• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 16
  • 16
  • 6
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

The feasibility of hostile take-overs In South Africa

Masipha, Rathelele Bernard January 2019 (has links)
Since the dawn of democracy, South Africa has had ostensibly all of the essential elements that are assumed to be sufficient for a country to develop an active market for hostile takeovers, in other words dispersed shareholder ownership, depressed shareholding, and a United Kingdom- or United States-inspired regulatory framework. This has not gone unnoticed. But even with this essential element a wave of hostile takeovers has never hit South Africa. Renewed excitement surrounding hostile takeovers has been revived by the attempted takeover of Murray & Roberts by Aton. The conspiracy stalled when the bid was challenged by the independent board of directors of Murray & Roberts at the Takeover Regulation Panel (TRP) and opposed by the Competition Commission. It appears as if Murray & Roberts successfully defended the hostile takeover by Aton, thereby continuing the narrative that hostile takeovers seldom succeed in South Africa, which raises questions about the feasibility of hostile takeovers in South Africa. This is the enigma of hostile takeovers in South Africa which the study seeks to examine. The research argues that, by applying abstract theories derived from the Anglo- American experience, most outside observers have neglected to properly account for local, idiosyncratic, South African factors that have stifled the market for corporate control in South Africa. / Mini Dissertation (LLM) University of Pretoria, 2019. / Mercantile Law / LLM / Unrestricted
2

Due Diligence - Skyldighet eller möjlighet? : Om målbolagsstyrelsens eventuella skyldighet att tillåta en due diligence-undersökning i samband med ett offentligt uppköpserbjudande

Osmark, Erik January 2010 (has links)
Ett offentligt uppköpserbjudande definieras i 1 kap. 2 § 1p. Lag (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) så som ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt aktiebolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. Innan ett offentligt uppköpserbjudande lämnas vill den potentiella budgivaren som regel genomföra en due diligence-undersökning på målbolaget. Syftet med denna uppsats är att söka fastslå (1) om det föreligger en skyldighet för målbolaget att medge en due diligence-undersökning, (2) under vilka omständigheter denna eventuella skyldighet föreligger samt (3) vilka sanktioner som står till buds för aktieägarna då en eventuell skyldighet inte efterföljs. I arbetet med uppsatsen har en traditionell rättsdogmatisk metod använts. Frågan om styrelsens eventuella skyldighet att medge en due diligence-undersökning undersöks utifrån både ett aktiebolagsrättsligt och ett aktiemarknadsrättsligt perspektiv. Ur ett aktiemarknadsrättsligt perspektiv förutsätts som regel att en due diligence-undersökning kan och får genomföras. Due diligence-undersökningar är dock inte oproblematiska ur ett aktiebolagsrättsligt perspektiv. Det finns en risk att den information som lämnas ut till budgivaren kan leda till skada för målbolaget. Dessutom kan målbolaget lida skada genom de kostnader som uppkommer i samband med en due diligence-undersökning. Vad avser frågan om de sanktioner som står till buds för enskilda aktieägare har, utöver aktiebolagslagens bestämmelser om skadestånd, eventuell rätt till skadestånd enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer undersökts.   Resultatet av undersökningen är att det föreligger en skyldighet för styrelsen att i vissa fall medger en begäran om en due diligence-undersökning. En huvudförutsättning för att så ska vara fallet är dock att en sådan undersökning anses ligga i de enskilda aktieägarnas intresse i form av ett bud som är mer förmånligt att acceptera än att förkasta. I praktiken är dock denna skyldighet i princip osanktionerad.
3

Návrh statistické přejímky / Proposal statistical acceprance

Macho, Vítězslav January 2010 (has links)
Work suggests detailed progress statistical acceprance products in serial story production inclusive take - over plan and operational characteristics.
4

