Uppsatsens språk är svenska. Idag är det svenska samhället nästintill kontantlöst och utvecklingen hit har gått fort. Med anledning av digitaliseringen och statens potentiellt förändrade ställning på betalningsmarknaden har Riksbanken undersökt möjligheter samt påbörjat utvecklingen av en egen centralbanksutgiven digital valuta kallad e-krona. Syftet med studien är att undersöka om och hur ett införande av e-krona som betalmedel främjar hållbar finansiell utveckling baserat på vilka möjligheter samt risker som kan uppstå utifrån ett banksektorperspektiv. Studien är kvalitativ och består av finansiell teori tillsammans med nio semistrukturerade intervjuer som genomförts för att nå syftet. Dessa har gjorts med utvalda experter som är eller har varit verksamma inom affärsbanker, Riksbanken, Finansinspektionen och Fintech-bolag. Studien finner att e-kronan kan stärka den finansiella stabiliteten och bibehålla värdeförhållandet mellan pengar. Dessutom identifieras risker med e-kronan där höga kostnader ses som en väsentlig del tillsammans med spekulation och informationsasymmetri. Studien har också visat på resultat att e-kronan kan bidra med innovation och teknikutveckling vilket ses som betydande möjligheter. En central slutats är att e-kronan kan främja hållbar utveckling om utformningen tillåter den att beakta de fyra grundpelarna till hållbar finansiell utveckling, men att det beror på ur den kan komma att utformas. / This study is written in Swedish. Today, the Swedish society is nearly cashless and the progression towards this has been rapid. Due to digitization and the state's potentially changed position on the payment market, the Riksbanken has investigated possibilities and initiated the development of its own central bank-issued digital currency called e-krona. The aim of the study is to investigate whether and how the introduction of the e-krona as a means of payment, promotes sustainable financial development based on the opportunities and risks that may arise from the perspective of the banking sector. The study is qualitative and consists of financial theory together with nine semi-structured interviews that have been conducted to achieve its purpose. The interviewees consist of selected experts who are or have been active in commercial banks, the Riksbanken, the Finansinspektionen and Fintech organizations. The study finds that the e-krona can strengthen financial stability and maintain the value ratio between money. In addition, risks are identified with the e-krona where large costs are seen as an essential part together with speculation and information asymmetry. The study has also resulted in the e-krona being able to contribute with innovation and technology development, which are seen as significant opportunities. A central conclusion is that the e-krona can promote sustainable development if the design allows it to take into account the four pillars of sustainable financial development, but that this depends on how it will be designed.