studien genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med hållbarhetsansvariga på sex företag. Studien har en iterativ ansats. Slutsats: Studien har påvisat att samtliga fallföretags hållbarhetsarbete karaktäriseras av de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Vidare har företagen valt ut de mål som stämmer överens med deras nuvarande hållbarhetsarbete och därav har ingen betydande implementeringsprocess upplevts av samtliga respondenter på företagen. Däremot visar resultatet att de globala målen har fungerat som en riktningsvisare samt att det har skapats ett gemensamt språk vad gäller hållbarhetsarbete.