L'incidence du LBO sur la notion de société / The impact of the LBO on company

Bertrel, Marina 08 June 2012 (has links)
La thèse a pour ambition de confronter un grand classique du droit des sociétés, la notionmême de société, avec les exigences confinant parfois au « vampirisme financier » de cetarchétype du capitalisme financier qu’est un « Leveraged Buy Out ». Un LBO se traduit, sousl’angle du droit des sociétés, par la constitution d’un ensemble sociétaire composé de deuxsociétés : celle qui achète (la holding de reprise) et celle qui est achetée (la « cible »). Pouraussi importante que soit la seconde, c’est à l’étage supérieur, celui de la holding de reprise,que sont cristallisées les spécificités du montage et leur incidence sur la notion de société.Cette incidence est mesurée au niveau du fond (Partie I) et de la forme (Partie II) de lasociété qui sert de pierre angulaire au montage de LBO.PARTIE I : L’INCIDENCE DU LBO SUR LE FOND DE LA SOCIETELe fond de la société étudiée a été entendu comme ce qu’elle a d’essentiel et qui lui donneconsécutivement son identité. La démonstration a été conduite à partir de deux aspectsfondamentaux de cette société: ce qu’elle fait, c'est-à-dire son activité (Titre I) et ce qu’elleest, c’est à dire sa qualification (Titre II). Ces deux aspects reflètent bien, dans un LBO, latéléologie de la holding de reprise, cette dimension fonctionnelle de la société qu’a simagistralement mise en lumière l’« Ecole de Rennes ». La holding de reprise a en effet unedouble finalité : elle organise à la fois une opération sociétaire (une prise de contrôle aveceffet de levier) et une opération contractuelle (un « contrat d’investissement » entendu commeun contrat de prêt d’argent), la seconde étant clairement l’accessoire de la première. Cettepremière partie conduit l’auteur à proposer de renouveler l’étude de certaines questionsmajeures en droit des sociétés, comme celle de la nature juridique de l’acquisition et de ladétention du contrôle d’une société commerciale (la « cible ») ou encore celle de laqualification proposée en doctrine de « contrat d’investissement » d’une société (telle laholding de reprise) dont le capital est ouvert à des professionnels du capital investissement.PARTIE II : L’INCIDENCE DU LBO SUR LA FORME DE LA SOCIETELe mot forme doit être ici compris dans une double acception. Il est d’abord retenu dans sonsens taxinomique comme faisant référence aux différents types de sociétés qui peuvent êtreutilisés pour jouer le rôle d’habit juridique de la holding de reprise. Il vise également, defaçon subséquente et liée, l’aboutissement du travail du spécialiste du droit des sociétés4cherchant, une fois un type de société choisi, à en utiliser toutes les potentialités pour adapterle type choisi aux besoins spécifiques du montage de LBO. La raison de l’incidence du LBO àce niveau tient à la nécessité de rechercher un maximum de liberté contractuelle pourpermettre cette adaptation de la forme au fond. Il s’agit en effet de pouvoir choisir dans lapalette des instruments offerts par le droit des sociétés ceux qui permettront d’organiser leplus efficacement possible d’une part, l’effet de levier attendu sous l’angle juridique del’interposition de la holding de reprise entre le repreneur et la « cible », d’autre part lepartenariat entre ce repreneur et les financiers qui participent au « tour de table » de cetteholding. La démonstration est conduite d’abord pour un montage national (Titre I) puis pourun montage transfrontalier (Titre II). / The dissertation means to focus on confronting a classic of corporate law, the very notion ofcompany, with the requirements often bordering on « financial vampirism » related to thisarchetype of financial capitalism, the « Leveraged Buy Out ». A LBO embodies, from thepoint of view of corporate law, the setting-up of a grouping made up of two companies, one :the take-over holding company, the other : the one that is being bought, the « target ».However important the latter may be, it is at the upper level, the take-over holding company,that the specific features of the financial set-up and their impact on the notion of company arebest given a definite form. The impact is measured according to the content (Part I) and theform (Part II) of the company which acts as the cornerstone in the financial set-up of a LBO.PART I : THE IMPACT OF THE LBO ON THE CONTENT OF THE COMPANYThe content of the company studied here, has been grasped as what constitutes its essential,defining consequently its identity. The demonstration has been conducted from thefundamental aspects of the company : what it does, i-e its operations (Heading I) and itsnature, i.e its qualification (Heading II). The two aspects well evince, in a LBO, theteleology of the take-over holding company, that functional dimension of the company, sobrilliantly expounded by the « Rennes School ». Indeed the take-over holding company has adouble purpose : organizing both a share-holding operation (a take-over with leverage) and acontractual operation (an investment contract conceived as a loan contract), the latter beingclearly incidental to the former. This first part lead us to propose renewing the study of somemajors questions related to corporate law such as the legal nature of the control acquisitionand holding of a trading company (the « target ») as well as that of the qualification putforwardas doctrine of « investment contract » of a company (such as a take-over holdingcompany) with a capital open to professionals of capital investment.PART II. THE IMPACT OF THE LBO ON COMPANY STRUCTUREThe word form should here be understood in tis double meaning. It is first used in itstaxinomic sense, referring to the different company structures that can be applied to play therole of legal outfit for the take-over holding company. It also aims, subsequently and closelylinked, at the outcome of the corporate law specialist’s task, once the company’s structure has6been chosen, endeavouring to use all its inherent capacities for growth in order to adapt thechosen structure to the specific requirements entailed in the setting-up of the LBO.The reason of the LBO’s impact at his stage stems for the need for seeking the maximumcontractual freedom allowing the adaptation of structure to content. It is indeed a matter ofbeing able to choose in range of instruments made available by corporate law, those allowingto organize as efficiently as possible on the one hand, the legally expected leverage performedin the take-over holding company’s intervention between the rescuer and the financiers takingpart in the take-over holding company’s investor round. The demonstration is first conductedfor a financial set-up at national level (Heading I) then cross-border (Heading II).
5

