En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. Deltagande på enkätundersökningen uppgick till 207 personer från urvalet hockeysupportrar. Supportrarnas attityder mättes och definierades med hjälp av ABC-modellen. För att se supportrarnas konsumtionsbeteende genom dess attityder, använde forskningen Hierarchy of effects. Resultatet visar på att hockeysupportrar tycker att Swishekonomin är en positiv intäktsmodell för svensk ishockey dock att det inte får ske i form av “tiggeri”. Där supportrarnas allmänna attityd kring Swishekonomi är något positivt. Om det skulle kunna vara en långsiktig lösning efter Coronapandemin anmärker supportrarna att klubbarna måste erbjuda något mer i sitt erbjudande för att motivationen till swishandet skall kvarstå. Resultaten har också visat på att supportrarna har genomgått de olika stadierna av standardinlärnings, lågengagemang och experimentella hierarkin i sitt konsumtionsbeteende kopplat till dess attityd kring fenomenet. / A quantitative research was carried out using a web-based survey. Participation in the survey amounted to 207 people, from the sample of hockey supporters. Supporters' attitudes were measured and defined using the ABC model. To see the consumer behavior of supporters through its attitudes, the research used Hierarchy of effects. The results show that hockey supporters think that the Swish economy is a positive revenue model for Swedish ice hockey, however, that it must not take the form of "begging". Where the supporters' general attitude towards Swish economics is a positive thing. If it could be a long-term solution after the coronavirus pandemic, supporters note that clubs must offer something more in their offer to maintain the motivation for swishing. The results have also shown that supporters have gone through the different stages of standard learning, low engagement and experimental hierarchy in their consumption behavior linked to its attitude around the object.