O presente trabalho consistiu em realizar uma proposta metodológica de análise quantitativa da sustentabilidade de estabelecimentos agropecuários fluminenses através do emprego do marco metodológico proposto por Sauvenier et al. (2006) e van Cauwenbergh et al. (2007), denominado SAFE (Sustainability Assessment of Farming and the Environment Framework). Conforme a aplicação para sistemas agrários realizada por Sánchez-Fernández (2009) e por sua vez, incorporando a quarta dimensão da sustentabilidade (dimensão institucional), ademais das três dimensões clássicas neste tipo de análise (econômica, social e ambiental), seguindo a sugestão do IBGE (2010), com base nas recomendações do Livro Azul da ONU (1996). Esse procedimento contou com a colaboração e validação de um painel composto por 16 especialistas em agricultura fluminense o que permitiu selecionar 20 indicadores de sustentabilidade, derivados de 17 critérios, 8 princípios e 4 dimensões. Dos resultados alcançados e de seus possíveis desdobramentos, a proposta metodológica sugerida pode ser considerada uma ferramenta potencialmente útil para guiar as políticas públicas que incidem sobre o setor. / The aim of this study was to develop a practical methodology for evaluating the sustainability of farms by means of the methodological framework proposed by Sauvenier et al. (2006) and van Cauwenbergh et al. (2007), called SAFE (Sustainability Assessment of Farming and the Environment Framework), according to the application for agricultural systems performed by Sánchez-Fernández (2009) and incorporating the fourth dimension of sustainability (institutional dimension) besides the three classical dimensions adopted in this type of analysis (economic, social and environmental), following the suggestions of IBGE (2010), based on the recommendations of the UN Blue Book (1996). This procedure was validated by a panel of 16 experts in fluminense agriculture that supported the selection of 20 sustainability indicators, derived from 17 criteria, 8 principles and 4 dimensions. Through the results achieved and their possible outcomes, the proposed methodology for agricultural sustainability quantitative analysis could be considered as a potentially useful tool to improve current agricultural policies.

Titel: Hållbarhetsrapportering inom två branscher - En jämförande studie på börsnoterade företag i Skandinavien   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Emma Basic & Albin Nordin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 - januari   Syfte: Tidigare forskning har visat att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan företag. Forskning har gjorts på olika branscher från ett antal olika länder. Det finns ingen tidigare forskning på endast två branscher där en är förorenad och den andra icke förorenad och heller inte på Skandinavien. Syftet med denna studie är därför att undersöka om bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien.   Metod: Denna studie utgår från den positivistiska forskningstraditionen och följer den deduktiva linjen inom forskning. Studien syftar till att vara objektiv och använder sig av den kvantitativa metoden där en databaserad innehållsanalys utförs för att kunna mäta hållbarhetsrapporteringen. Studien utgår även från en komparativ design där insamling av data sker utifrån en tvärsnittsdesign. Statistiska kontroller i form av en bivariat analys och en multipel regression utförs i studien med hjälp av det statistiska programmet SPSS.   Resultat & Slutsats: Studien visar att bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter för företag i Skandinavien. Studien visar att branschen sällanköpsvaror hållbarhetsrapporterar mer än branschen industritjänster. Denna bransch rapporterar mer både inom miljö- och social rapportering. Vi tror att detta främst beror på att branschen sällanköpsvaror påverkar miljön mer och därför också rapporterar mer inom miljö. Varför denna bransch även rapporterar mer inom det sociala kan bero på att orden i innehållsanalysen möjligtvis riktar sig mer mot produktionsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Något som skulle vara intressant för vidare forskning är att göra en liknande studie men rikta sig mot andra branscher och även ta med landet Finland som ligger i Norden och liknar de skandinaviska länderna. Det skulle också vara intressant att undersöka hållbarhetsrapporter från två andra år då denna studie undersöker år 2014 och 2016 och även att rikta sig mot enbart företag från Small, Mid eller Large cap då denna studie riktar sig mot alla dessa. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att fastställa att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien vilket inte forskats kring tidigare. Studien använder sig även av ett antal kontrollvariabler och fastställer om dessa har en påverkan på skillnaderna i hållbarhetsapporter. Studien kommer fram till att storlek påverkar skillnaderna medan tid inte gör det. För variabeln land visar studien att företag från Danmark hållbarhetsrapporterar mindre än företag från Sverige och Norge. / Title: Sustainability reporting in two industries - A comparative study of listed companies in Scandinavia.