Informationsgivningen på aktiemarknaden : - Särskilt vid offentliga uppköpserbjudanden och due diligence-undersökningar

Lindh, Emelie January 2007 (has links)
<p>Värdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vårt samhälle då många affärer görs där och betydande belopp omsätts. De marknader där man omsätter kapital och risk är indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus här ligger på aktiemarknaden. På denna marknad, som även kallas riskkapitalmarknaden, omsätts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgärdas av ett rikt regelverk som består av lagreglering, självreglering och etik. Syftet med dessa regler är att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmänheten ska kunna känna förtroende för den. Att välja att reglera marknaden med självreglering innebär att man bl.a. får, förutom ett regelverk skapat av experter, regler som p.g.a. dess flexibilitet lätt kan ändras och på så vis kan hänga med i marknadens snabba utveckling. Vidare innebär självregleringen högre normativa trösklar och sanktionerna kan ofta uppfattas som hårdare då företagen spelar med sitt god rykte som insats. Just genom detta faktum kan man se att etiken spelar en stor roll för att de ska följa reglerna. Lagstiftningen innebär en viss auktoritet men med för mycket lagregler tenderar marknaden att bli trög och ha svårt att följa utvecklingen. Dock kan man se idag, efter tidigare års avreglering, en tendens till ökad lagstiftning. Detta visas genom EG-direktiven som i Sverige implementeras genom just lagstiftning. Lagstiftningen och självreglering fyller lite olika funktioner då den förra ska bilda en ram som den senare sedan ska fylla ut, men de har båda alltid portalbestämmelserna som grund. Slutsatsen är att båda regleringsformerna behövs och man bör sträva efter att nå en slags gyllene medelväg; en god fördelning mellan de båda. Takeover-området är ett exempel på område där lagstiftningen fått mer utrymme då lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) tillkom genom implementering av takeover-direktivet förra året. Dock är självregleringen fortfarande mycket central på området, vilket den är genom noteringsavtalet och takeover-reglerna. Dessa reglerar dels den allmänna informationsskyldigheten, dels informationsgivningen vid offentliga uppköp. Överlag kan man se att hårda krav har uppställts på informationsgivning på marknaden, detta i syfte att alla ska få tillgång till kurspåverkande information samtidigt för att sedan kunna besluta om eventuell investering. Trots denna grundregel har undantag uppställts, nämligen regler om selektiv informationsgivning. Genom dessa bestämmelser är det möjligt att under due diligence-undersökningar vid offentliga uppköp lämna information selektivt till budgivaren. All selektiv informationsgivning innebär risk för att de som delges den icke offentliggjorda</p><p>informationen kan utnyttja den för egen vinning genom handel på marknaden. För att minska dessa risker bör parterna underteckna ett letter of intent samt sekretessavtal med hårda sanktioner. Därtill bör man tänka på att låta begränsa den skara som ska delges informationen</p><p>samt även låta undersökningen begränsas och skyndas på så mycket det går. Därtill bör styrelsen vara den som beslutar om att tillåta undersökningen då deras agerande vilar på en lojalitetsplikt för bolaget och dess aktieägare.</p><p>Då antalet företagsförvärv genom offentliga uppköpserbjudanden har ökat de senaste åren, har också intresset för att genomföra due diligence-undersökningar gjort det. Dock kan man fråga sig om det verkligen är en absolut plikt att låta undersöka företaget innan köp. Även om en absolut plikt inte finns talar dock mycket för att man bör låta genomföra en undersökning. Detta med tanke på de köprättsliga reglerna, vissa aktiebolagsrättsliga regler samt att man som köpare hamnar i ett bättre förhandlingsläge om man vet precis vad det är man får. För att aktörerna ska följa alla marknadens regler har vissa sanktioner satts upp, bl.a. kan de börsmedlemmar som bryter mot reglerna få en varning, vite eller i värsta fall avnoteras. Prövningen görs av börsens disciplinnämnd. Här kan man återigen se den starka verkan etiken har som sanktionsmedel; för att företagen ska kunna upprätthålla sitt goda renommé är ofta steget till att överträda reglerna högt.</p>
6

