Brazilian productive forest plantations and sustainability is a continuous subject of debate, since such forest plantations constitute an increasing proportion of the Brazilian forest cover, and because of documented instances where some establishments have resulted in negative impacts on local ecosystems and communities. Meanwhile, balancing economic, environmental and social sustainability is becoming an important concern in industrial decision-making given the increasing importance of the global sustainability goals. The aim of this study is to investigate the contemporary decision context in which companies in the Brazilian tree industry select locations for forest plantations in Brazil. Special focus is devoted to how sustainability aspects are included in such decisions, as well as the roles assigned to possible mechanisms for sustainable development, such as Brazilian policy, legislation and independent forest certification. A qualitative research strategy is employed, which encompasses a literature review and semi-structured interviews with industry practitioners in two segments of the industry, whose perceptions are triangulated with perspectives of relevant non-industry actors. Grounded theory is used to analyse the qualitative data. The findings from the literature and the qualitative data are synthesised, and several hypotheses are consequently developed regarding forest plantation location decisions and sustainability in Brazil. The hypotheses evolve around the finding that strategic, economic, environmental and social perspectives are perceived as present in contemporary decision-making, in certified pulp and paper companies. Moreover, a hypothesis of general character is developed based on the synthesised findings, which is that forest plantations can be the subject of integrated location and sustainability analyses, where the problem can be formulated as finding an optimal location for a forest plantation from a three-dimensional sustainability perspective. Finally, some prospects for further integrated research about forest plantation location and sustainability are presented. / Denna studie handlar om brasilianska skogsplanteringar och expansionen av planteringar som ägs av företag i landets, så kallade ”trädindustri”. Studien fokuserar på produktiva skogsplanteringar av introducerade arter, för vilka intresset har vuxit parallellt med att de har expanderat till yta under de senaste decennierna. Intresset har även vuxit eftersom federala beslutsfattare har lyft fram skogsplanteringar som ett verktyg för att minska landets koldioxidutsläpp och stimulera ekonomisk utveckling. Produktiva brasilianska skogsplanteringar och hållbarhet är ett kontinuerligt föremål för debatt. Den befintliga litteraturen om expansionen av sådana planteringar indikerar att företag i landets trädindustri inte alltid har balanserat de ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsdimensionerna i sina beslut gällande var planteringar ska anläggas. I vissa fall har besluten resulterat i negativa följder för lokala ekosystem och samhällen. Vidare finns det, såvitt författaren vet, inga studier som behandlar lokaliseringsbeslut gällande sådana brasilianska skogsplanteringar och alla de tre hållbarhetsdimensionerna. Därför syftar denna studie till att förbättra förståelsen för det samtida beslutssammanhang i vilket företag i den brasilianska trädindustrin väljer platser för sina skogsplanteringar, samt hur hållbarhetsaspekter omfattas i sådana beslut. Som ett led i denna strävan undersöks möjliga platsfaktorer, rumsliga begränsningar och andra beslutsaspekter, liksom vilken roll företag tilldelar specifika mekanismer för hållbar utveckling, såsom brasiliansk policy, lagstiftning och oberoende skogscertifiering. En kvalitativ forskningsstrategi antas för att genomföra undersökningen. En litteraturöversikt kombineras med semistrukturerade intervjuer med branschutövare i två segment av den brasilianska trädindustrin. Deras uppfattningar trianguleras med perspektiv från relevanta aktörer utanför branschen. Urvalet av deltagarna för studien genomfördes på plats i Brasilien 2015 till 2016 och resulterade i 13 brasilianska intervjudeltagare. Intervjuerna genomfördes sedan på olika platser i Brasilien under 2016. Grundad teori används som forskningsmetod för att analysera insamlad kvalitativ data. Två huvudteman, flera sekundära teman och ett koncept härleds från de kvalitativa data som samlades in, vilka främst grundar sig i uppfattningar gällande brasilianska massa- och pappersföretag. Flera beslutsfaktorer och begränsningar som kan påverka placeringen av brasilianska skogsplanteringar identifieras också. Det kan konstateras att aktörerna i urvalet i studien uppfattar det som att strategiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv är närvarande i dagens lokaliseringsbeslut, utförda av certifierade, brasilianska massa- och pappersföretag. En viktig begränsning i studien är att dess utforskande