Denna studie kommer behandla och analysera fritidspersonalens uppfattningar om utomhuspedagogik och digitala verktyg samt hur dessa går att kombinera i verksamheterna. Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och har använt semistrukturerade intervjuer via telefon. Respondenterna som deltog i studien var tio stycken och har ett åldersspann på 22-64 år. Fyra arbetar vid ett Ur och Skur fritidshem och de sex övriga vid traditionella fritidshem. Datamaterialet analyserades med inspiration av grounded theory (Hartman, 2001 &amp; Guvå &amp; Hylander, 2003) för att skapa kategorier och sedan se vilka teorier som kategorierna följde. Utomhuspedagogiken är något som respondenterna använder mycket i sina verksamheter men det framkommer brister i användandet av digitala verktyg. Detta påverkar också vad verksamheterna har för möjligheter att arbeta med kombinationen av dessa. Respondenterna uttrycker att de gärna skulle få mer utbildning inom digitala verktyg för att kunna använda det i större utsträckning inom utomhuspedagogiken då de anser att det saknas kunskap kring det i dagsläget. Studien diskuterar hur fritidshemmen kan arbeta för att förbättra och utveckla kunskapen gällande digitala verktyg. Genom att använda TPCK (Mishra &amp; Koehler, 2006, 2009) samt communities of practice (Wenger, 1998, 2015) kan fritidspersonalen utveckla sin kunskap gällande arbetet med digitala verktyg så att elevernas lärande blir optimalt. / <p>2020-06-08</p>