Informationsgivningen på aktiemarknaden : - Särskilt vid offentliga uppköpserbjudanden och due diligence-undersökningar

Lindh, Emelie January 2007 (has links)
Värdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vårt samhälle då många affärer görs där och betydande belopp omsätts. De marknader där man omsätter kapital och risk är indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus här ligger på aktiemarknaden. På denna marknad, som även kallas riskkapitalmarknaden, omsätts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgärdas av ett rikt regelverk som består av lagreglering, självreglering och etik. Syftet med dessa regler är att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmänheten ska kunna känna förtroende för den. Att välja att reglera marknaden med självreglering innebär att man bl.a. får, förutom ett regelverk skapat av experter, regler som p.g.a. dess flexibilitet lätt kan ändras och på så vis kan hänga med i marknadens snabba utveckling. Vidare innebär självregleringen högre normativa trösklar och sanktionerna kan ofta uppfattas som hårdare då företagen spelar med sitt god rykte som insats. Just genom detta faktum kan man se att etiken spelar en stor roll för att de ska följa reglerna. Lagstiftningen innebär en viss auktoritet men med för mycket lagregler tenderar marknaden att bli trög och ha svårt att följa utvecklingen. Dock kan man se idag, efter tidigare års avreglering, en tendens till ökad lagstiftning. Detta visas genom EG-direktiven som i Sverige implementeras genom just lagstiftning. Lagstiftningen och självreglering fyller lite olika funktioner då den förra ska bilda en ram som den senare sedan ska fylla ut, men de har båda alltid portalbestämmelserna som grund. Slutsatsen är att båda regleringsformerna behövs och man bör sträva efter att nå en slags gyllene medelväg; en god fördelning mellan de båda. Takeover-området är ett exempel på område där lagstiftningen fått mer utrymme då lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) tillkom genom implementering av takeover-direktivet förra året. Dock är självregleringen fortfarande mycket central på området, vilket den är genom noteringsavtalet och takeover-reglerna. Dessa reglerar dels den allmänna informationsskyldigheten, dels informationsgivningen vid offentliga uppköp. Överlag kan man se att hårda krav har uppställts på informationsgivning på marknaden, detta i syfte att alla ska få tillgång till kurspåverkande information samtidigt för att sedan kunna besluta om eventuell investering. Trots denna grundregel har undantag uppställts, nämligen regler om selektiv informationsgivning. Genom dessa bestämmelser är det möjligt att under due diligence-undersökningar vid offentliga uppköp lämna information selektivt till budgivaren. All selektiv informationsgivning innebär risk för att de som delges den icke offentliggjorda informationen kan utnyttja den för egen vinning genom handel på marknaden. För att minska dessa risker bör parterna underteckna ett letter of intent samt sekretessavtal med hårda sanktioner. Därtill bör man tänka på att låta begränsa den skara som ska delges informationen samt även låta undersökningen begränsas och skyndas på så mycket det går. Därtill bör styrelsen vara den som beslutar om att tillåta undersökningen då deras agerande vilar på en lojalitetsplikt för bolaget och dess aktieägare. Då antalet företagsförvärv genom offentliga uppköpserbjudanden har ökat de senaste åren, har också intresset för att genomföra due diligence-undersökningar gjort det. Dock kan man fråga sig om det verkligen är en absolut plikt att låta undersöka företaget innan köp. Även om en absolut plikt inte finns talar dock mycket för att man bör låta genomföra en undersökning. Detta med tanke på de köprättsliga reglerna, vissa aktiebolagsrättsliga regler samt att man som köpare hamnar i ett bättre förhandlingsläge om man vet precis vad det är man får. För att aktörerna ska följa alla marknadens regler har vissa sanktioner satts upp, bl.a. kan de börsmedlemmar som bryter mot reglerna få en varning, vite eller i värsta fall avnoteras. Prövningen görs av börsens disciplinnämnd. Här kan man återigen se den starka verkan etiken har som sanktionsmedel; för att företagen ska kunna upprätthålla sitt goda renommé är ofta steget till att överträda reglerna högt.
7