karaktär hindrar författaren från att presentera några ”sanningar” om ämnet som undersöks, eller att dra slutsatser om företagens verkliga handlingar. Därför presenteras istället ett antal hypoteser som gäller Brasilien, men även en hypotes av generell karaktär. Den generella hypotesen är att skogsplanteringar kan vara föremål för integrerad lokaliserings- och hållbarhetsanalys, där problemet kan formuleras som att hitta optimala platser för skogsplanteringar ur ett tredimensionellt hållbarhetsperspektiv. Med tanke på begränsningarna i studien, samt associerade osäkerheter som hypoteserna gällande det brasilianska fallet är befästa med, är rekommendationen att fortsatta studier först koncentrerar sig på att testa den allmänna hypotesen. Om fortsatta studier på nationell nivå visar sig vara fördelaktiga efter sådana tester, uppmuntras forskare att återvända till sammanfattningen av branschperspektiv, återstående frågor och hypoteser som tillgängliggörs för fortsatt forskning om Brasilien genom denna studie. / Este estudo trata das florestas plantadas brasileiras, e da expansão de plantios pertencentes a empresas da indústria brasileira de árvores plantadas. O estudo tem foco nas florestas plantadas produtivas de espécies introduzidas, pelas quais se teve um aumento no interesse paralelamente à sua expansão geográfica nas últimas décadas. O interesse também aumentou ao destaque dado aos plantios florestais pelo governo federal como uma ferramenta para reduzir as emissões de dióxido de carbono do país, e estimular o desenvolvimento econômico. As florestas plantadas produtivas brasileiras e a sustentabilidade são constantemente temas de debate. A literatura existente sobre essa expansão indica que as empresas da indústria brasileira de árvores plantadas nem sempre equilibram as três dimensões de sustentabilidade ao decidir onde plantar suas florestas. Em alguns casos as decisões resultam em impactos negativos nos ecossistemas e comunidades locais. Além disso, com base no conhecimento da autora, não existem estudos que tratem das decisões de localização das florestas plantadas brasileiras e de todas essas três dimensões da sustentabilidade. Por tanto, este estudo tem como objetivo melhorar a compreensão do contexto atual de tomada de decisões em que as empresas na indústria brasileira de árvores plantadas escolhem os locais para suas florestas plantadas, e como os aspectos de sustentabilidade são incluídos em tais decisões. Como parte desse empenho, são examinadas possíveis limitações e outros aspectos de tomada de decisão, bem como o papel que as empresas atribuem à certos mecanismos para o desenvolvimento sustentável, como a política brasileira, a legislação e a certificação florestal. Uma estratégia de pesquisa qualitativa é adotada para conduzir a pesquisa. Uma revisão de literatura é combinada com entrevistas semiestruturadas com profissionais em dois segmentos da indústria brasileira de árvores plantadas. Suas percepções são trianguladas com perspectivas de atores relevantes de fora da indústria. A amostra de participantes do estudo foi realizada no Brasil entre 2015 e 2016 e resultou em 13 participantes. As entrevistas foram então realizadas em diversos locais no Brasil em 2016. É utilizada a teoria fundamentada nos dados como método de pesquisa para analisar os dados qualitativos coletados. São extraídos dois temas principais, diversos temas secundários e um conceito a partir dos dados qualitativos coletados, baseados principalmente nas percepções das empresas brasileiras de papel e celulose. Vários fatores de decisão que podem influenciar a localização das plantações florestais também são identificados. Observa-se que os participantes da amostra do estudo percebem que perspectivas estratégicas, econômicas, ambientais e sociais estão presentes nas decisões atuais de localização, realizadas por empresas certificadas de celulose e papel. Uma importante limitação do estudo é que sua característica exploratória impede que a pesquisadora apresente “verdades” sobre o assunto investigado, ou tire conclusões sobre os atos das empresas. Portanto, são apresentadas várias hipóteses aplicáveis ao Brasil, mas também uma hipótese de caráter geral. A hipótese geral é que as plantações florestais podem estar sujeitas a análises integradas de localização e sustentabilidade, onde o problema pode ser formulado como encontrar um local ideal para uma plantação florestal a partir de uma perspectiva tridimensional de sustentabilidade. Dadas as limitações do estudo, bem como as incertezas associadas às quais as hipóteses do Brasil estão relacionadas, a recomendação é que novos estudos se concentrem primeiro em testar a hipótese geral. Caso novos estudos em nível nacional forem benéficos após esses testes, os pesquisadores são incentivados a retornar ao resumo das perspectivas da indústria, das questões remanescentes e das hipóteses disponibilizadas para futuras pesquisas sobre o Brasil por meio deste estudo.

