This paper examines and reviews themed work and projects in the realm of preschool. By interviewing a group of preschool teachers and other people in leading positions within the occupation a basic understanding of how and why themes and projects were used emerged. The answers were quite similar and gave a detailed understanding of the different reasons why the work was designed in such a way. The people interviewed implied that the main reason was that they wanted to take advantage of the children thoughts and let them influence the direction of the learning experience. That everyone within the preschool, kids and adults, benefit from learning together in unison. Together as a group they explored and discovered topics that the children deemed interesting and that gave the work and enjoyment that could otherwise be lost. The learning experience in preschool is supposed to be fun as much as it is educational.

Mitt syfte med mitt arbete är att dels ta reda på lärares metoder och synsätt gällande samtal och interaktion och dels undersöka hur de ser på att arbeta språkutvecklande i praktiken. Mot bakgrund av forskning inom samtal och interaktion, samt språkutveckling har vi genom denna studie sett hur verksamma språklärare tillämpar teorierna i praktiken. I detta syfte har jag valt att intervjua tre verksamma lärare som i dagsläget arbetar i en gymnasieskola i Skåne.   Enigheten kring interaktionens positiva effekter i undervisningen anses vara stor på det praktiska respektive teoretiska planet. Socialt medierande lärandeform föredras framför en mer eller mindre isolerad sådan, både i teori och i praktik.

No description available.

Syftet med studien har varit att utveckla kunskap om hur fysiska läsmiljöer i förskolan kan utformas samt hur böcker används i verksamheten för att stimulera barns upplevelse av läsning. Med utgångspunkt i våra tidigare erfarenheter blev vi nyfikna på att se hur läsmiljöer kan utformas. Studien baserades på observation av läsmiljöer på avdelningar inriktade mot litteratur, för att få en bild av hur dessa miljöer kan se ut. En annan metod som tillämpades i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer som komplement till observationen för att få en större förståelse för tanken och planeringen bakom läsmiljön. Analysmetoden som använts för studien är tematisk analys. Resultatet visar att läsmiljöerna består av en läshörna men även att tankesättet finns att läsmiljöer skapas där läsning sker och därmed finns läsmiljöer på hela avdelningen och även utomhus. På samtliga avdelningar som deltog i studien användes en temabok för att förankra läroplanens mål i det dagliga arbetet. En slutsats som har dragits för studien är att en läsmiljö ska ge barnen möjligheter att erövra berättelsen.

Skolinspektionens rapport (2016) belyser pedagogernas undervisningsansvar men menar att det finns en otydlighet i hur undervisning i förskolan ska bedrivas och vems ansvar det är för hur ordet undervisning ska tolkas och konkretiseras. Jag vill med min studie belysa ett möjligt sätt att konkretisera detta begrepp till hur det kan omsättas till en avdelning bestående av två och treåringar. Problemformulering jag har valt är att få reda på hur pedagogerna bör arbeta för att barn på förskolan idag ska få inflytande och känna sig delaktiga samt hur pedagogerna genom sitt agerande skapar förutsättningar för barn att få möjlighet till inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur, var och när barn och pedagoger kommunicerar med varandra för att skapa delaktighet i temaarbetet. Teorierna som använts har hämtats från George Herbert Mead (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt samt Moira von Wright (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Jag valde att undersöka både planerade aktiviteter och temaarbetet utifrån ett heldagsperspektiv och metoderna jag använde mig av var en kvalitativ forskningsstudie där deltagande observationer och filmning utgjorde grunden för analyserna. Resultaten visar att pedagogerna i studien varierar sin undervisningsmetod, perspektiv på barnen, beroende på barnens förförståelse för den aktivitet som ska genomföras. Vikten av att göra många upprepningar av samma aktivitet ledde i studien till ökat inflytande och delaktighet. Genom att analysera utifrån von Wright (2000) och hennes beskrivning av den intersubjektiva vändningens tre uttryck. Fick jag upp ögonen för inte bara vad utan också varför vissa aktiviteter upplevs som mer lyckade än andra.