The Study on China Information operation

Tsao, Pang-Chuan 25 July 2001 (has links)
Abstract China has begun to pay close attention to information operation since 1985, in particular, after the Persian Gulf War in 1991. From the very high official level downwards, all military agencies of China have devoted to research on information operation. Generally speaking, the military experts of China agree that Information Operation is a highly integrated warfare, and that all military actions that can disrupt the enemy's capability of controlling information fall into the category of Information Operation. This is a new wave of military revolution which is based on information technology. Militaries of different countries are embarking on the revolution. The foundation of the information industry, the progress of the military theories, and the attitude towards military revolution will decide the order in which different nations completing the revolution. This thesis defines the information operation very similar to the definition adopted by the U.S. Army, and focuses on information operation at the national level. The main reason of China's emphasis on information operation is to c China believes that a small-scaled, localized war with the U.S. is unavoidable, and that the U.S. will either directly or indirectly intervene in any military conflict between China and Taiwan. China would like to disrupt the control and command system of the U.S. army and to stabilize balance the moderate and conservative factions within the party. Moreover, China believes that information operation has the advantages of launching a swift and precise attack and avoiding mass destruction on Taiwan's infrastructure and high-tech industry. It also has the benefits of low intensity, low loss, high efficiency, fast attack, and fast victory. In summary, information operation is regarded by China as a kind of warfare that is in conformance both with the ancient war theory and the modern economic demand. In the face of China's development on information operation, Taiwan should think bout how to make best use of its advantages to confront China's threats, and to gain a military edge over China. Thesis reaches nine points in conclusion: 1) China has placed more attention on offensive information operation; 2) China supports asymmetrical warfare; 3) China's rapid development in internet technology is increasing its capability in information operation; 4) China has also shown emphasis and determination in the area of Information Security; 5) China will aggressively push for the establishment of legal system for information security, and raise its defensive capability on information operation; 6) China will actively train skilled people to run information operation; 7) China's emphasis on conduct information operation during military exercises shows its determination to use it during a war; 8) China's current network military power is still inferior to that of the U.S.; 9) Taiwan has to look at China's development on Information Operation objectively.
8

A Study on Human Resources Management Practices of Takeover Bank - The Case of B Bank.

Ku, Mu-Chin 19 August 2008 (has links)
Abstract During the courses of banks being taken over, put on auction, or under compulsory merger, their employees are under tremendous impact. This calls for the importance of human resource management practices. If a bank being taken over has proper human resource management practices, the employees are more likely to have stable mood and morale to carry on their services to customers. On the one hand this will enhance the value of the bank being taken over, and on the other hand the synergy to the bank winning the bid in auction would be more obvious. In this research, we made in-depth studies of the human resource management practices in three stages, i.e. after take-over and before auction, after auction but before merger, and finally, after merger. The approaches adopted in this research include in-depth interview and questionnaire survey. We conducted interviews with members of management teams, human resource departments, and labor union officers. Questionnaire surveys were also conducted on employees to determine their feeling and whether they are satisfied with human resource management practices after being taken over and merged. We have drawn conclusions as follows: 1. Human resource management practices in banks that were taken over and merged are similar to ordinary merger cases, with emphasis on communication, protecting the interests of employees, focusing on the retention of employees and interview skills, establishing merger and integration team, and providing employees with a cushion period. Particularly, if a take-over team is formed, it would have major influence over policy-making, and would better protect the employees¡¦ interests when compared with banks which were taken over in the past. 2. During the take-over period, there were no layoffs and pay cuts which abide by the provisions of the Basic Labor Law and relevant regulations as well as the internal regulations of the bank in settling seniority and establishing settlement plans to reduce arguments between employees and employer. In these cases the questionnaire survey indicated that employees have high satisfaction. 3. The labor union shall act as a bridge between the take-over team, the winning bank, and employees under legitimate policy and with rational manner, to secure the interests of the employee and maintain harmony between employees and employer. Questionnaire surveys and interviews indicated that these efforts and contributions won the recognition of all employees. However, the retention rate is low, which is rather disappointing. 4. Questionnaire surveys had found that the main causes of employees quitting their jobs are: 1. After take-over and before merge: worrying about the future with uncertainty and insecurity; 2. On the reference date of merger: to lose retention from the winning bank; 3. After merger: poor adaptation to the new organizational culture, leadership of management, and difficulty in conforming to working environment. Key Words: Take Over, Merger, Bank, Resolution Trust Corporation, Human Resource Management Practices
9