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Emma Basic & Albin Nordin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018-January   Aim: Previous research has shown that industry is an influencing factor to differences in sustainability reports for companies. Research has been conducted on different industries from various countries. Research has not been done on only two industries where one is polluted and the other is not for companies in Scandinavia. The aim of this study is therefore to investigate whether industry is a influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia.   Method: This study is based on the positivist research tradition and follows the deductive line of research. The study aims to be objective and uses the quantitative method in which a data-based content analysis is performed to measure sustainability reporting. The study is also based on a comparative design where the data collection is based from a cross sectional design. Statistical controls in form of a bivariate analysis and a multiple regression are made in the study using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: The study shows that industry is an influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports for companies in Scandinavia. The study shows that companies in the industry durable goods sustainability reports more than companies in industrial services. This industry reports more in both environmental and social reporting. We believe this may be because durable goods affects the environment more and therefore also report more environment information. Why the industry also reports more social information can according to us be because the words in the content analysis may possibly be more targeted to product companies.   Suggestions for future research: Something that would be interesting for further research is to do a similar study but focus on other industries. It would also be interesting to bring the country Finland in the study because the country is in the Nordic region and is similar to the Scandinavian countries. Further research could also investigate sustainability reports from two other years because this study examine 2014 and 2016 and also only target Small, Mid or Large cap since this study examines all of these.   Contribution of the thesis: The study helps to determine that industry is a contributing factor to differences in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia which has not been researched earlier. The study also uses a number of control variables and determines whether these have an impact on differences in sustainability reports. The study finds that size affects the differences while time do not. For the variable country, the study shows that companies from Denmark sustainability reports less than companies from Sweden and Norway.

A transgressão de determinados limites na apropriação da natureza pela sociedade vem explicitando o impasse na forma como se dá essa relação, levando pesquisadores de diversas áreas do conhecimento a centrar atenção sobre o problema. A diversidade de métodos, correntes ideológicas e pressupostos teóricos que definem tais pesquisas, levam a uma realidade em que, um dos raros pontos de consenso está na necessidade fundamental de uma abordagem interdisciplinar. Dentre todas as ciências, a Geografia, em função das características de seus objetos e métodos específicos, é aquela que reúne os melhores recursos teórico-metodológicos para abordar a questão de uma forma mais abrangente e integrada. Um dos conceitos fundamentais na análise das intervenções humanas, e das conseqüências destas sobre o ambiente é sustentabilidade. Diante da ampla gama e diversidade de abordagens sobre o tema, torna-se necessário definir critérios a partir dos quais seja possível mensurar a dimensão da relação custo/benefício das diferentes formas de intervenções humanas sobre o ambiente, sob as perspectivas sociais, econômicas e ambientais. Neste sentido, configura-se como fundamental a definição de indicadores de sustentabilidade e de métodos de avaliação desses indicadores, de forma a permitir estabelecer análises comparativas que possibilitem gerar subsídios para tomadas de decisões e, com isto, conduzir a uma relação mais equilibrada entre sociedade e natureza. O trabalho objetivou, através de uma abordagem sistêmica, verificar de que maneira a Geografia pode contribuir na busca de soluções para esses problemas. Buscou-se como objetivo principal, aplicar uma metodologia para a mensuração da sustentabilidade sócio-ambiental, dentro de uma perspectiva sistêmica, através de um modelo de avaliação e integração de indicadores de sustentabilidade. A premissa central em que se apoiou a pesquisa consistiu na concepção de que as análises sócio-ambientais e, portanto, as relações sociedade-natureza sejam elas sustentáveis ou não -, podem ter sua funcionalidade apreendida e até mensurada na perspectiva sistêmica. Procurou-se, como hipótese central, responder à questão: É possível mensurar a sustentabilidade sócio ambiental de uma comunidade tradicional, aplicando variáveis e parâmetros utilizados em metodologias de avaliação de sustentabilidade propostos internacionalmente, a serem aplicados no âmbito das