Sociala nätverkssidor är för människor idag en del av vardagen då vi skapar nya umgängen, bekantskaper, vänskaper och fiender. Vi träffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kärleken med hjälp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta är uppbyggnaden och utvecklingen av användarens profil ett viktigt hjälpmedel för att lyckas presentera sig själv på ett positivt sätt. Målet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kvinnor framställer sig själva inför andra användare och vad de delar med sig av sin identitet på det sociala nätverket Twitter. Vi utgår från tre frågeställningar: • • • På vilka sätt framställer sig svenska kvinnor på Twitter? Vilka skillnader finns mellan användare beroende på antal följare? Vilken gräns sätter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik på Twitter? De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är i Erving Goffmans teorier om ”front stage”, ”back stage” och ”impression management” och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation. Vi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet visar att användarna är medvetna om hur de framställer sig och är försiktiga med vad de delar med sig av på Twitter. Användandarna på Twitter i denna undersökning anser att det är jobbigt att deras uppdateringar är sökbara på Google och genom detta finns det en viss censur hos användarna. Det är inte bara Twitters öppenhet gentemot sökmotorn Google som gör att användarna själva censurerar sig utan detta kan även påverkas av arbetsgivare och läsare som är inom samma bransch. Det är viktigt för användarna att de ger en korrekt framställning av sig själva för att inte kränka någon eller få negativa följder i till exempel arbetslivet. Genom undersökningen har vi sett att användarna är medvetna om sin framställning och agerar på Twitter på olika sätt för att lära sig hur just de vill framställa sig själva. Det tar lång tid för användarna att lära sig hur de ska hantera och framställa sig på Twitter.

Denna studie undersöker om det finns generationsskillnader mellan svenska kvinnor när det kommer till besluten att avfölja varumärken på sociala medier, samt vilka specifika faktorer som motiverar dessa beslut. Genom att förstå drivkrafterna bakom avföljning och om samt hur det skiljer sig mellan olika generationer, kan varumärken utforma mer effektiva strategier för att behålla och engagera sin publik på sociala medier. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats användes, där en enkät genomfördes för att samla in data från svenska kvinnor i åldrarna 18-78 år tillhörande generationerna Baby Boomers, GenX, Millennials och Gen Z. Enkäten distribuerades via socialamedieplattformar och den insamlade datan analyserades med en jämförande analys mellan generationerna. Studien påvisade att för mycket reklam samt att varumärken postar innehåll för ofta är de mest betydande faktorerna för avföljning över alla generationer, vilket linjerar med resultat från tidigare liknande studier inom ämnesområdet. Sammantaget avslöjar studien inga betydande skillnader i avföljningsbeteende mellan generationerna, vilket indikerar att motivationsfaktorerna för avföljning är relativt homogena över åldersgrupper.