Trots att svensk ull är ett biobaserat, lokalt producerat och återvinningsbart material med stor cirkulär potential, kasseras mer än hälften av den svenska ullen som en biprodukt från köttindustrin. Den främsta orsaken är bristen på infrastruktur för inköp, produktion och storskalig insamling samt avsaknaden av standardiserade klassificerings- och kvalitetssäkringsmetoder. År 2023 publicerades den första svenska ullstandarden som en del av The Swedish Wool Initiative för att etablera ett nationellt klassificeringssystem som bygger på tio olika kvalitetstyper från A till I och syftar till att skapa ett gemensamt språk, möjliggöra storskalig insamling och kvalitetssäkring av svensk ull. Trots införandet av denna standard kvarstår flera utmaningar, såsom bristen på praktisk validering och standardens träffsäkerhet vilket leder till osäkerhet längs värdekedjan och produktionskomplikationer. Syftet med studien är att undersöka om ullen från tre svenska ullinsamlingar korrekt kan klassificeras enligt deras egen bedömning. Genom att noggrant granska och analysera ullen utvärderas hur väl den överensstämmer med den nya ullstandarden och hur ull från samma kvalitetstyp skiljer sig mellan leverantörerna. Analysen omfattar fiberkarakerisering baserad på parametrar som fiberlängd, finhet, krusighet, färg, vegetabiliskt material och tvärsnitt. Slutligen används statistiska metoder, inklusive ANOVA, för att identifiera spridning och signifikanta skillnader mellan de undersökta ullsorterna. Resultaten visade på att samtliga ullsorter faller under kvalitetstyp E enligt standardens intervall, men vissa resultat sträcker sig utanför intervallen. En ullsort (Ö1) avvek betydligt i krusighet och kunde potentiellt klassificeras annorlunda om krusighet var en parameter i standarden. Trots stora spridningar i parametrar som finhet, krusighet och fiberlängd, samt färg och vegetabiliskt material, visade ANOVA-analyser ingen signifikant skillnad mellan de olika ullinsamlingarna. Den observerade variationen inom insamlingarna var större än mellan dem, vilket tyder på stor variation i svensk ull utan tydliga skillnader mellan insamlingarna. / Despite being a bio-based, locally produced, and recyclable material with significant circular potential, more than half of Swedish wool is discarded as a byproduct of the meat industry. The main reasons for this are the lack of infrastructure for procurement, production, and large-scale collection, as well as the absence of standardized classification and quality assurance methods. In 2023, the first Swedish wool standard was published as part of The Swedish Wool Initiative to establish a national classification system based on ten different quality types from A to I. This initiative aims to create a common language, enable large-scale collection, and ensure the quality of Swedish wool. Despite the introduction of this standard, several challenges remain, such as the lack of practical validation and the accuracy of the standard, leading to uncertainty along the value chain and production complications. The purpose of this study is to investigate whether the wool from three Swedish wool collections can be correctly classified according to their own assessment. By carefully examining and analyzing the wool, the study evaluates how well it conforms to the new wool standard and how wool of the same class differs between suppliers. The analysis includes fiber characterization based on parameters such as fiber length, fineness, crimp, color, vegetable matter, and cross-section. Finally, statistical methods, including ANOVA, are used to identify the distribution and significant differences between the wool types studied. The results showed that all wool types fall under quality type E according to the standard's intervals, but some results extend beyond these intervals. One wool type (Ö1) deviated significantly in crimp and could potentially be classified differently if crimp was a parameter in the standard. Despite large variations in parameters such as fineness, crimp, fiber length, color, and vegetable matter, ANOVA analyses showed no significant difference between the different wool collections. The observed variation within collections was greater than between them, indicating a large variation in Swedish wool without clear differences between the collections.