Flertalet studier har visat att social hållbarhet inte har fått samma uppmärksamhet som ekologiskoch ekonomisk hållbarhet vilket bland annat kan bero på att begreppet inte har en klar definitionoch att många dimensioner inkluderas. Trots det står den sociala dimensionen högt upp påagendan i Sverige och samhällsplaneringen anses vara en utav de processer som kan bidra till ettmer hållbart samhälle. Det finns dock ett behov av att arbeta mer systematiskt för socialhållbarhet genom att använda olika metoder och verktyg i praktisk samhällsplanering. Syftet med studien är att undersöka utmaningar för social hållbarhet i stadsplanering samt vilkaverktyg som används för att bemöta utmaningarna. Vidare är syftet att undersöka och utvärderahur social hållbarhet hanteras i projektet Älvstaden i Göteborg, samt hur deras arbete kanförbättras. Metoderna som används i studien är kvalitativa – en litteraturstudie genomfördes föratt undersöka utmaningar och verktyg för social hållbarhet och semistrukturerade intervjuerutfördes med tjänstepersoner inom projektet Älvstaden för att undersöka deras arbete med socialhållbarhet. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns flera komplexa utmaningar och hinder försocial hållbarhet i stadsplanering. Människans livskvalitet och behov bör vara utgångspunkten,det finns en brist på helhetssyn, systemtänk, samverkan och deltagande. Dessutom finns det enrumslig uppdelning i städerna och litteraturen ser även att sambandet mellan social och ekologiskhållbarhet inte hanteras tillräckligt. Vidare visar resultatet att de verktyg som används för socialhållbarhet i stadsplanering är sociala konsekvensanalyser, stadsrums-och stadslivsanalyser,checklistor och indikatorer, certifieringssystem, analys av ekosystemtjänster samtmedborgardeltagande. Utmaningarna för social hållbarhet är komplicerade och det somverktygen tillhandahåller täcker inte in alla aspekter. Det krävs troligtvis mer än specifikaverktyg och många frågor kan istället behöva hanteras på en politisk nivå. Verktyg kan dock varatill hjälp för att analysera, diskutera och synliggöra sociala frågor. Projektet Älvstaden i Göteborg är Nordens just nu största stadsutvecklingsprojekt och däranvänds bland annat ett verktyg för att mäta kvalitet och social hållbarhet genom mätbaraindikatorer. Indikatorerna är baserade på Vision Älvstaden och utgår från tre olika strategier.Intervjustudien visar att social hållbarhet definieras på lite olika sätt inom projektet och fleramenar att det är ett svårdefinierat begrepp. Intervjudeltagarna anser dock att det är ett viktigtbegrepp att arbeta med och att verktyg är nödvändiga. Det verktyg som används inom projektetanses vara bra då det visar en visuell bild av resultatet, men behöver utvecklas i vissa delar för atttäcka in fler aspekter. / Several studies have shown that social sustainability has not received the same attention asecological and economic sustainability, which may be due to the fact that the concept does nothave a clear definition and that many dimensions are included. Despite this, the social dimensionis high up on the agenda in Sweden and urban planning is considered one of the processes thatcan contribute to a more sustainable society. There is however a need to work moresystematically for social sustainability by using different methods and tools practically in urbanplanning. The purpose of the study is to investigate challenges for social sustainability in urban planningand which tools are used to address the challenges. Furthermore, the purpose is to investigate andevaluate how social sustainability is handled in the project Älvstaden in Gothenburg, and howtheir work can be improved. The methods used in the study are qualitative - a literature studywas conducted to investigate the challenges and tools for social sustainability and semistructuredinterviews were conducted with people within the project Älvstaden to investigatetheir work on social sustainability. The results of the literature study show that there are several complex challenges and obstaclesfor social sustainability in urban planning. The human quality of life and needs should be thestarting point, there is a lack of a holistic view, system thinking, collaborations and participation.In addition, there is a spatial division in the cities and the literature also shows that theconnection between social and ecological sustainability is not sufficiently addressed.Furthermore, the results show that the tools used for social sustainability in urban planning aresocial impact assessments, urban space analyses, checklists and indicators, certification systems,analysis of ecosystem services and civic participation. The challenges of social sustainability arecomplicated and what the tools provide does not cover all aspects. It is probably required morethan specific tools to meet the challenges and many issues may need to be handled at a politicallevel. However, tools can help to analyse, discuss and make social issues more visible. The project Älvstaden in Gothenburg is the Nordic region's largest urban development project atthe moment and there, among other things, a tool for measuring quality and social sustainabilitythrough measurable indicators are used. The indicators are based on a vision for the project withthree different strategies. The interview study shows that social sustainability is defined indifferent ways among the participants and several believe that it is a difficult concept. Theinterviewees mean, however, that it is an important concept to work with and that tools arenecessary. The tool used within the project is considered to be good as it shows a visual image ofthe results, but needs to be developed in certain parts to cover more aspects.