nações? Na busca de respostas a essa questão, optou-se pela aplicação do modelo para a métrica de sustentabilidade denominado Painel da Sustentabilidade (Dashboard of Sustainability) na Comunidade Quilombola da Reserva Extrativista do Mandira, localizada no Baixo Vale do Ribeira do Iguape, com baixa densidade de ocupação e no entorno de diversas unidades de conservação. Tal opção deu-se pelas características peculiares da área, cuja comunidade, apresenta um histórico recente de organização e luta, que resultou, entre outras conquistas, na criação da Reserva Extrativista do Mandira, única Unidade de Conservação Federal com esse diploma legal no estado de São Paulo. O trabalho demonstrou diversas limitações do modelo utilizado quando aplicado à comunidades tradicionais, levando a indagações que resultaram na proposição, em caráter exploratório, de possíveis critérios para a métrica da sustentabilidade, sob a perspectiva geográfica. / The transgression of certain limits on the appropriation of nature by society is explaining the impasse in how this relationship occurs, leading researchers from different fields of knowledge to focus attention on the problem. The diversity of methods, theoretical and ideological currents that define such research lead to a situation where one of the rare points of consensus is the fundamental need for an interdisciplinary approach. Among all the sciences, geography, depending on the characteristics of their objects and methods, is the one that brings together the best theoretical and methodological resources to address in a more comprehensive and integrated way. One of the fundamental concepts in the analysis of human interventions, and its consequences on the environment is \"sustainability.\" Given the wide range and diversity of approaches to the topic, it is necessary to set criteria from which to measure the extent of cost-effectiveness of different forms of human interventions on the environment, under the social, economic and environmental perspectives. In this sense, appears as basic the definition of sustainability indicators and assessment methods of these indicators in order to allow comparative analysis to generate information to enable decision making and, thus, lead to a more balanced relationship between society and nature. The study aimed, through a systemic approach, at verifying how Geography can contribute to finding solutions to these problems. We sought the main objective, to apply a methodology for measuring social and environmental sustainability, within a systemic perspective, using a model of evaluation and integration of sustainability indicators. The central premise on which the research was supported was the conception that the socio-environmental analysis and therefore the relationship between society and nature - whether or not sustainable - may have withdrawn its functionality - and even measured - in the systemic perspective. It was, as central hypothesis, to answer the question: Is it possible to measure the environmental and social sustainability of a traditional community, using variables and parameters used in assessment of sustainability methodologies proposed internationally, to be applied within nations? In seeking answers to this question, we chose to apply the model to measure sustainability called \"Dashboard of Sustainability\" in the Quilombo Community in the Mandira Extractive Reserve, located in the Lower Valley of Ribeira do Iguape River, with low density of occupation and surroundings of various conservation units. This option was given by the peculiar characteristics of the area, whose community has a recent history of organization and struggle, which resulted, among other achievements, in creation of the Mandira Extractive Reserve, the only Federal Conservation Unit with this statute in the state of São Paulo. The study demonstrated several limitations in the model when applied to traditional communities, leading to questions that resulted in the proposition, in an exploratory, of possible criteria for the metric of sustainability, in the geographical perspective.

This research explores the business case for sustainability as experienced by small and medium sized, house building construction companies in the UK and Sweden. The authors investigate what benefits, if any, these businesses have gained from adopting environmental and socially responsible business practices. The authors also set out to understand the barriers and drivers influencing the companies in respect of sustainability. The purpose of the thesis was to help sustainability practitioners in their work with the sector. The research had three separate strands of investigation; interviewing industry experts who had wide experience of the sector; interviews with companies that had some relevant experiences; and a detailed survey was sent to companies asking them to rate their experiences to date and estimate their future expectation on sustainability issues. The findings were collated, analyzed and an overview of the benefits, barriers and drivers for the sector were discussed. A sector specific strategic approach to dealing with the companies was presented for use by the practitioners.

