No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Research problem: The purpose of this study is to extend existing knowledge on the determinants of sustainability reporting. Institutional theory, legitimacy theory, CSR and TBL are used to find out if: (1) audit firms’ sustainability reports are an influencing factor on non-audit firms’ sustainability reports, (2) if audit firms’ sustainability reports are an influencing factor on their clients’ sustainability reports. Methodology: To find out if there is a relationship between the content in sustainability reports of audit firms and non-audit firms, the study conducts a content analysis using a quantitative strategy and a deductive approach. The sample consists of three of the Big 4 audit firms as well as 30 Swedish publicly listed companies, small and large cap. Their sustainability reports are analyzed from 2010 to 2020. Conclusion: The findings show that, first, firms do imitate audit firms when they issue sustainability reports, thus a case of mimetic isomorphism can be concluded. Second, clients of audit firms do not imitate their external auditors more than other audit firms when issuing their sustainability reports.

Climate change is often the main environmental focus in corporate sustainability reporting, but corporations’ impacts stretch further, making it is necessary to consider additional aspects such as biodiversity, freshwater scarcity, and pollution. While some studies aiming to downscale the planetary boundary framework onto smaller settings does exist, literature for company scales is scarce. This degree project aimed to explore how the planetary boundary framework can be integrated to complement current sustainability reporting practices. More specifically this was done by associating the planetary boundaries control variables with reportable proxies that can be applied as a basis for a more comprehensive approach to the environmental sustainability focus of companies. Next, and based on those proxies, an overall reporting structure was developed, followed by the performance of a case study where the current data gaps and enhancement necessities of Ericsson’s direct operation were assessed. This study does not consider the safe operating spaces of the planetary boundaries and will thus not elucidate whether a company is doing enough but rather help companies monitor the change in the suggested proxies over time. This study is based on data collected through an extensive literature review, interviews, and workshops with employees from Ericsson, Houdini Sportswear and Future Earth. The literature review identified nine studies that has previously defined proxies for local settings, which laid the foundation for fourteen reportable proxies. Further, the reporting structure provides an indication of which company activities are relevant for the proxies and suggests the associated granularity. The spatiality of the proxies differs, ranging from global to local settings and the temporality varies from annual to seasonal measurements. Some proxies are furthermore recommended to include additional assessments to expand the context and outcome of the proxies. The granularity of data currently gathered by Ericsson needs to be refined and complemented with additional measurements before applying the proxies. The holistic perspective of the planetary boundary framework and the lack of previous research causes uncertainties that should be addressed before applying the suggested reporting structure. Additional research is necessary to cover the supply and value chains of operations, which is likely to cause a significant share of the environmental impact. / Företags hållbarhetsrapportering tenderar idag idag att främst fokusera på koldioxid utsläpp och klimatförändringar. Det finns dock ytterligare aspekter av företagens miljöpåverkan som bör inkorporeras, såsom biodiversitet, landanvändning och vattenbrist. Vetenskapliga studier har undersökt möjligheterna att skala ner ramverket för de planetära gränserna, men forskning relaterad till hållbarhetsrapporter har endast genomförts i begränsad skala. Detta examensarbete ämnar undersöka hur de planetära gränserna kan integreras i företags hållbarhetsrapportering. Detta har åstadkommits genom att de nuvarande kontrollvariablerna har översatts från global till lokal nivå. Utöver detta har även en översiktlig rapporteringsstruktur föreslagits som inkluderar datainsamling såväl som önskad granularitet. Slutligen undersöktes även Ericssons hållbarhetsrapportering och datainsamling relaterat till företagets direkta operation för att fastslå vilken data som saknades samt vilka åtgärder som skulle krävas för att implementera rapporterings strukturen. Den utvecklade rapporteringsstrukturen tar ej hänsyn till de planetära gränsernas gränsvärden och ämnar inte fördela dessa mellan företag. Denna studie klargör därav inte huruvida företags befintliga hållbarhetsarbete är tillräckligt. Detta examensarbete är baserad på data insamlad från en omfattnade litteraturundersökning samt intervjuer och workshops med anställda på Ericsson, Houdini och Future Earth. Litteraturundersökningen identifierade nio studier som tidigare definierat mätbara parametrar för de planetära gränsernas kontrollvariabler, vilket lade grunden för de fjorton parametrar som definierades i denna studie. Den föreslagna rapportstrukturen specificerar vilka företagsaktiviteter som är relevanta för respektive parameter, samt rekommenderar vilken granularitet som bäst representerar de planetära gränserna och leder till bästa möjliga kontext. Mappningen av Ericssons nuvarande datainsamling på det föreslagna ramverket fastställer att den nuvarande granulariten behöver förfinas samt att datainsamlingen behöver utökas för att kunna applicera parametrarna i framtiden. De planetära gränserna är definierade holistiskt vilket försvårar appliceringen på en lokal nivå. Bristen på studier relaterade till hållbarhetsrapportering har även medfört osäkerheter vilket bör tas i beaktande. Slutligen, ytterligare studier rekommenderas för att studera Ericssons leverans och värdekedja, där en mer omfattande miljöpåverkan förväntas ske.

