Efter ett regeringsuppdrag från socialdepartementet startade projektet Svensk geoprocess. Syftet med Svensk geoprocess var att påskynda övergången till enhetliga referenssystem och utarbeta nationella geodataspecifikationer. Enhetliga referenssystem och geodata kommer bidra till en snabbare samhällsbyggnadsprocess och en mer kostnadseffektiv samverkan över kommun- och länsgränser. Svensk geoprocess har tagit fram geodataspecifikationer för nio olika geodatateman, däribland temat byggnad. Geodataspecifikationen beskriver hur data ska samlas in, lagras och tillhandahållas för en enklare myndighetsservice. I geodataspecifikationen ingår en informationsmodell i form av UML och XML-scheman som är tänkt att kunna användas för lagring och utbyte av geodata. Syftet med denna undersökning var att studera geodataspecifikationen för byggnad och ta fram en metod för hur Svensk geoprocess geodataspecifikationer kan realiseras och skapa en databasmodell som följer informationsmodellen. Syftet var också att undersöka om Karlstads kommuns data kan anpassas till geodataspecifikationerna och leverera en GML-fil enligt Svensk geoprocess. För att skapa en geodatabas utifrån informationsmodellen har de delar som ingår analyserats, översatts och omarbetats för att överensstämma med Esri:s geodatabasformat. I programvaran Enterprise Architect har tre databasmodeller byggts upp. Databasmodellerna har nyttjats för att skapa två olika databaser i ArcGIS som har fyllts med data från Karlstads kommuns befintliga geodatabas. Databasernas funktionalitet kontrollerades genom tester. Programvaran FME användes för att skapa GML-filer från de skapade databaserna. Resultatet visar att informationsmodellen från Svensk geoprocess inte kan följas rakt av utan behöver anpassas för att följa Esri:s geodatabas format. Om Svensk geoprocess geodataspecifikation ska kunna följas fullt ut måste alla delar i informationsmodellen ingå i databasmodellen och därmed också databasen. Karlstads kommuns data kan anpassas till Svensk geoprocess informationsmodell men en GML-fil har inte kunnat skapas för utbyte av data. Metoden som användes för att realisera Svensk geoprocess geodataspecifikation ses ändå som användbar men kräver ytterligare utveckling.

I Sverige finns idag (2016) inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle börja att införas. Arbetet med Svensk geoprocess påbörjades samma år. Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år och till halvårsskiftet 2016 avslutas projektet Svensk geoprocess för att övergå i implementation av standarden. Svensk geoprocess drivs som ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och Sveriges Kommuner. Rapporten syftar till att undersöka vilka avgörande faktorer som kan ha inverkan vid implementation av en nationell infrastruktur för geodata i kommunal verksamhet. För att undersöka området genomförs rapportarbetet med en trestegsmetod där varje steg bygger på föregående. I det första steget genomförs en omvärldsanalys där arbetet med en nationell infrastruktur för geodata studeras i de nordiska länderna. Rapporten behandlar även det gemensamma EU-arbetet som har genomförts inom området. I det andra steget baserat på den framkomna informationen genomfördes ett enkätutskick till alla Sveriges kommuner med frågor kring arbetet med Svensk geoprocess. I det sista steget baserat på genomförd enkät, har en intervjuer med sex utvalda personer genomförts för att förfina och utvidga svaren från enkäten. Dessa tre steg har slutligen gemensamt mynnat ut i de viktigaste faktorerna för en implementering av Svensk geoprocess. Dessa sex faktorer är: Kommunikation, Huvudaktörer (i detta fall kommuner, systemleverantörer och Lantmäteriet), Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Resultatet kan komma till nytta för projektet Svensk geoprocess och alla verksamheter som kommer att behöva ta beslut i frågan om implementering av Svensk geoprocess.