Sustainability reporting is a vital tool to communicate an organisation’s sustainability performance to stakeholders. Sustainability reporting also allows an organisation to communicate its vision, goals and strategic plans. In order to be strategic towards sustainability, an organisation should have a vision of where it wants to go, and assess where it is today, so as to take the right initiatives towards its vision. This thesis focuses on how GRI sustainability reporting and strategic planning towards sustainability can be combined in an integrated process to help organisations move towards sustainability. The Integrated Process allows an organisation to gain a better understanding of its sustainability context; design resilient strategies in light of that context using a backcasting from Sustainability Principles approach; and report its sustainability performance and progress in bridging the gap towards sustainability, transparently to internal and external stakeholders. / <p>Edwin Janssen +31626078987 Rutger Verkouw +31624155241 Selene Kfoury +551138138481</p>

Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context. The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS. The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use. With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs &amp; Collis, 1982). The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media. The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society. / Bakgrund och syfte Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland &amp; Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser &amp; Diamond, 1999; Sigel, Stinson, &amp; Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta. Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen. Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger. Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande. I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor. Metoder Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades. Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar. Resultat och slutsatser Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor. Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva. Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor. Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context. The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS. The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use. With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs &amp; Collis, 1982). The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media. The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society. / Bakgrund och syfte Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland &amp; Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser &amp; Diamond, 1999; Sigel, Stinson, &amp; Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta. Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen. Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger. Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande. I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor. Metoder Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades. Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar. Resultat och slutsatser Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor. Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva. Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor. Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

Intresset för företags ekonomiska prestationer har sedan länge varit stort. På senare år har även intresset för företagens sociala och miljömässiga prestationer ökat. För att möta detta ökade intresse publicerar ett stort antal av världens företag hållbarhetsrapporter där det rapporteras om detta. Ett flertal organisationer har skapat riktlinjer för att standardisera dessa rapporter för att underlätta jämförelser mellan företag. Riktlinjerna upprättade av Global Reporting Initiative (GRI) är de mest frekvent använda. Det ökade intresset för sociala och miljömässiga prestationer har även fått EU att upprätta ett direktiv som kräver att alla större företag ska upprätta hållbarhetsrapporter i enlighet med GRI:s riktlinjer.På grund av den stora produktionen av hållbarhetsrapporter som även kan tänkas öka i och med EU:s direktiv är det av intresse att veta vilken nytta intressenter har av dessa rapporter. En av dessa intressenter är aktieägare. Tidigare studier har visat att information som är användbar för aktieägarnas investeringsbeslut kommer att påverka aktiekursen. Denna studie undersökte vilken nytta aktieägare har av hållbarhetsrapporter upprättade i enlighet medGRI:s riktlinjer. För att undersöka detta studerades sambandet mellan företagens hållbarhetsrapportering och aktiekursen genom regressionsanalyser och t-test.Resultatet av studien visar att de företag som upprättat hållbarhetsrapporter har en högre aktiekurs än de som inte upprättat hållbarhetsrapporter. Detta tyder alltså på att aktieägare använder hållbarhetsrapporter vid sina investeringsbeslut och att dessa rapporter därmed är av nytta för denna typ av intressenter. Omfattningen av hållbarhetsrapporten tycks däremot intepåverka aktiekursen positivt medan kvaliteten på hållbarhetsrapporten tycks ha en positiv påverkan på aktiekursen. / The economic performance of businesses has for a long time been of great interest. Lately the interest of businesses’ social and environmental performance have increased. To meet this increased interest a large amount of the world’s businesses publishes sustainability reports in which social and environmental performance is presented. Several organizations have createdguidelines to standardize these reports in order to make it easier to compare different business performance. The guidelines established by Global reporting initiative (GRI) is the most commonly used. The increased interest in the social and environmental performance has also led EU to draw up a directive that requires all of the large companies to create sustainability reports in accordance with GRI’s guidelines. This great production of sustainability reports raises the question of the usefulness of these reports. One of the stakeholders that uses business information is the shareholders. Several studies have shown that information that the shareholders finds useful will affect the share price. This study has examined shareholders’ usefulness of sustainability reports prepared in accordance with GRI’s guidelines. To examine this the relationship between the share price and the business sustainability reports has been investigated trough regression analysis and t-test.The results of the studies were that businesses which have published sustainability reports prepared in accordance with GRI’s guidelines in general have a higher share price than businesses that do not have published this reports. These results indicate that shareholders value the sustainability reports when investments are made. Therefore the sustainabilityreports seems to be useful to shareholders. The study also indicates that the shareholders do not value the quantity of the report but the quality.