Bakgrund och problem: Oron gällande klimatet kring bland annat växthuseffekten samt andra miljöförstöringar är något som länge existerat, men i takt med klimatförändringarna har oron på senare tid ökat inom samhället. En bransch som särskilt blivit påverkad av hållbarhetsrapportering är transportsektorn, då branschen är en påverkande faktor för miljön och den största bidragsgivaren till världens koldioxidutsläpp. Tidigare studier visar att det råder brister gällande transportföretags miljörapportering samt även användningen av GRI-ramverket i hållbarhetsrapporter. Detta har lett till att hållbarhetsrapporterna kritiserats för dess bristande kvalitet.   Syfte: Syftet med studien är att bedöma kvaliteten inom fordonsbranschens hållbarhetsredovisning baserat på GRI:s sex kvalitetsprinciper, samt beskriva hur dessa skiljer sig åt. Frågeställning: Hur skiljer sig kvaliteten mellan fordonsbranschens hållbarhetsrapporter utifrån GRI:s sex kvalitetsprinciper? Metod: Studien är komparativ genom tillämpning av en kvalitativ forskningsdesign med inslag av kvantitativa tillvägagångssätt i studiens innehållsanalys. För att undersöka företags hållbarhetsrapporter används ett kodningsschema vilket grundar sig i GRI:s sex kvalitetsprinciper.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en betydande vikt för användning av normgivare, samt standardsättare i hållbarhetsrapporter för att definiera kvalitet och uppnå en högre kvalitet i hållbarhetsredovisningen. Vidare kommer studien fram till att det finns mer likheter i principerna än olikheter i förhållande till analys av samma företag. Jämförs principerna mellan företagen tenderar det att finnas skillnader då företagen tolkat samt valt att fokusera på olika delar i rapporterna. / Background and problem: Concerns about the climate, the greenhouse effect and other environmental damage are something that has existed for a long time, but in line with climate change, concerns have recently increased in society. One industry that has been particularly affected by sustainability reporting is the transport sector, as the industry has an influencing factor on the environment and is one of the largest contributors to the world's carbon dioxide emissions. Previous studies show that there are shortcomings regarding transport companies' environmental reporting as well as the use of the GRI framework in sustainability reports. This has led to the sustainability reports being criticized for its poor quality. Purpose: The purpose of the study is to assess the quality of the automotive industry's sustainability reporting based on GRI's six quality principles, as well as describe how these differ. Issue: How does the quality differ between the automotive industry's sustainability reports based on GRI:s six quality principles? Method: The study is comparative with the application of a qualitative research design with elements of quantitative approaches in the study's content analysis. To examine companies' sustainability reports, a coding scheme is used, which is based on GRI's six quality principles. Results and conclusion: The study's results show that the quality between the principles in GRI differs between companies. Furthermore, the study concludes that there are more similarities in the principles than differences in relation to analysis of the same company. If the principles between the companies are compared, there tend to be differences as the companies have interpreted and chosen to focus on different parts of the reports.

The Doctoral Thesis explores Sustainability-oriented transition mechanisms (SUS) at different levels of analysis (Country, inter-organizational, and organizational levels). The focus of the study is Digital Transformation (DT) and the Collaborative (multi-stakeholder) (COL) dimensions. By disentangling between COL and DT, the thesis proves that Digital Transformation and the Collaborative dimension are sufficient conditions to achieve Sustainable outcomes. In particular, the Collaborative dimension mediates the impact that Digital Transformation has on Sustainability transitions, which the existing literature identifies as a direct effect. The motivation behind these results seems to emerge from the explorative longitudinal case study, where a digital platform represents a tool able to increase the efficiency of collaboration dynamics and enable sustainable outcomes. After five years, the platform ecosystem collapsed as the leading ecosystem firm failed to effectively engage with multiple stakeholders toward sustainability outcomes and began transitioning towards lower levels of sustainability.