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska aktörer inom besöksnäringen arbetar med hållbarhet och på vilket sätt de kommunicerar ut detta genom digitala kanaler. Forskningsfrågor:Hur arbetar svenska aktörer inom besöksnäringen med hållbarhet?Hur väljer svenska aktörer inom besöksnäringen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete? Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. De kvalitativa metoder som har genomförts består av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från nio företag, och observationer av respektive företags digitala plattformar. Vidare har det insamlade materialet tematiskt analyserats. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns en medvetenhet kring vikten av hållbarhetskommunikation bland samtliga respondenter. Alla tillfrågade företag väljer att arbeta med hållbarhet på olika sätt, men de flesta respondenter kopplade hållbarhet i första hand till det miljömässiga perspektivet. De sociala och ekonomiska perspektiven upplystes däremot även mer eller mindre av flera av respondenterna. Vidare väljer de tillfråga företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete utåt till skillnad från att enbart kommunicera internt, som tidigare var normen. Dock uppfattas det som en utmaning för företagen att använda digitala kanaler för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete och skapa en tydlig ansvarsuppfattning hos konsumenterna. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability and in what way they communicate this through digital channels. Research question:How do Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability?How do Swedish actors in the hospitality industry choose to communicate their sustainability work? Methodology: The study is based on a qualitative research method with abductive approach. The qualitative methods that have been conducted consist of semi -structured interviews with ten respondents from nine companies, and observations of the respective companies' digital platforms. Furthermore, the collected material has been thematically analyzed. Analysis & Conclusion: The study's findings reveal that all respondents recognize the importance of sustainability communication. All of the companies questioned chose to work with sustainability in different ways, although the majority of respondents associated sustainability primarily with the environmental perspective. Several respondents, on the other hand, provided information on the social and economic perspectives of sustainability. Furthermore, the companies questioned choose to communicate their sustainability work outward as opposed to communicating internally, which was previously the norm. However, it is perceived as a challenge for companies to use digital channels to communicate their sustainability work and establish a clear view of responsibility for consumers.

The need to address sustainability related issues have increased during the last decades. This originates from increased awareness regarding climate change and the effects of sustainability in strategic agendas. With this, businesses have experienced an accelerating pressure from stakeholders to adopt sustainability measures and actions into their everyday operations. The stakeholder pressure has also accelerated the use of reporting on sustainability in organizations. Though, companies are still not sure how to implement sustainability in current businesses. There is also a lack of studies looking into how companies can include sustainability in business strategies, considering sustainability in all three perspectives.The study has the purpose of increasing the understanding of possible sustainability actions at the case company, and in the supply chain, to constitute the important elements of a sustainability strategy. To fulfil the purpose, the study aimed to answer the questions on what activities that could be included in a sustainability strategy of an industrial supplier that considers the entire supply chain, and which managerial aspects that are important to consider. The research has been conducted as a single case study supported by a literature review, semi structured interviews, and a benchmarking study. The literature review covers sustainability to define the researcher’s definition, sustainable supply chains and industrial sustainability strategies. The literature review presents two frameworks for sustainable strategy that has been the core of this study. The interviews have been conducted at the case company and with its suppliers and customers.The conclusion of this study answers the research questions on sustainable activities to be included in a sustainability strategy and further managerial aspects that are necessary. For the first question, there is a four-step guide on the initiation of integrating sustainability in businesses. The first three steps conclude categories of areas that must be in place for the sustainability strategy to succeed. The fourth and last step concludes the elements to be included for a sustainability strategy, for an industrial supplier. Further, to answer the sub research question, a managerial framework named ROME, is presented emphasizing the importance of Reporting, Owning, Measuring and Educating, in terms of sustainability. The