Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i ämnesundervisningen. Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt. Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska och konkreta strategier som ingår i begreppet.

Under de senaste åren har skolan genomgått stora förändringar genom att vi berikats med ett stort antal nyanlända elever. Dock har det visat sig att det finns stora behov av kompetensutveckling för att möta behoven hos dessa elever. Syftet med min studie är att undersöka komplexiteten kring organisationen av undervisningen av andraspråkselever. Frågeställningarna lyder ·         Vilka faktorer ser lärarna i svenska som andraspråk som betydelsefulla i undervisningen med andraspråkselever? ·         Vilka behov anser lärarna i svenska som andraspråk att eleverna har? ·         Vilka tankar om specialpedagogisk handledning och stöd finns bland lärarna? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerarde intervjuer med fyra lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån en kvalitativ metod. De teman som framkom analyserades med hjälp av von Wrights teori om punktuellt respektive relationellt perspektiv samt Vygotskys teorier om det sociokulturella lärandet och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar på vad svenska som andraspråkslärarna upplevde som problematiskt med stora, heterogena grupper. Avsaknaden av specialpedagog upplevdes också som ett hinder men den mesta av problematiken hamnade på individnivå. Modersmålslärarna visade sig ha stor betydelse för eleverna vilket också tas upp i den avslutande diskussionen.

Swedish for Immigrants (SFI) is a study program provided by Swedish municipalities to those who are resident in the country, above the age of 16 and in need to acquire basic skills in the Swedish language. Through this course, students are expected to develop their language knowledge to a level that allows them to participate actively in society as well as communicate freely at work or in other educational environments. The aim of this study is to analyse how teachers and students in two different SFI classrooms use their linguistic repertoires to make meaning in oral interaction with each other. Moreover, the study intends to investigate the study participants’ stance of the use of different languages at SFI. This has been done with translanguaging as the main theoretical framework. Translanguaging is an approach to multilingualism which takes into consideration multilingual individuals’ lived experiences and language practices as ways for them to make meaning. Through this approach, every language that is represented in the classroom and other semiotic resources are valued as a part of a multilingual person’s linguistic repertoire and can therefore be used in interaction. Because translanguaging has been mainly used in research about primary school and in contexts where English is the target language, this thesis wanted to further explore how translanguaging is used as a pedagogical approach in a Swedish as a second language course where the students are adults. Designed as a qualitative research, the study has employed classroom observations and semi- structured interviews as the research methods. First, classroom observations were conducted in the two studied classrooms and were documented by means of field notes and audio recordings. After an initial analysis of all the data collected through the observations, the study participants were interviewed about their stance on the use of multiple languages as a mean of instruction and about their recollections of some critical moments using the stimulated recall technique. The study results showed that the teacher in one classroom only used Swedish as the language of instruction, while the teachers in the second classroom drew upon both their and their students’ linguistic repertoires in their teaching. The interview with one of these teachers showed a positive stance towards the use of the different resources from both teachers’ and students’ linguistic repertoires. Students in both classrooms were observed using different languages, such as Swedish, English and their mother tongues, as well as body language and other resources as a way to make meaning in interaction with others and solve tasks. Interviews with students showed though different attitudes towards the use of different languages in SFI-instruction: while some students see positive sides in the possibility of using their other languages during classes, other students expressed an opposition to this practice and a preference for the use of Swedish only.

<p>Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.</p><p>     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.</p><p>     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.</p>

<p>I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.</p>

No description available.

<p>Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ”språkinriktad undervisning”. Forskningen visar att skolan måste låta både språk och kunskap utvecklas samtidigt hos varje elev, då det tar tid att lära sig ett andraspråk. I resultatet presenterar jag tre kvalitativa inter­vjuer med klasslärare som har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Intervjuerna visar att det finns lärare som tagit steget mot en undervisning, där de värnar om att varje elev ska förstå det de gör på lektionerna. En av lärarna i intervjugruppen har kommit längre än de andra i sitt tänkande runt pedagogiken i ett andraspråksperspektiv, vilket delvis beror på om de har ut­bildning i ämnet svenska som andraspråk eller ej. En viktig slutsats i uppsatsen är att lärare aktivt måste ta del av det som andraspråksforsk­ningen kommit fram till och ta ett steg närmare mot en mer jämställd skola, där <em>alla</em> <em>elever</em> utvecklar kunskap och språk.</p>

Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.

Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer &amp; Meestringa (2010) talar om som ”språkinriktad undervisning”. Forskningen visar att skolan måste låta både språk och kunskap utvecklas samtidigt hos varje elev, då det tar tid att lära sig ett andraspråk. I resultatet presenterar jag tre kvalitativa inter­vjuer med klasslärare som har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Intervjuerna visar att det finns lärare som tagit steget mot en undervisning, där de värnar om att varje elev ska förstå det de gör på lektionerna. En av lärarna i intervjugruppen har kommit längre än de andra i sitt tänkande runt pedagogiken i ett andraspråksperspektiv, vilket delvis beror på om de har ut­bildning i ämnet svenska som andraspråk eller ej. En viktig slutsats i uppsatsen är att lärare aktivt måste ta del av det som andraspråksforsk­ningen kommit fram till och ta ett steg närmare mot en mer jämställd skola, där alla elever utvecklar kunskap och språk.