<p>Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det. </p>

<p>Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till tematiskt arbete och menar att det skapar en helhet för eleverna. I arbetet anser lärarna att man integrerar alla ämnena i det arbete som utförs. Dock visas det tydligt att lärarna har svårt för att helt gå ifrån de traditionella ämnena för att uppfylla kunskapsmålen som finns. Det viktiga med tematiska arbetet är att man utgår ifrån elevernas intresse och att det är deras lärande som skall komma i första hand.</p>

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till tematiskt arbete och menar att det skapar en helhet för eleverna. I arbetet anser lärarna att man integrerar alla ämnena i det arbete som utförs. Dock visas det tydligt att lärarna har svårt för att helt gå ifrån de traditionella ämnena för att uppfylla kunskapsmålen som finns. Det viktiga med tematiska arbetet är att man utgår ifrån elevernas intresse och att det är deras lärande som skall komma i första hand.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.

Syftet med den här studien var att fördjupa vår insikt i temaarbetets påverkan av förskolans verksamhet. Vi ville få fram vilka fördelar och nackdelar förskollärare ser med temaarbete som arbetssätt. Intervjuer användes som undersökningsmetod och de olika svaren jämfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollärarna har olika definitioner på vad temaarbete innebär. Det visade även att temaarbete inte är en självklar arbetsmetod i förskolorna. Däremot hade alla förskollärare liknade syn på det pedagogiska arbetet som de bedriver då alla anser att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och intressen. De likheter som hittades bland förskollärarna ledde oss till slutsatsen att alla förskollärare i den här studien arbetar tematiskt med den definitionen som det har i dagsläget även om de själva inte är medvetna om det.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor. Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete. Vi genomförde intervjuer med pedagoger på en förskola för att kunna tolka deras syn på tematiskt arbete i förskolan. Vi observerade även en barngrupp på förskolan för att med egna ögon kunna se hur förskolan arbetade tematiskt. Empirin ledde fram till tre kategorier som vi skriver om i vår resultat och analysdel. I resultat och analysdelen finns vår beskrivning för hur tematiskt arbete kan bedrivas på en förskola baserade på de tre delarna, planering av tema, genomförande av tema samt avslut av tema som vår empiri ledde fram till. Nyckelord: Förskola, tematiskt arbetssätt, temaarbete, tematiskt arbete, sociokulturellt perspektiv, kontextuellt perspektiv, hermeneutik, fallstudie

Detta arbete är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har inneburit en studie om hur en förskolemiljö kan användas som ett stöd för pedagoger i deras dagliga arbete med förskoleverksamheten. Utformningen av miljön ska bidra till att fungera som ett verktyg för att underlätta pedagogernas arbetssätt. Studien har haft sin utgångspunkt vid en avdelning på förskolan Pärongården i Stockholm. Ett förslag på förändring av förskolemiljön visar hur man kan använda den rumsliga utformning som ett verktyg i den temainriktade verksamheten med barn i förskolan. Metoder såsom intervju, platsanalys, observation och avstämning har genomförts för att skapa en förståelse för pedagogernas arbete i förskolan i dagsläget. Resultatet av metoderna har visat att förskolemiljön behöver anpassas på ett bättre sätt för att kunna stödja pedagogernas temaarbete med barnen. Metodresultat, teorier och litteratur har varit ett stöd i framtagandet av ett designförslag. Ett förslag skapat utefter pedagogers behov har lett till en funktionsbaserad rumsmiljö. Detta för att utnyttja lokalytorna effektivare och för att anpassas till den dagliga verksamheten. En funktionsbaserad rumsmiljö bidrar till att fler moment i det dagliga arbetet inspirerar och underlättar till arbete med barnen. Med detta förslag har även en dokumentation- och utställningsstation skapats, där personalen kan ställa ut barnens färdiga projekt som sedan kan diskuteras och reflekteras tillsammans med föräldrar. Detta för att främja pedagogernas arbete med dokumentation till föräldrar, vilket utgör en viktig del i styrdokument för förskolor. / This work is a thesis in Information Design with a focus on spatial design. The work has involved a study on how a preschool environment can be used as a support for teachers in their work with early childhood education. The design of the environment contributes as a tool to facilitate teachers’ work. The study had its starting point in a section at the preschool Pärongården in Stockholm. A change in the preschool environment shows how to use the spatial design as a tool in daily theme activities with children in the preschool.   Methods such as interview, room analysis, observation and control check have been carried out to create an understanding of teachers' work in preschools in the current situation and an understanding of the environments importance for the theme work with children. The results of the methods have shown that preschool environment needed to be more adapted to the educators theme work with the children.   Method results, theories and literature have supported the development of a design proposal. A draft created along the educators needs have resulted in a function-based room environment. This is to utilize floor space more efficiently to primarily support educators working with thematic focus.   A function-based room environment contributes to several elements in the theme work that inspires and facilitates the work with the children. With this proposal a documentation- and exhibition station has also been created where educator can exhibit the children finished projects, which can later be discussed and reflected with parents. This is to encourage teachers’ work with documentation for parents, which are an important part of the regulatory documents for preschools.

Pupils learn in different ways. It’s up to the teachers´ to give pupils the knowledge they need to live and work in society. The teacher should be aware of the ways of children learn in the classroom and should teach accordingly. Pupils work individually but should even be offered some kind of group work regularly. In this study I chose to put focus on theme work as awork method. The questions I would like to find answers to are: How important is theme work for students´ education according to the teachers inthis study? Why do teachers in this study choose theme work as a method? The result to this study are based on observations and interviews. The observations were made on two occasions of a school class there teachers worked with the theme, moss and lichen. I observed their teaching methods to get the teacher’s opinion about theme work as a teaching method. I chose to interview three teachers at the school. All three practised theme work as a method of teaching. The result of my study shows that the most important thing for the pupils is not theme work, but practicing how to communicate, integrate and discuss. They should be able to connect what they learn at school with their everyday activities and experiences. How a teacher works or what methods are used are not important. The important thing is that the pupils should be able to put all that they learn into practice on a daily basis.

No description available.

Idag råder det delade meningar om vad som är det bästa sättet att undervisa på. Det har pendlat mellan ämnesspecifik och ämnesintegrerad undervisning i takt med olika beslut och läroplaner i vårt samhälle. Fördelar och nackdelar har lyfts fram i olika sammanhang om skolan bör undervisa ämnesintegrerad eller ämnesspecifikt. I denna empiriska studie kommer jag ta reda på fem grundskolelärares inställning till ämnesintegrerad undervisning inom SO-ämnen och hur lärarna arbetar enligt detta arbetssätt. Utifrån det insamlade materialet kommer också fokus ligga på de fördelar och nackdelar som lyfts fram med detta arbetssätt. Resultatet visade att lärare ser flera fördelar med integrerad undervisning som att det oftare arbetades i teman och att eleverna därmed fick en starkare anknytning till verkligheten. Det blir också lättare att förstå samhället genom ämnesövergripande undervisning då verkligheten inte är uppdelad i ämnen och då bör inte skolan vara det heller. Resultatet diskuterades utifrån Bernsteins begrepp inramning och klassifikation. I diskussion och slutsats tas fördelar och nackdelar upp och kopplas ihop med tidigare forskning. Resultatet kopplas också ihop med Bernsteins begrepp i en slutsats. / <p>SO</p>