study concluded that using these tools will guide an industrial supplier in how to implement a sustainability strategy in a successful way. By implementing sustainability with these, the company could become a sustainable part of the supply chain, which both the company and the industry will benefit from. / Behovet av att ta itu med hållbarhetsrelaterade problem har ökat under de senaste decennierna. Detta har sitt ursprung i en ökad medvetenhet kring klimatförändringar och effekterna av hållbarhet i strategiska frågor. Med detta som grund, har företag upplevt accelererade påtryckningar från intressenter att vidta hållbarhetsåtgärder i det dagliga arbetet. Påtryckningarna från intressenter har även lett till en accelerering kring användandet av hållbarhetsrapporter. Trots detta är företag fortfarande osäkra på hur dom ska implementera hållbarhet i nuvarande verksamhet. Det saknas också studier där man kollar på hur företag kan inkludera hållbarhet i alla tre perspektiv i sina företagsstrategier. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för möjliga hållbarhetsåtgärder för ett fallstudieföretag, och likväl kring försörjningskedjan för att identifiera viktiga beståndsdelar i en hållbarhetsstrategi. För att uppfylla detta syfte så ska studien besvara frågor om vilka aktiviteter som kan inkluderas i en hållbarhetsstrategi hos en industriell leverantör, med hela försörjningskedjan i åtanke, samt vilka aspekter som är viktiga att överväga för en lyckad implementering av en hållbarhetsstrategi. Denna studie har utförts som en enskild fallstudie, med stöd av litteraturgranskningar, semistrukturerade intervjuer och en benchmarkingstudie. Litteraturgranskningen behandlar ämnet hållbarhet, med definitioner, hållbara försörjningskedjor och industriella hållbarhetsstrategier. Litteraturgranskningen presenterar två ramverk inom hållbarhetsstrategi som också är grunden för denna studie. Intervjuerna har genomförts hos fallstudieföretaget samt med deras leverantörer och kunder. Slutsatsen av denna studie besvarar forskningsfrågorna om hållbara aktiviteter som kan ingå i en hållbarhetsstrategi och vidare aspekter som är nödvändiga att se över. För den första frågan finns en guide i fyra steg om implementering av hållbarhet i företag. De tre första stegen inkluderar kategorier av områden som måste finnas på plats för att hållbarhetsstrategin ska lyckas. Det fjärde och sista steget inkluderar de element som kan ingå i en hållbarhetsstrategi, för en industriell leverantör. Vidare presenteras ett ramverk som heter ROME för att svara på den andra frågan och betonar vikten av att rapportera, äga, mäta och utbilda när det gäller hållbarhet. Studien drog slutsatsen att användning av dessa verktyg kommer att vägleda en industriell leverantör i hur man implementerar en hållbarhetsstrategi på ett framgångsrikt sätt. Genom att implementera hållbarhet med dessa kan företaget bli en hållbar del av leveranskedjan, som både företaget och branschen kommer att dra nytta av.

This study aims to investigate how to work with sustainability in e-commerce, with a focus on making information available to the consumer as well as how this could be conceptualized. This requires a multidisciplinary approach, with domain knowledge based on environmental science and additional knowledge in information and computer science. In the time we live in now, we see an increased need to think sustainably and act for it in society. Consumption of products or services has a great impact on this and to a large extent via e-commerce today where consumers often find themselves confused in how to make a sustainable choice. We must work towards a more sustainable society and living. If we continue to utilize our planet's resources and assets without letting nature recover, we will probably end up in an unsustainable situation. Previous research shows the complexity in terms of sustainability, the definition as such but also how to assess it, a lack of regulated standards complicates the unified picture of what is actually sustainable. Creating an index or some form of standard for sustainability is not possible for us in relation to the time frame and scope of this study. An attempt to clarify what one can do with a focus on the consumer and how he or she can access information that is available or could be, is for us interesting to investigate. What made this possible was an extensive literature study to acquire the domain knowledge required to be able to understand what we needed to focus on, the literature study itself provided good insights and a good foundation as a starting point. By following a work process based on Design Science Research Methodology and with the opportunity to collaborate with an established company that works to guide consumers in e-commerce, we have been able to work in a concrete and relevant context and thus had the opportunity to test our concepts based on a literature study and data collection methods, consisting of questionnaires and interviews. Key findings from the study were that consumers wanted to know more about sustainability as well as the importance of involving the consumer in the process. Based on a literature study and the data collections, a basic data model for sustainability was developed. Companies in e-commerce should take the initiative to support sustainable online consumption. The task is difficult, but doing so could provide a competetive advantage among the companies and at the same time it contributes to a good cause.

