Syftet med studien var att utreda huruvida det råder en konsekvent hantering av tillsynsavgifter och ifall beslut om nedsättning tas på lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna påvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen. Grunden till denna studie är frågeställningarna; 1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsavgifter? 2. I vilken utsträckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsättning av tillsynsavgiften? 3. I vilken utsträckning begär verksamhetsutövare nedsättning av tillsynsavgiften? Begreppet täkt definieras som arbetsföretag vilket primärt syftar till att nyttiggöra det uttagna materialet. Detta sker antingen genom direktförsäljning eller i övrig verksamhet inom det egna företaget. Arbetet handlar endast om tillståndspliktiga täkter och i Sverige finns det omkring 2300 sådana igång. Tillsynsavgiften för täkterna ligger på omkring 800 kronor per timme och i snitt läggs det enligt våra intervjuer tio timmar tillsynstid per täkt och år. Det sammanlagda beloppet på tillsynskostnader i Sverige ligger således på drygt arton miljoner kronor. Arbetet inleds med en teoridel där läsaren ges möjlighet att få en djupare förståelse för täkter, tillsynsavgifter, nedsättning och de lagrum som skall följas i samband med detta. Teorin grundas på litteraturstudier och samtal med sakkunniga. Följt av teorin kommer en undersökning som valdes att utföras genom intervjuer med ett visst antal kommuner, Länsstyrelser och verksamhetsutövare. Sammanställningen av intervjuerna blev grunden för det avslutande resultatet och de slutsatser som kunde tas av undersökningen. Resultatet av arbetet visar på att tillsynsmyndigheter fattar beslut om tillsynsavgifter och nedsättning på olika sätt och grunder. För att få en mer likvärdig hantering av frågorna skulle en tydligare och mer konkret lagstiftning behöva arbetas fram. Vi kunde också fastslå att Naturvårdsverket som har en tillsynsvägledande roll i sammanhanget inte verkar nå ut till de tillsynsansvariga då de flesta av dem inte vet om att Naturvårdverket tillhandahåller detta stöd. Det är många frågor som väcks efter att ha fullbordat denna studie och listan på förslag till framtida arbete kan därmed göras lång

Sand and gravel are compounds that are directly needed in the fine fraction of making concrete. Concrete is used as a foundation in 90 % of the cases when establishing new buildings in Sweden. Usually, sand and gravel are taken from land based areas. These land based areas with sand and gravel are also needed for the cleaning of the groundwater. Groundwater is the source of drinking water in big parts of Sweden and should therefore not be jeopardized. In the marine environment, there are areas that possess sand and gravel that could be used instead of land based material, and therefore will not jeopardize the quality of drinking water. By learning how the law is regulated in marine sand and gravel extraction cases, looking at existing maps of the marine geology’s structure, learning about the environmental impacts and by looking at the technique that are used for extracting the material of the bottom of the ocean - this report shows the possibilities of marine sand and gravel extraction of the ocean floor outside of Umeå’s coastline. The result shows that there are a few areas that have the right material and lies on the right depth of the ocean floor, but these areas did not have the right thickness. Therefore, an extraction of marine sand and gravel at these areas (Area A and B) would affect the volume percentage. This could lead to a change of the bottom structure that destroys the recovery after the extraction and damage the marine environment.