Take-over performance in evasive manoeuvres

Happee, Riender, Gold, Christian, Radlmayr, Jonas, Hergeth, Sebastian, Bengler, Klaus 30 September 2020 (has links)
We investigated after effects of automation in take-over scenarios in a high-end moving-base driving simulator. Drivers performed evasive manoeuvres encountering a blocked lane in highway driving. We compared the performance of drivers 1) during manual driving, 2) after automated driving with eyes on the road while performing the cognitively demanding n-back task, and 3) after automated driving with eyes off the road performing the visually demanding SuRT task. Both minimum time to collision (TTC) and minimum clearance towards the obstacle disclosed a substantial number of near miss events and are regarded as valuable surrogate safety metrics in evasive manoeuvres. TTC proved highly sensitive to the applied definition of colliding paths, and we prefer robust solutions using lane position while disregarding heading. The extended time to collision (ETTC) which takes into account acceleration was close to the more robust conventional TTC. In line with other publications, the initial steering or braking intervention was delayed after using automation compared to manual driving. This resulted in lower TTC values and stronger steering and braking actions. Using automation, effects of cognitive distraction were similar to visual distraction for the intervention time with effects on the surrogate safety metric TTC being larger with visual distraction. However the precision of the evasive manoeuvres was hardly affected with a similar clearance towards the obstacle, similar overshoots and similar excursions to the hard shoulder. Further research is needed to validate and complement the current simulator based results with human behaviour in real world driving conditions. Experiments with real vehicles can disclose possible systematic differences in behaviour, and naturalistic data can serve to validate surrogate safety measures like TTC and obstacle clearance in evasive manoeuvres.
10

La protection des actionnaires minoritaires lors d'opérations de prises de contrôle

Belghith, Kaïs 05 1900 (has links)
Les actionnaires sont au centre du gouvernement des entreprises. Bien qu'une certaine passivité leur soit parfois reprochée, simultanément, des craintes existent qu'une démocratie des actionnaires ne limite excessivement la gestion quotidienne des entreprises. Loin d'être incompatibles, ces deux remarques reflètent la diversité des actionnaires. En pratique, leurs attentes et leur comportement dépendent fortement de deux éléments : la part du capital ou des voix qu'ils détiennent de même que leur identité. Notre recherche porte sur la protection des actionnaires minoritaires dans le cadre d'opérations de prises de contrôle de sociétés publiques. Le sujet soulève une problématique d'une grande actualité dans le contexte canadien, contexte caractérisé par une concentration de l'actionnariat des sociétés publiques. Le sujet fait la conjonction de deux problèmes d'actualité. D'une part, la multiplication des prises de contrôle s'est accrue lors des dernières décennies et ce phénomène semble, plus que jamais, promis à un brillant avenir. D'autre part, le problème de la protection des actionnaires minoritaires se pose de façon toujours plus aiguë, dans le cadre des sociétés par actions de plus en plus importantes où leur rôle tend à s'amenuiser. / Shareholders are at the heart of corporate governance. While some reproach them a certain passivity, others, at the same time, fear that a shareholders' democracy could unduly limit the daily management of corporations. Far from being incompatible, these two statements reveal the wide diversity that surrounds shareholders. In practice, their expectations and their behavior strongly depend on two items: their share in capital or their share of votes, as well as their identity. Our thesis deals with the issue of minority shareholders' protection in the context of takeover operations involving public companies. This topic raises issues of great relevance and is particularly current in the Canadian context that is characterised by a shareholding concentration of public companies. Our topic brings together two current problems. On the one hand, the rise in takeover operations has, in the last decades, been significant and this phenomenon seems, more than ever, to be destined to a very bright future. On the other hand, the issue of minority shareholders' protection also arises, ever so sharply, in the context of growing shareholding companies where shareholders' role seems to be fading.

Page generated in 0.0606 seconds