Background: On the 21st of April 2021, the EU Commission declared the adoption of Directive (EU) 2022/2464. This directive will significantly increase reporting requirements for companies within its scope. To this date, these sustainability standards are the most comprehensive yet and they aim to foster sustainability reporting quality. However, the concept of quality is multidimensional and empirical evidence related to SRQ and mandatory reporting standards are ambiguous. However, this new directive has not yet been researched thoroughly. Considering it will disrupt the way companies conduct their sustainability reporting, it would foster a research contribution to explore the effects the directive will have on SRQ.  Purpose: This thesis seeks to measure the compliance with, and quality of, the cross- cutting and topical standards derived from Directive (EU) 2022/2464 in large Swedish companies.  Method: The applied research method is quantitative with a deductive approach, where a hypothesis was generated based on existing literature on sustainability reporting quality. Data was collected from annual and sustainability reports of 45 companies. To measure CSRD compliance and the quality index, content analysis has been used. This facilitates transposition of qualitative information to quantitative data. The data was analysed using the statistical program SPSS.  Results: The results from the study show a significant positive relationship between compliance with CSRD and all the dependent variables of measuring the quality of sustainability reporting. Furthermore, the study shows that the average degree of compliance with CSRD requirements is currently 34% in the population, where the highest achieved score was 58% and the lowest achieved score was 7%.

This master’s thesis investigates the preparedness of a selection of medium-sized Swedish construction companies for the upcoming Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). By examining the companies’ awareness and knowledge of the new regulation, this thesis aims to provide insights into the challenges and opportunities they may encounter. The research questions explored include: the extent of these companies’ knowledge and understanding of the CSRD requirements, the most challenging aspects of these regulations, and the potential impact of the CSRD on their sustainability practices.  The results shows that the examined medium-sized Swedish construction companies has limited knowledge about the CSRD. The companies face a number of challenges in connection to their ability to comply to the CSRD. The most prominent challenge was found to be External data collection - scope 3. Furthermore, the companies believe that by complying with the CSRD it will make them more sustainable. However, the companies believe the tools and methods needed to comply with the CSRD could affect their profitability. Nevertheless the companies generally believe that this need for resources can become a long-term investment and thereby make them more sustainable and profitable. / Denna masteruppsats undersöker beredskapen hos ett urval av medelstora svenska byggföretag för det kommande Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Genom att undersöka företagens medvetenhet och kunskap om den nya förordningen syftar denna avhandling till att ge insikter om de utmaningar och möjligheter de kan möta. Forskningsfrågorna som undersöks inkluderar: omfattningen av dessa företags kunskap och förståelse för CSRD kraven, de mest utmanande aspekterna av dessa förordningar och den potentiella inverkan av CSRD på deras hållbarhetspraxis.  Resultaten visar att de undersökta medelstora svenska byggföretagen har begränsad kunskap om CSRD och ESRS. Företagen står inför ett antal utmaningar i samband med deras förmåga att följa CSRD. Den mest framträdande utmaningen visade sig vara extern datainsamling - scope 3. Vidare tror företagen att genom att följa CSRD kommer det att göra dem mer hållbara. Företagen tror dock att de verktyg och metoder som behövs för att följa CSRD kan påverka deras lönsamhet. Trots det tror företagen generellt att detta resursbehov kan bli en långsiktig investering och därmed göra dem mer hållbara och lönsamma.

