Studiens syfte var att lyfta fram centrala begrepp i biologi utifrån det centrala innehållet i Lgr11 och se hur läromedel och lärares kursläromedel behandlar dessa begrepp. Begreppen som förekom delades upp tematiskt och ett av de teman som förekom var hållbar utveckling. Temat bestod av sex stycken begrepp och genom dessa begrepp och studiens litteraturanalys behandlades relationen mellan Lgr 11, läromedel och lärares kursläromedel. Fem läromedel för elever och 4 kursläromedel för lärare behandlas i studien.  Resultatet visar att elevers läromedel och lärares kursläromedel behandlar temat hållbar utvecklings begrepp med stor variation. Genom detta påvisar resultatet att relationen mellan Lgr11, läromedel och kursläromedel är varierande. Sammantaget visar det rent procentuellt att begreppen förekom endast i hälften av litteraturen. Med detta resultats stora variation leder det till vetskap om att det inte är självklart att begrepp, som enligt Lgr11, ska vara styrande förekommer i den utsträckning man kan förvänta sig i lärares kursläromedel och elevers läromedel. Läromedels och kursläromedlens gemensamma strategi ska vara att främst fokusera på de centrala begrepp som förekommer i Lgr11.

Litteracitet har kommit att bli ett samlingsbegrepp för den läs-, skriv- och räkneförmåga som krävs för att kunna navigera i dagens demokratiska samhälle. Elever behöver således utveckla olika litteracitetsstrategier för att kunna ta till sig väsentlig kunskap och detta är särskilt centralt inom SO-ämnena. Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga och analysera forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på grundskolans årskurs3-9. För att kunna uppnå syftet undersöks det via tre frågeställningar: Vad kännetecknar aktuell forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på åk 3-9? Hur framställs begreppet litteracitet med fokus på SO-ämnena i aktuell forskning? Vilka gynnsamma strategier för ämnesspecifik litteracitet i SO-ämnena kan identifieras i forskningen? Nio olika studier ligger till grund för denna kunskapsöversikt som valdes ut genom systematiskt arbete. Litteratursökningen utgick från specifika urvalskriterier och sökord medgrund i syfte och frågeställningar. Samtliga artiklar granskades och kodades systematiskt utifrån begreppen litteracitet och strategier. Majoriteten av studierna har kvantitativ ansats men några har även en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och en har kvalitativansats. Enligt resultatet av forskningen delas begreppet litteracitet upp i dels generell litteracitet, dels ämnesspecifik litteracitet men båda innehåller förmågor och strategier som är väsentliga att utveckla för att förvärva djupare kunskaper. Dessutom visar resultatet frånforskningen att explicit undervisning om litteracitetsstrategier i SO-ämnena är väsentligt för att kunna utveckla ämneskunskaper. Särskilt viktigt är det i mellanstadiet då texterna eleverna möter är allt mer komplexa och ämnesspecifika. Vår slutsats blir således att undervisning om ämnesspecifika litteracitetsstrategier blir centralt för lärare i synnerhet i SO-ämnena för att öka elevernas ämneskunskaper.

Idag råder det delade meningar om vad som är det bästa sättet att undervisa på. Det har pendlat mellan ämnesspecifik och ämnesintegrerad undervisning i takt med olika beslut och läroplaner i vårt samhälle. Fördelar och nackdelar har lyfts fram i olika sammanhang om skolan bör undervisa ämnesintegrerad eller ämnesspecifikt. I denna empiriska studie kommer jag ta reda på fem grundskolelärares inställning till ämnesintegrerad undervisning inom SO-ämnen och hur lärarna arbetar enligt detta arbetssätt. Utifrån det insamlade materialet kommer också fokus ligga på de fördelar och nackdelar som lyfts fram med detta arbetssätt. Resultatet visade att lärare ser flera fördelar med integrerad undervisning som att det oftare arbetades i teman och att eleverna därmed fick en starkare anknytning till verkligheten. Det blir också lättare att förstå samhället genom ämnesövergripande undervisning då verkligheten inte är uppdelad i ämnen och då bör inte skolan vara det heller. Resultatet diskuterades utifrån Bernsteins begrepp inramning och klassifikation. I diskussion och slutsats tas fördelar och nackdelar upp och kopplas ihop med tidigare forskning. Resultatet kopplas också ihop med Bernsteins begrepp i en slutsats. / <p>SO</p>

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, vilket har resulterat i att vi har flerspråkiga klassrum. Undervisningen bör anpassas utifrån detta för att svenska sällan är de flerspråkiga elevers starkaste språk. De samhällsorienterande ämnena har många ämnesspecifika begrepp som är svåra för dessa elever. Teorier om elevers språkutveckling samt transspråkande använder vi som teori genom vårt arbete. Transspråkande är ett synsätt som på senare år har etablerats i skolverksamhet. Transspråkande innebär att elevernas första- och andraspråk används dynamiskt i undervisningen för att utveckla skolspråket. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare förstår samt använder transspråkande i de samhällsorienterande ämnena. Vi har intervjuat tre lärare och projektledaren på den kommunövergripande funktionen. Vi har även observerat lektioner där alla lärare har bedrivit undervisning i de samhällsorienterande ämnena genom transspråkande. Resultatet av studien är att alla tre lärare uppfattar transspråkande på ett liknande sätt, men att lärarna använder transspråkande på olika sätt beroende på var de lägger tonvikten, alltså strategiskt planerat eller som ett naturligt inslag i undervisningen. Genom studien fick vi även en insikt om att det är under mycket specifika tillfällen som transspråkande kan användas på det sätt som teorin och tidigare forskning menar.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

The aim of conducting the following research is to observe how teachers in upper secondary school create conditions for developing disciplinary literacy in social science. Additionally, the aim is to examine how teachers reflect upon their practices regarding pupils’ development of disciplinary literacy. In order to carry out the aim of the research overview, two research questions were constructed. The theoretical foundation of the research consists of Vygotsky’s socio-cultural perspective, which includes the concepts mediation, appropriation, scaffolding and the Zone of Proximal Development. Furthermore, Bloom’s Taxonomy of Cognitive Learning Objectives was used in order to provide a cognitive perspective. Research on disciplinary literacy, mainly that of Shanahan and Shanahan, combined with social science research formed an additional framework for analysis. The data consists of both qualitative, semi-structured interviews with two social science teachers and collected teaching material. Consequently, a qualitative content analysis was conducted using the aforementioned theoretical framework. Results show that teachers consider perspective-taking an essential ability in social science and that the development of disciplinary literacy is a linear progression from simpler, factual concepts to complex, analytical concepts. Further, social science is characterized by its large content-specific vocabulary. In addition, teachers experience that pupils struggle with scientific reading and writing, which are skills that are viewed as essential. The chosen didactic methods of the teachers include authentic texts and examples, and content-specific vocabulary was viewed as a key component for developing disciplinary literacy. With the zone of proximal development in mind, the teachers consciously challenge the students with more complex material.Finally, the implications of the results are discussed in relation to previous research, the theoretical background and the Swedish curricula for upper secondary school. Lastly, suggestions for future research are discussed.