No description available.

Syftet med mitt utvecklingsarbete har varit att låta de elever som vanligtvis kämpar med sitt skrivande, få möjligheten att uttrycka sig i text på ett sätt som kan vara svårt för dem i vanlig prosaform. Syftet har också varit att låta eleverna själva få upptäcka vad lyrik är, samt att låta dem skriva sin egen lyrik. Mitt utvecklingsarbete har bestått av ett temaarbete med lyrik i en klass i år 6. Eleverna har själva fått vara med och bestämma temats innehåll och arbetssätt, vilket enbart har gynnat mitt arbete. Under temats gång har eleverna fått skriva, läsa och lyssna på lyrik av olika slag. Det egna arbetet som eleverna utfört, har bestått av både fritt och styrt skrivande, men en utgångspunkt för mig har varit att låta dem själva få bestämma innehållet i sin lyrik. Eleverna fick i slutet av temat välja ut en dikt var, som de skrivit under temats gång, och dessa sammanställdes sedan till en gemensam lyrikantologi. Temaarbetet bidrog även till att en del elever, som i vanliga fall hade svårt att skriva, visade helt andra sidor och skrev lyriska texter som var mycket bättre än de texter de dittills skrivit i prosaform. Slutsatsen av mitt temaarbete blev att lyrik är ett ämne som borde användas mer i skolan, eftersom det hjälper elever inom deras språkutveckling, samt tillåter dem att visa andra sidor av sin egen förmåga.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka att undersöka om det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet, och om det finns skillnader, undersöka vilka hinder som kan ligga i vägen för det tematiska arbetssättet och om dessa hinder leder till att de elevaktiva arbetssätten minskar.</p><p>För att ta reda på detta har sex pedagoger på två skolor i Mellansverige intervjuats enskilt. Tre av lärarna arbetade på lågstadiet och resterande arbetade på mellanstadiet. Genom dessa intervjuer har jag fått en bild över hur det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet. De skillnader som denna undersökning visade var att man ägnar mer tid åt temaarbete på mellanstadiet, men barnen har inte lika mycket inflytande över innehållet och metoderna som används i det tematiska arbetssättet där. Lärarna på mellanstadiet arbetade mer traditionellt och tyckte det var svårt att släppa taget, och låta eleverna få använda sig av olika metoder i arbetet. De hinder som lärarna såg med att arbeta tematiskt var att det kunde vara problematiskt för de barn som behöver tydlig struktur, samt att arbetssättet är personalkrävande.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine how the school’s way of working with thematic education part between the earlier- and middle stages in Swedish compulsory school. If this is the case, the aim is to find out the main obstacles for thematic education and if these obstacles lead to the decrease of student active ways of work.</p><p>To examine this, six teachers have been interviewed. Three of them are working in the earlier stage and the remaining three in the middle stage in two different schools in central Sweden. These interviews have given me an understanding that there are some differences in thematic working method between the earlier and middle stages. The differences showed in this examination are that teachers use more time for thematic work in the middle stage, but the pupils don’t have as much influence on the contents and methods being used. The teachers in the middle stage worked in a more traditional way and found it hard to let go and to let the pupils use different methods in their schoolwork.</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka att undersöka om det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet, och om det finns skillnader, undersöka vilka hinder som kan ligga i vägen för det tematiska arbetssättet och om dessa hinder leder till att de elevaktiva arbetssätten minskar. För att ta reda på detta har sex pedagoger på två skolor i Mellansverige intervjuats enskilt. Tre av lärarna arbetade på lågstadiet och resterande arbetade på mellanstadiet. Genom dessa intervjuer har jag fått en bild över hur det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet. De skillnader som denna undersökning visade var att man ägnar mer tid åt temaarbete på mellanstadiet, men barnen har inte lika mycket inflytande över innehållet och metoderna som används i det tematiska arbetssättet där. Lärarna på mellanstadiet arbetade mer traditionellt och tyckte det var svårt att släppa taget, och låta eleverna få använda sig av olika metoder i arbetet. De hinder som lärarna såg med att arbeta tematiskt var att det kunde vara problematiskt för de barn som behöver tydlig struktur, samt att arbetssättet är personalkrävande. / The purpose of this essay is to examine how the school’s way of working with thematic education part between the earlier- and middle stages in Swedish compulsory school. If this is the case, the aim is to find out the main obstacles for thematic education and if these obstacles lead to the decrease of student active ways of work. To examine this, six teachers have been interviewed. Three of them are working in the earlier stage and the remaining three in the middle stage in two different schools in central Sweden. These interviews have given me an understanding that there are some differences in thematic working method between the earlier and middle stages. The differences showed in this examination are that teachers use more time for thematic work in the middle stage, but the pupils don’t have as much influence on the contents and methods being used. The teachers in the middle stage worked in a more traditional way and found it hard to let go and to let the pupils use different methods in their schoolwork.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare ser på arbetssättet temaarbete. Vi ville få en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, och vad lärare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssättet. Som forskningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att få trovärdiga och innehållsrika svar. För att vi skulle få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssätt som har funnits med i alla läroplaner och som även finns med i arbetssättet temaarbete och de är: elevinflytande, ämnesövergripande, åldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer. Dessa begrepp är genomgående i vårt arbete gällande både teorin och undersökningen. I vår undersökning intervjuade vi aktiva lärare om vad de har för syn på temaarbete. Lärarna var överens om vilka förutsättningar som behövs för att arbeta tematiskt och de menar att de viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Lärarna upplevde att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre och det har gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan på grund av den nya läroplanen Lgr11. De menar att den är väldigt styrande och att man inte enbart kan lägga tid på planering utan att det är mycket runt om just undervisningen i klassrummet. Det finns fördelar och nackdelar med alla arbetssätt, men genom granskning av arbetssättet temaarbete ser vi det som en användbar metod som gynnar fler elever än missgynnar.

<p>Sammanfattning</p><p>I denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen.</p><p>Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området.</p><p>Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper. Genom temaarbeten som utgår ifrån barnens egna idéer ges barnen möjligheten att jobba med, stimulera och utveckla alla sina sinnen. När du läser någonting i en bok kan du läsa det och sedan glömma bort det. Estetiskt lärande ger däremot kunskaper som sitter kvar i hela kroppen och glöms inte lika lätt bort.</p><p>Nyckelord: Estetik, didaktik, temaarbete, skapande, sinneskunskap</p>

<p><span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga logg­boksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span></p>

Sammanfattning I denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen. Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området. Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper. Genom temaarbeten som utgår ifrån barnens egna idéer ges barnen möjligheten att jobba med, stimulera och utveckla alla sina sinnen. När du läser någonting i en bok kan du läsa det och sedan glömma bort det. Estetiskt lärande ger däremot kunskaper som sitter kvar i hela kroppen och glöms inte lika lätt bort. Nyckelord: Estetik, didaktik, temaarbete, skapande, sinneskunskap

<span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga logg­boksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span>