Bakgrund:Takotsubo syndrom har länge behandlats som ett metaforiskt tillstånd. Det harbevisats att det sker en fysisk förändring i hjärtat och att det förorsakas avemotionell och fysisk stress. Av alla dem som blir diagnostiserade med Takotsubosyndrom är det 97% som är kvinnor.Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av diagnosenTakotsubo syndrom. Metod:En systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen bestod aven systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Tioartiklar av god kvalité inkluderades i resultatet via en integrerad analys enligtKristensson (2014). Resultat:I resultatet framkom det tre kategorier; Upplevelser innan sjukdomsdebut,upplevelser vid sjukdomsdebut och upplevelser efter sjukdomsdebut. Resultatetvisade att kvinnorna hade varit utsatta för flertalet stressrelaterade livshändelserunder sitt liv, samt att symtom har ignorerats fram till sjukdomsdebut. Debuten avsjukdomen har utlösts av emotionella och fysiska faktorer. Kvinnorna har upplevtliknande symtom som en hjärtinfarkt vilket gjorde att diagnosen av Takotsubosyndrom upplevdes chockerande. Efter sjukdomsdebuten beskrivs upplevelsen avatt drabbas av sjukdomen och hur kvinnornas dagliga liv förändrades, samt vad somorsakade den stress relaterande sjukdomen. Slutsats:Tillståndet utlöses av emotionella och fysiska faktorer. Huvudsymtomen varbröstsmärta, andnöd, yrsel, illamående samt oro och ångest. Vårdpersonalen har enriktigt roll i bemötandet av patienterna med Takotsubo syndrom genom att biståmed rätt diagnos oh behandling. Det kan uppnås genom utbildning och ökadkunskap hos vårdpersonalen.

Det är cirka två procent av de patienter som insjuknar med symtom förenliga med akut kranskärlssjukdom (AKS) som istället drabbas av takotsubo syndrom (TS). TS anses vara kraftigt underdiagnostiserat och även ofta felaktigt diagnostiserat. Brister i rekommendationer och avsaknad av riktlinjer, i kombination med att patienterna inte är särskilt vanligt förekommande, kan påverka förutsättningarna för sjuksköterskor att erbjuda dessa patienter evidensbaserad och personcentrerad omvårdnad.   Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid takotsubo syndrom.   Metoden var en kvalitativ, deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor verksamma inom hjärtsjukvård. Insamlade data transkriberades och analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.   Resultatet genererade i de fem kategorierna: sjuksköterskornas erfarenheter av insjuknandet i TS, sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsbehovet vid TS, sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid TS, kunskap och evidens i omvårdnadsarbetet vid TS och sjuksköterskans copingstrategier vid bristande evidens och kunskap. Sjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av omvårdnaden och de flesta tyckte att omvårdnadsarbetet vid TS var svårt. Många av sjuksköterskorna upplevde svårigheter att besvara patienternas frågor och att detta påverkades av begränsad kunskap inom området och av att det inte fanns några riktlinjer att följa för omvårdnadsarbetet. Detta gjorde att sjuksköterskorna inte visste om det fanns några särskilda restriktioner och rekommendationer för dessa patienter. Sjuksköterskorna upplevde även att patienterna var i stort behov av samtal och information och att en stor del av omvårdnadsarbetet bestod av att försöka tillgodose detta behov.   Slutsatsen i denna studie är att sjuksköterskorna upplevde att det saknades kunskap om specifik omvårdnad vid TS. De ville erbjuda patienterna bästa möjliga omvårdnad och de efterfrågade mer kunskap och stöd för att kunna åstadkomma detta. Sjuksköterskorna upplevde frustration eftersom de inte kunde erbjuda evidensbaserad omvårdnad till dessa patienter på samma sätt de vanligtvis kunde erbjuda till andra patienter. Den omvårdnad som erbjöds till patienterna varierade mellan sjuksköterskorna och nedprioriterades ofta, bland annat till fördel för det medicinska arbetet och för andra patienter i större behov av omvårdnad. / About two percent of the patients who suffer from symptoms consistent with acute coronary syndrome (ACS) have instead been affected by takotsubo syndrome (TS). TS is considered to be severely under-diagnosed and also often incorrectly diagnosed. Deficiencies in recommendations and lack of guidelines, in combination with the fact that patients are not particularly common, can affect the prerequisites nurses have to offer these patients evidence-based and person-centered care.   The purpose of the study was to describe nurses' experiences of nursing care in takotsubo syndrome.   The method was a qualitative, descriptive interview study with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with ten practicing nurses in heart care. The collected data was transcribed and analyzed with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.   The results generated five categories: nurses´ experiences of suffering from TS, nurses’ experiences of nursing care, nurses’ experiences of nursing actions, knowledge and evidence in nursing care and nurses´ coping strategies in case of lack of evidence and knowledge. The nurses had different experiences with the nursing care, and a majority expressed difficulties nursing patients with TS. Many nurses experienced difficulties in answering the patients' questions and that this was affected by limited knowledge as well as there were no specific guidelines for the appropriate nursing care. This meant that the nurses did not know if there were any particular restrictions and recommendations for these patients. Furthermore, the nurses expressed the need for patients being given proper support and information.   The conclusion of this study is that the nurses experienced lack of knowledge in specific nursing care of patients with TS. The nurses wanted to offer the best possible care and they asked for more knowledge and support in order to achieve this. Due to lack of support and information the nurses felt frustrated as they were unable to offer evidence-based nursing equal to that of any other patient. The results also showed that the nursing care offered to the patients varied between the nurses and that the nursing care of the patients with TS to a large extent was given less priority. This down-prioritization was to the benefit of the medical work and other patients who were deemed to be in greater need of nursing care. The discrimination of TS patients was largely to prioritize other patients in greater need of nursing care.   About two percent of the patients who suffer from symptoms consistent with acute coronary syndrome (ACS) have instead been affected by takotsubo syndrome (TS). TS is considered to be severely under-diagnosed and also often incorrectly diagnosed. Deficiencies in recommendations and lack of guidelines, in combination with the fact that patients are not particularly common, can affect the prerequisites nurses have to offer these patients evidence-based and person-centered care.   The purpose of the study was to describe nurses' experiences of nursing care in takotsubo syndrome.   The method was a qualitative, descriptive interview study with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with ten practicing nurses in heart care. The collected data was transcribed and analyzed with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.   The results generated five categories: nurses´ experiences of suffering from TS, nurses’ experiences of nursing care, nurses’ experiences of nursing actions, knowledge and evidence in nursing care and nurses´ coping strategies in case of lack of evidence and knowledge. The nurses had different experiences with the nursing care, and a majority expressed difficulties nursing patients with TS. Many nurses experienced difficulties in answering the patients' questions and that this was affected by limited knowledge as well as there were no specific guidelines for the appropriate nursing care. This meant that the nurses did not know if there were any particular restrictions and recommendations for these patients. Furthermore, the nurses expressed the need for patients being given proper support and information.   The conclusion of this study is that the nurses experienced lack of knowledge in specific nursing care of patients with TS. The nurses wanted to offer the best possible care and they asked for more knowledge and support in order to achieve this. Due to lack of support and information the nurses felt frustrated as they were unable to offer evidence-based nursing equal to that of any other patient. The results also showed that the nursing care offered to the patients varied between the nurses and that the nursing care of the patients with TS to a large extent was given less priority. This down-prioritization was to the benefit of the medical work and other patients who were deemed to be in greater need of nursing care. The discrimination of TS patients was largely to prioritize other patients in greater need of nursing care.