Introduktion/Bakgrund: För att systematiskt kartlägga palliativa patienters symtom så rekommenderas att vårdpersonal använder sig av bedömningsinstrument. Ett av de rekommenderade bedömningsinstrumenten i Nationell vårdplan för palliativ vård, är Edmonton Symptom Assessment System, ESAS. Syfte: Syftet var att beskriva effekten som användningen av ESAS har vid palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie har genomförts i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att inhämta data som sedan kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Induktiv ansats användes. Studiens resultat utgjordes av 13 artiklar som i sin tur ledde till fyra kategorier. Resultat: ESAS kunde identifiera flera symtom, medförde att symtom inte förbisågs och påvisade symtomkluster. Instrumentet var ett samtalsstöd och medverkade till en mer personcentrerad vård. ESAS träffsäkra symtombedömning leder till mer personcentrerad vård. Fyra kategorier identifierades; “Öppnar upp för samtal,” “Personcentrerad symtombedömning,” “Stöd vid symtomhantering och fördelning av resurser” och “Förbättrad livskvalitet.” Slutsats: ESAS erbjuder systematik vid bedömningar, vid uppföljning av symtom samt vid utvärdering av interventioner. Användningen av ESAS minskar risken för att förbise symtom. Bedömningar leder till tidigare implementering att palliativa behandlingar samt reducerar risken att utveckla långvariga problematiska symtom. Bedömningar med ESAS kan leda till en mer skräddarsydd symtomhantering och ökad livskvalitet.

Hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom med ökad prevalens. Viktiga delar i behandlingen av hjärtsvikt är egenvård och följsamhet till behandling vilket innefattar att tolka och agera korrekt utifrån symtom och tecken till hjärtsvikt. Genom att tidigt upptäcka symtom på hjärtsvikt kan adekvata åtgärder sättas in som förhindrar en ytterligare försämring.  Syftet var att belysa hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. De inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle handla om personer som var över 18 år med diagnosen hjärtsvikt. Artiklarna var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod och uppfyllde kriterierna för god eller mycket god kvalité enligt kvalitetsgranskningen. Artiklarna sammanställdes i en integrerad analys.  Resultatet som framkom består av två kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin är “Tolkning av symtom” med underkategorierna “Symtom och hur de upplevs”, “Förståelse av symtom” och “Patientens bedömning av symtom”. Den andra kategorin som framkom var “Agerande på symtom” med underkategorierna “Strategier innan vårdsökande” och “Sökande av vård”. Resultatet lyfter olika aspekter som påverkar hur personer med hjärtsvikt tolkar och agerar vid symtom och tecken på hjärtsvikt.  Slutsatsen är att tolkning av och agerande vid symptom och tecken på hjärtsvikt är individuellt och verkar bero på kunskapsnivå, psykiska faktorer, anhörigas delaktighet, tidigare erfarenheter och relationen med vården. / Heart failure is a common disease with increased prevalence. Essential parts in the treatment of heart failure are self-care and compliance, which includes interpreting and acting correctly when experiencing signs and symptoms of heart failure. By detecting symptoms of the heart failure early, adequate measures can be put in place to prevent a further deterioration.  The aim was to highlight how people with heart failure interpret and act up on symptoms and signs of heart failure.  The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria used were that the articles should be about people over 18 with a diagnosis of heart failure. The articles were of qualitative, quantitative and mixed methods and met the criteria for good or very good quality according to quality. The articles were compiled in an integrated analysis.  The result that emerged consists of two categories and six subcategories. The first category is “Interpretation of symptoms” with subcategories “Symptoms and how they are experienced”, “Understanding of symptoms” and “Patient's assessment of symptoms”. The second category that emerged is "Acting on symptoms" with subcategories "Strategies before seeking care" and "Seeking care". The result highlights different aspects that influence how people with heart failure interpret and act upon symptoms and signs of heart failure.  The conclusion is that the interpretation of and action in symptoms and signs of heart failure is individual and seems to depend on the level of knowledge, psychological factors, the participation of relatives, previous experiences and the relationship with the care.

Bakgrund: Palliativ vård i sen palliativ var central del av distriktssköterskans arbete inom hemsjukvården. Behandlingen har vid sen palliativ fas skiftat fokus till att symtomlindra lidande i stället för att bota sjukdom.  Distriktssköterskan bör i sin profession ha ett helhetsperspektiv vilket bland annat innefattar att kunna samverka med patient, närstående samt andra professioner. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att vårda patienter i sen palliativ fas inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes med 18 distriktssköterskor inom hemsjukvård i Södra och Mellansverige. Resultatet analyserades med ett induktivt förhållningssätt enligt Elo & Kyngäs kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet ledde till tre huvudkategorier: Förutsättningar för att vårda i den sena palliativa fasen, samarbete med patient och närstående samt betydelsen av symtomlindring i den sena palliativa fasen.  Huvudkategorierna delades sedan in i 10 underliggande subkategorier.  Slutsats: Studien framhävde distriktssköterskans viktiga roll i samband med vårdandet av patienter i den sena palliativa fasen. Det var avgörande att distriktsköterskan fick rätt förutsättningar från ledningen, möjligheten till samverkan med andra professioner, närstående och patienter. Vid goda förutsättningar minimerades risken för ojämlik vård, onödigt lidande genom symtomlindring samt gav en värdig död för patienten. / Background: Palliative care in the late palliative phase was a central part of the district nurse's work in home health care. In the late palliative phase, the treatment has shifted focus to alleviating suffering rather than curing the disease. The district nurse should have a holistic perspective in her profession, which includes, among other things, being able to cooperate with patients, relatives, and other professions. Aim: The aim of the study was to examine the district nurse's experiences of caring for patients in the late palliative phase within home health care Method: A qualitative interview study with semi-structured questions conducted with 18 district nurses in home health care in Southern and Central Sweden. The result was analyzed with an inductive approach according to Elo & Kyngäs qualitative content analysis. Results: The results led to three main categories: Prerequisites for care in the late palliative phase, collaboration with the patient and relatives and the importance of symptom relief in the late palliative phase. The main categories then divided into 10 underlying subcategories. Conclusion: The study highlighted the important role of the district nurse in connection with the care of patients in the late palliative phase. It was crucial that the district nurse received the right conditions from management, the opportunity for collaboration with other professionals, relatives, and patients. Under good conditions, the risk of unequal care, unnecessary suffering through symptom relief was minimized and a dignified death was provided for the patient.