No description available.

No description available.

Bakgrund och syfte: Det finns en ny generation av organisatorisk automatisering kallad hyper- automation. Till skillnad från klassisk automation omfattar hyperautomation en samordnad tillämpning av olika avancerade automatiseringstekniker, såsom RPA, AI och ML, som kan tillämpas för att automatisera såväl rutinmässiga som mer kognitivt krävande arbetsuppgifter. Konceptets utformning och tillämpning är ännu tämligen outforskade områden, vilket skapar ovisshet gällande dess effekter och implikationer inom de sociala kontexter där de skapas och används. Följaktligen finns ett behov av ytterligare studier rörande människa och automation i hybrid, varför denna uppsats syftar till att utforska hyperautomation i allmänhet, och dess utformning och tillämpning i synnerhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de aktiviteter och implikationer som uppstår i människa-maskin-interaktionerna som hyperautomationsprocessen innebär och eftersträvar, samt hur olika organisatoriska aktörer upplever och reflekterar kring dessa. Detta uppfylls genom att granska hur ett konsultföretag, som förmedlar hyperautomationslösningar, och ett av dess kundföretag, observerar de kort- och långsiktiga effekterna av och målen med införandet av hyperautomation. Litteraturgenomgång: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt underbyggs av tidigare forskning avseende fyra väsentliga intresseområden – människa, digital teknik och organisation, hyperautomation, HR och digitalisering samt digital innovation. Vidare guidas studiens analys och diskussion av två teoretiska ramverk; Distribuerad kognition och Ramverket för ansvarsfull innovation. Metod: Uppsatsen utgörs av en kvalitativ fallstudie, med abduktiv ansats, som baseras på insikter från både tidigare forskning och empiriska resultat. Empirin genereras genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter, varav tre tillhör det studerade kundföretaget och resterande fyra är verksamma inom konsultföretaget. Bearbetning av insamlade data sker enligt en tematisk analys, vilken mynnar ut i fyra huvudteman och totalt tio underteman. Resultat: Resultatsammanställningen struktureras i enlighet med studiens fyra huvudteman; beslutet att hyperautomatisera, samordning, processen att hyperautomatisera samt framtidsutsikter. Kortfattat baseras hyperautomationsinitiativet på en ambition om att spara tid och pengar, samt att avlasta linjecheferna. Vidare identifieras brister avseende samordningen av onboardingprocessens involverade moment och aktörer. Beträffande processen att hyperautomatisera beslutas att denna ska ske i iterationer. Samtidigt som detta bedöms vara positivt för att komma igång, hinner inte förvaltningen med att hantera alla de problem som påträffas under användningen av hyperautomationslösningarna. De studerade företagen ser likväl positivt på framtiden och har ambitioner om att utöka hyperautomationen med fler avancerade digitala tekniker, såsom AI. Utmaningarna gällande samordning och kommunikation måste dock hanteras dessförinnan. Diskussion och slutsatser: Hyperautomationen är välkommen och efterlängtad som koncept, men det uppstår problem avseende både dess praktiska utformning och tillämpning. Dessa bekymmer härleds till bristen på balanserad samordning och kommunikation, med särskild emfas vid avsaknaden av tidiga inputs från slutanvändarna.

Background: In recent years, there has been considerable interest in the philosophical concept of Open Banking and its practical implementation, often associated with digital platforms. The term ‘Open Banking platforms' has been used to describe the complex intersection between the two concepts of Open Banking and digital platforms, and it sometimes embody a series of challenges and opportunities. Open Banking aims to increase competition, innovation, and interoperability in the financial sector, creating opportunities for new players while challenging established banks to rethink their business models and value propositions. However, few researchers have addressed the question of challenges and opportunities faced by the various stakeholders involved in Open Banking platforms. Purpose: The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of the challenges and opportunities faced by various stakeholders involved in Open Banking platforms. Methodology: In this study, a qualitative methodology with an abductive approach was used, and the study was designed as a case study. The empirical data consists of seven semi-structured interviews conducted in 2023, as well as supplementary data from relevant documents. Thematic analysis and triangulation were employed to analyze the collected data. Conclusion: The complexity of Open Banking platforms becomes apparent during their practical implementation within the financial sector, involving technical, functional, interactional, relational, economic, and regulatory dimensions, as well as various stakeholders. On the one hand, third-party providers see opportunities for innovation. On the other hand, banks face issues with outdated IT infrastructure and threats to their existing business models. Some of the challenges arise due to varying perspectives and technological frames. This study also found that interest organizations play an important role in the design of Open Banking platforms, and regulatory requirements are therefore indirectly influenced by interest organizations. It is however challenging for stakeholders with limited resources to actively participate in the discussions about Open Banking. Additionally, a clearer dialogue and balance between compliance, security, and innovation is needed. Despite the challenges, Open Banking is considered important for the future but requires time to mature.