Bakgrund: Klimatfrågan är ständigt aktuell och något som berör oss alla. Sverige har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling men har i dagsläget svårigheter att uppfylla flertalet mål inom den utsatta tiden. Mål som Sveriges invånare många gånger har stor möjlighet att påverka. Kommuner är viktiga aktörer i genomförandet av Agenda 2030 då det många gånger är på lokal nivå som arbetet ska omsättas i praktiken. De anses ha ett stort ansvar vad gäller att främja hållbar utveckling i den egna verksamheten såväl som för kommunen som geografiskt område. Att förmå kommuninvånare att delta i hållbarhetsarbetet är därför viktigt.Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner som har ett framgångsrikt miljöarbete använder hållbarhetsredovisning och hållbarhetssektion på hemsida för att engagera kommuninvånarna i arbetet med hållbar utveckling. Studien belyser hur fyra sådana kommuner väljer att utforma kommunikationen i syfte att engagera intressentgruppen invånare i organisationens hållbarhetsarbete genom dessa kanaler. Studien kan främst vara av intresse för kommuner som har för avsikt att engagera sina intressenter i hållbarhetsarbetet.Metod: Genom dokumentstudier undersöktes uppmaningar till engagemang riktade till invånare i de fyra deltagande kommunernas hållbarhetsredovisning samt hållbarhetssektion på hemsida. För att få förståelse för hur invånarna engageras har även intervjuer genomförts. Morsing och Schultz (2006) kommunikationsstrategier för hållbarhet har använts för att undersöka vilken strategi kommunerna tillämpar.Slutsats: Studien visar att när kommunerna uppmanar invånare att engagera sig i hållbarhetsarbetet handlar det i huvudsak om att informera snarare än att uppmana till respons- eller dialog. På hållbarhetssektionen informeras invånare om hur de själva kan bidra till en hållbar utveckling men studiens resultat indikerar att kommuner som önskar engagera invånare i hållbarhetsarbetet bör föra dialog med invånare i de kanaler som invånarna föredrar exempelvis sociala medier, då det skapar större engagemang. / Background: Climate change is something that affects us all and climate action is urgent. The Swedish government has committed to Agenda 2030 and the 17 goals for sustainable development (SDGs) but faces difficulties in achieving several of these goals in time. Municipalities are important in the implementation of the SDGs and its citizens have a great impact on the country's possibility to reach the SDGs. Municipalities answer for the sustainable development within their own organization as well as for the municipality as a geographical region. It is therefore important that the citizens are encouraged by itsmunicipality to engage in the work towards a sustainable development.Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of how Swedish municipalities with successful environmental work, use their sustainability report and sustainability section on their website to engage their citizens to participate in the municipalities work towards a sustainable development. The study can be of interest for municipalities that intend to engage their citizens in this work.Method: Content analysis of the sustainability reports and sustainability sections on the municipalities websites were conducted in order to study how these channels were used for different types of citizen engagement. Additionally, interviews have been conducted to gain a deeper understanding of how the municipalities in this study engage their citizens through these channels. Morsing and Schultz (2006) model of CSR communication strategies has been used as a framework to understand and describe which strategy the municipalities employ in these channels.Conclusion: When the municipalities encourage citizens to engage in the work towards a sustainable development, they primarily inform rather than ask citizens to provide feedback or engage in dialog. The municipalities use the sustainability section to inform citizens on how they can contribute to a sustainable development, however, the study indicates that municipalities who want to engage citizens trough two-way communication should focus on channels that citizens prefer, such as social media, as it creates more engagement.

Purpose: The purpose of our study is to understand how companies communicate sustainability internally. Furthermore, the study also aims to contribute with increased knowledge of employees’ insight into corporate sustainability reporting. Research questions: ❖How is sustainability communicated internally?❖To what extent are employees aware of corporate sustainability work? Method: In order to achieve the purpose and answer the study's questions, we have chosen to carry out a case study with two types of data collection. The empirical material for the study has been collected using both qualitative and quantitative methods. The qualitative material comes from structured interviews with the sustainability managerand three employees, while the quantitative data is based on a collection of 219 questionnaires that have been answered by employees at Spendrups. Conclusion: The study's results have shown that communication of sustainability work can take place in different ways and that different departments may prefer to absorb information by different sources of information. Knowledge of the sustainability work has been influenced by the employees' attitude towards sustainability. In addition, there are patterns that different departments have relatively more knowledge of sustainability issues related to their daily routines and tasks. / Syfte: Syftet med vår studie är att förstå hur företag kommunicerar hållbarhet internt. Vidare syftar studien även till att bidra med ökad kunskap om medarbetaresinsikt i företags hållbarhetsredovisning. Forskningsfrågor: ❖Hur kommuniceras hållbarhet internt?❖I vilken utsträckning är medarbeterna medvetna om företags hållbarhetsarbete? Metod: För att uppnå syftet och svara på studiens frågeställningar har vi valt att utföra en fallstudie med två typer av datainsamlingar. Det empiriska materialet för studien har samlats in med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod. Det kvalitativa materialet kommer från strukturerade intervjuer med en hållbarhetsansvarig och tre medarbetare, medan det kvantitativa underlaget i studien bygger på en insamling av 219 enkäter som har besvarats av medarbetare på Spendrups. Slutsatser: Studiens resultat visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet kan ske på olika sätt samt att olika avdelningar kan preferera att ta till sig informationen via olika informationskällor. Kännedom om hållbarhetsarbetet har påverkats av medarbetarnas attityder gentemot hållbarhet. Dessutom finns det mönster om att olika avdelningar har relativt mer kännedom om hållbarhetsfrågor som rör deras dagliga rutiner och arbetsuppgifter.