Med mitt arbete ville jag undersöka om det ur ett lärarperspektiv, uppfattas negativt eller positivt att arbeta ämnesintegrerat. Under arbetet sökte jag relevant litteratur och forskning för att se hur forskare tänker om saken. Jag intervjuade fem lärare med erfarenhet av ämnesintegrerad undervisning. Utifrån en fenomenografisk forskningsansats och en fenomenografisk forskningsanalys låg mitt fokus på vilken inställning lärare har till ämnesintegrerad undervisning och vad det finns för möjligheter och hinder med ämnesintegrerad undervisning. Jag ville också undersöka lärarnas uppfattningar av naturvetenskap och ämnesintegrerad undervisning.Lärarna i studien definierar ämnesintegrerat arbetssätt på samma sätt, där lärarnas erfarenheter och åsikter kring ett ämnesintegrerat arbetssätt var dock inte enbart positiva. När det gäller möjligheter för ett ämnesintegrerat arbetssätt så nämner lärarna att de anser att man med en verklighetsanknuten undervisning kan skapa goda samhällsmedborgare och att undervisningen skapar motivation samt förståelse genom ett elevinflytande och aktivt kunskapssökande.Medans hinder för en ämnesintegrerad undervisning handlar till stor del om organisatoriska problem, om lärarnas rädsla över att tappa kontrollen över undervisning, svårigheter att hitta ett gemensamt undervisningsinnehåll och risken av att tappa bort viktiga ämneskunskaper.Oavsett om lärare väljer ämnesspecifikt eller integrerat arbetssätt, så menar lärarna att de i undervisningen ska knyta ämnet till verkligheten. Flera av lärarna förespråkar även att undervisningen i naturvetenskap bör ske både ämnesspecifikt och ämnesintegrerat då de menar att man på detta sätt får kontroll över elevernas kunskapsutveckling och inte missar ämneskunskaper.

Motivation är ett mycket diskuterat problem i moderna språk undervisning. Hur motiverar man eleverna blir en besvärlig fråga hos alla moderna språklärare. Det här arbetet syftar till att ta reda på hur problem/relationsorienterade temaarbeten motiverar elevernas lärande teoretiskt och hur det ser ut i praktik när det gäller moderna språk undervisning. Teoretiska stöd kommer från Vygotskijs och Piagets teorier om lärande och utveckling i sociokulturellt perspektiv, och tidigare forskningar om temaarbete och motivation från olika pedagoger undersöks för att inspirera valet av tema i mitt arbete. Genom intervjuer samlade jag elevernas åsikter om och olika moderna språklärares erfarenheter och reflektioner kring problem/relationsorienterade temaarbete. Med hjälp av observation av en lektion jämförde jag lärarnas beskrivningar med praktiska situationen av undersökningsfenomenet. Undersökningen visar att problem/relationsorienterade temaarbete kan stärka elevernas motivation i varierande grad. Många pedagoger har lyckats med att nå deras pedagogiskt mål med sina satsningar på temaarbete. Samtidigt innebär temaarbete också högre krav på undervisande lärarna. De förväntas vara pedagogiskt skickliga. Dessutom bör de ha ett tydligt ledarskap när det gäller att planera och strukturera undervisning. De förväntas också kunna samspela med och leda eleverna. Praktik kan skilja sig från teorin, som när lärarens väl planerade temaarbete bryts ibland av elevernas passiva beteende eller motstånd på grund av brist på kunskaper. Därför är det viktigt för läraren att ta reda på orsaker varför de omotiverade eleverna inte sköter sig i lektionen och sen göra lärande främjande anpassningar för dem. I slutet av arbetet diskuteras också möjliga framtida undersökningar kring frågorna t.ex.: hur ska läraren hitta ett individuellt anpassade tema för varje elev, kan mer kunskaper i ett område främja ens förståelse i ämnet? I så fall, hur ska elevernas kunskap i målspråket bedömas?

Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever.

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ”Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?” och ”Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll?”. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen. Det framkom även att viljan finns hos pedagogerna att i större utsträckning undervisa ämnesintegrerat. Genom våra intervjuer fick vi fram att det behövs mer tid till planering och att det är svårt att integrera matematik med andra ämnen om man inte har djupare ämneskunskaper eller mer erfarenhet av matematik.

I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och ämnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten är att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn på vad som stimulerar lärande stämmer detta överens med elevernas syn? Det är trots allt eleven som ska lära sig mer och deras upplevelser påverkar deras motivation till lärande. Undersökningen är kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmärkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen.Det jag har kommit fram till i denna undersökning är att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer där intresset för ämnet och grupptillhörigheten är de mest dominanta motivationsfaktorerna. En väl fungerande gruppdialog kräver att eleverna har erfarenheter att utbyta vilket man som eleven inte alltid har inom alla områden. Även intresset har stor påverkan på elevernas motivation, ett intressant ämne kan få även den mest kritiske eleven att arbeta aktivt och utveckla sin förståelsekunskap även om gruppen inte är optimal.