Bakgrund:  Symtomkontroll är en viktig del i den palliativa vården. Sjuksköterskan har en central roll i denna vård. Fokus inom tidigare forskning har legat på smärthantering och därför gjordes denna litteraturöversikt som belyser vikten av hantering av illamående i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka förekomsten av illamående hos palliativa patienter samt sammanställa sjuksköterskans kunskap kring hantering av dessa patienters illamående inom hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 16 artiklar.  Resultat: Förekomsten av illamående hos palliativa patienter i litteraturöversikten var mellan 7-40 %. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att de har god kunskap för att kunna symtomskatta, behandla och utvärdera behandling av illamående i palliativ vård. Det visade även en skillnad av sjuksköterskors upplevda kunskap kring palliativ vård beroende på arbetslivserfarenhet.  Det framkom i resultatet att symtomskattning inte alltid utfördes och att validerade skattningsinstrument för illamående inte alltid användes. En del palliativa patienter är medicinskt underbehandlade och utvärdering av behandling av illamående förekom inte alltid hos palliativa patienter i hälso- och sjukvården. Resultatet visade även på skillnader i hantering av illamående utifrån kön och ålder.  Konklusion: Sjuksköterskorna hade mer kunskap om symtomhantering desto mer erfarenhet de hade. Det behövs mer utbildning för att hantera illamående, både på grundnivå inom sjuksköterskeprogrammet men även fortsatt utbildning på arbetsplatserna. Det behövs mer forskning inom detta för att identifiera mer exakt vilken kunskap sjuksköterskor saknar. Det behövs även mer forskning för att undersöka hur sjuksköterskan fastställer illamåendets orsak. / Background: Symptom management is an important part in palliative care. Nurses have a central role in this care. Previous research highlights pain management, this literature review aims to shed light on the importance of nausea management in palliative care.  Aim: To examine the prevalence of nausea in palliative patients and to compile nurses’ knowledge about management of these patient’s nausea in healthcare.  Method: A literature review based on 16 articles.  Result: Prevalence of nausea in palliative patients in the literature review was between 7-40%. The result shows that nurses rate their knowledge high when it comes to symptom estimation, treating symptoms and evaluate treatment of nausea in palliative care. Nurses knowledge of palliative care differed depending on their work experience. It also showed that symptom estimation doesn’t always occur and validated tools to estimate nausea are not always used. Some palliative care patients are medically undertreated for nausea and evaluation of nausea-treatment isn’t always done. The result also showed discrepancies of treatment between gender and age.  Conclusion: Nurses’ had more knowledge about symptom management the more work experience they had. There is a need for further education in how to manage nausea both in nursing school and at the workplace. Additional research is needed to identify exactly what knowledge nurses’ lack. There is also a need for research that examines how nurses determines the cause of nausea.

Bakgrund: Livets slutskede är en del i den palliativa vården som syftar främst till att lindra patientens besvärliga symtom och göra livet så hanterbart som möjligt inför döden. Genom en djupare förståelse av hur det är att befinna sig i livets sista tid kan omvårdnaden anpassas därefter.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att befinna sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt bestående av tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Dataanalys har genomförts enligt Fribergs fem steg.  Resultat: Resultatet presenteras i två teman; att konfronteras med det okända och en känsla av meningsfullhet. Resultatet visar att de upplevelser som uppstår i livets slutskede är olika för varje patient och de bör bemötas utifrån sin egen livsvärld. Resultatet visar också att det finns behov av trygghet och symtomkontroll vilket kan vara av betydelse för patienternas upplevelse av livskvalitet den sista tiden i livet.  Slutsats: Resultatet visar att patienter i livets slutskede ofta upplevde rädsla och oro vid konfrontation med det okända. De ville inte försvinna från livet och gå miste om framtiden. Trygghet var ett tydligt behov hos patienterna som befinn sig i livets slutskede. Anhöriga och den andliga världen beskrivs kunna ge denna trygghet. Det visade sig också att hoppet är det sista som överger människan. / Background: The final stage of life is part of palliative care and aims primarily to relieve the patient's troublesome symptoms and make life as manageable as possible before death. Through a deeper understanding of what it is like to be in the last days of life, care can be adapted accordingly.  Aim: To describe patients experience of existing in the end of life. Method: A literature study based on twelve articles with qualitative design. The five steps of Friberg were used for the data analysis.  Results: The result are presented in two themes; to be confronted with the unknown and a sense of meaning. The result show that the experiences that arise at the end of life are different between patients and should be treated based on their own life world. The result also shows that there is need for security as well as symptom control which can be of importance for the patients experience of quality of life in the final time in life.  Conclusion: The result show that patients in the final stages of life often experienced fear and anxiety when confronted with the unknown. They did not want to disappear from life and miss out on the future. Security was a prominent need for the patients in the end of life. Relatives and the spiritual world were found providing this security. It was also shown that hope is the last thing leaving the human.