Bakgrund och problem: Klimatförändringar har ökat allt mer med åren och är idag ett hot mot både individens hälsa och säkerhet. Tidigare forskning har studerat hur olika branscher, som bland annat material- och industribranschen, redovisar kring klimatrelaterade risker. Däremot har dessa studier inte fokuserat på hur endast en bransch redovisar kring klimatrelaterade risker. Dessutom finns det få studier som har fokuserat på hur redovisningen av klimatrelaterade risker påverkats av tvingande hållbarhetsrapportering.  Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur tre av Sveriges storbanker redovisar kring risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och hur det har utvecklats för de tre årtalen 2016, 2019 och 2022. Studien bidrar till att få en ökad förståelse på hur tvingande hållbarhetsrapportering och införandet av ramverket Task Force on Climate - related Financial Disclosure påverkar redovisningen av klimatrelaterade risker.  Frågeställning: Hur redovisar banker kring de risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och har tvingande hållbarhetsrapportering påverkat redovisningen? Hur påverkas innehållet av års- och hållbarhetsrapporten vid införandet av TCFD? Metod: Inom denna studie har en metodkombination, kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi, tillämpats i form av en komparativ forskningsdesign. En innehållsanalys har genomförts. En kodningsmanual och ett kodningsschema har utformats med hjälp av kvalitativa frågor och kvantitativ data.  Resultat och slutsats: Studiens resultat kan visa på att det har skett en utveckling kring bankernas redovisning av klimatrisker för år 2016, 2019 och 2022.  Studien påvisar att bankerna har utvecklats från ett allmänt förhållningssätt till en mer specifik redovisning av klimatrisker, vilket tyder på en positiv påverkan från införandet av tvingande hållbarhetsrapportering. Vidare påvisar studien att införandet av ramverket TCFD har bidragit till en mer omfattande och detaljerad redovisning av klimatrisker, vilket i sin tur även tyder på en positiv påverkan. / Background and Problem: Climate changes have progressively intensified over the years and are presently a menace to both individual well-being and security. Prior research has explored how various sectors, including materials and industrial sectors, disclose climate-related risks. However, these inquiries have not centered on the singular disclosure of climate-related risks within a single sector. Furthermore, a limited number of studies have concentrated on how the reporting of climate-related risks has been influenced by mandatory sustainability reporting. Objective: The purpose of this study is to examine how three of Sweden's major banks disclose risks resulting from climate change in their annual and sustainability reports, and how it has evolved for the three years 2016, 2019, and 2022. The study contributes to enhancing the understanding of how mandatory sustainability reporting and the implementation of the Task Force on Climate-related Financial Disclosure framework influence the disclosure of climate-related risks. Research Question: How do banks disclose the risks resulting from climate change in annual and sustainability reports, and how has mandatory sustainability reporting affected the disclosure? How is the content of the annual and sustainability reports influenced by the implementation of TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosure)? Method: This study employs a mixed-methods research strategy, combining qualitative and quantitative approaches, in the form of a comparative research design. To examine the banks' annual and sustainability reports for the years 2016, 2019, and 2022, a content analysis has been conducted. A coding manual and coding scheme have been developed using qualitative questions and quantitative data. Results and Conclusion: The results of the study can indicate that there has been a progression in the disclosure of climate risks by banks for the years 2016, 2019, and 2022. The study demonstrates that banks have evolved from a general approach to a more specific disclosure of climate risks, implying a favorable impact stemming from the implementation of mandatory sustainability reporting. Furthermore, the study highlights that the adoption of the TCFD framework has contributed to a more comprehensive and intricate disclosure of climate risks, which, in turn, also suggests a positive influence.

No description available.

Research Purpose: The Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new regulation within the EU thataims to end greenwashing, by aligning existing frameworks, expand the scope including valuechain activities, simplify reporting, and increase comparability of EU firms for investors andstakeholders. The CSRD was established in January 2023, therefore the purpose of this study isto explore and research the CSRD impact and the corporate response of firms subject to itsstandards soon. Research Question: - What are real-estate firms' corporate responses to the CSRD? - How will CSRD impact sustainability work throughout the value chain? Methodology: To answer its research question the study takes a qualitative approach, since thelack of previous research on CSRD, in order to understand the specific context of thephenomena. Semi-structured interviews were conducted with case companies and experts withinthe field of CSRD. Results: The results indicate that firms are positive to the new sustainability reporting that theCSRD proposes, it simplifies previous sustainability reporting but comes with complexities ofadministrative burden and firms having to rethink some processes. Therefore, the firms take animitative response in order to save costs and resources. The case companies perceivesustainability as crucial for survival, but mainly to build legitimacy and cost-efficiency. Thevalue chain implementation poses the biggest challenge for firms, due to lack of availability andcontrol over value chain partners outside of the EU reach.