Att stötta barns första- och andraspråksinlärning. En fallstudie av två förskolor.Språkmiljöer, olika arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöks hur två förskolor arbetar för att stötta både första- och andraspråksutveckling. Syftet med denna studie är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa två förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andraspråkutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. I studien undersöks också om pedagogerna och specialpedagogerna på de båda förskolorna utgår från Vygotskijs teorier att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna. Studien består av kvalitativa intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Studien visar att arbetet med barns första- och andraspråksutveckling sker på ungefär samma sätt på de båda förskolorna och att de båda förskolorna inte utgår från något speciellt utformat arbetssätt för att främja barnens första- och andraspråksutveckling.

Syftet med denna uppsats är att jämföra fundament i skriftlig andraspråks- och förstaspråksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i årskurs två på gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna läser kursen svenska som andraspråk B, och fyra av eleverna läser kursen svenska B. Andraspråkseleverna har bott i Sverige och använt det svenska språket från fyra år till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhållande till andelen övriga fundament. Därefter görs en kvalitativ analys av variationen i subjektsfundamenten och av hur svenska konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet används. Resultatet visar små skillnader mellan fundamenten i andraspråks- och förstaspråksproduktion. I andraspråkmaterialet är den procentuella andelen subjektsfundament något mindre än i förstaspråksmaterialet. I de övriga fundamenten placeras, i båda jämförelsegrupperna, i första hand adverbiella led, men i fundamenten i andraspråksmaterialet finns en mindre andel adverbiella bisatser och även en högre andel objekt. Pronomensubjekt utgör i både andraspråks- och förstaspråkstexterna den högsta andelen subjektsfundament. Nominalfrassubjekt i fundamentfälten är dock mindre vanligt i andraspråkstexterna än i förstaspråkstexterna. Den informationsstrukturerande konstruktionen med formellt subjekt används sparsamt i de båda jämförelsegrupperna, dock något mindre i andraspråkstexterna. Extrapositionering används i informationsstrukturerande syfte på olika vis i andraspråks- och förstaspråkstexterna, och så-inskott efter fundamenterade bisatser används i högre grad i förstaspråksmaterialet.

Sammanfattning: Valet av språk i engelskundervisningen varierar mellan lärare. Vissa menar att målspråket bör användas i alla klassrumssituationer medan vissa lärare anser att både förstaspråket och målspråket behövs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer och i vilken utsträckning lärare använder svenska respektive engelska i engelskundervisningen i årskurs 4 och 5 samt hur de motiverar sitt val av språk. Detta undersöktes genom att observera olika klassrumssituationer och intervjua engelsklärare. Resultatet visade att fler lärare valde svenska framför engelska vid de flesta klassrumssituationerna. Lärarna förklarade i intervjuerna att valet av språk beror på elevers olika kunskapsnivåer, deras reaktioner när lärarna använder målspråket, språklig exponering och vilken klassrumssituation det är. Resultatet av klassrumssituationerna och lärarnas motiveringar stämde till viss del överens med tidigare forskning och teorierna Input hypothesis samt Ellis sjätte princip, men det fanns även några situationer och motiveringar som skiljde sig.

Studiens syfte bygger på barns språkutveckling med svenska som första- och andraspråk ur ett samspelsperspektiv. Studien har genomförts på tre olika förskolor med tre olika yrkesgrupper av verksamma pedagoger i förskolan. Valet av stadsdelar grundar sig på mer segregerade och integrerade områden för att kunna jämföra skillnader och likheter beroende på i vilken stadsdel som förskolan befinner sig. Frågeställningarna är: Hur arbetar pedagoger för att främja språkutvecklingen hos barn med svenska som första- och andraspråk? Kan samspelet vara ett hjälpmedel i barns språkutveckling?Valet av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer grundar sig på att kunna skapa en djupare förståelse för pedagogernas individuella åsikter och förhållningssätt inom det valda området. För att uppnå ett så innehållsrikt resultat som möjligt har vi valt att göra intervjuerna på tre förskolor i två medelstora städer i södra Sverige.Studien har synliggjort att pedagogerna ute i förskoleverksamheten har den avgörande rollen för hur barns språkutveckling utvecklas och stimuleras. Svenska som första- och andraspråk kräver en bred förståelse från pedagogernas sida samt ett brett engagemang för att möta varje enskilt barn i sin språkprocess. Genom att samspela lär sig barnen ge uttryck för sina känslor bland annat genom kommunikation i språket. Utifrån vårt empiriska material framkom det att pedagogerna inte lägger stor vikt vid stöttning och stimulering av språket samt att samspelet mellan barnen inte hade en avgörande roll för synen på pedagogers arbetssätt med språket i verksamheterna.Nyckelord: Språkutveckling,

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, vilket har resulterat i att vi har flerspråkiga klassrum. Undervisningen bör anpassas utifrån detta för att svenska sällan är de flerspråkiga elevers starkaste språk. De samhällsorienterande ämnena har många ämnesspecifika begrepp som är svåra för dessa elever. Teorier om elevers språkutveckling samt transspråkande använder vi som teori genom vårt arbete. Transspråkande är ett synsätt som på senare år har etablerats i skolverksamhet. Transspråkande innebär att elevernas första- och andraspråk används dynamiskt i undervisningen för att utveckla skolspråket. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare förstår samt använder transspråkande i de samhällsorienterande ämnena. Vi har intervjuat tre lärare och projektledaren på den kommunövergripande funktionen. Vi har även observerat lektioner där alla lärare har bedrivit undervisning i de samhällsorienterande ämnena genom transspråkande. Resultatet av studien är att alla tre lärare uppfattar transspråkande på ett liknande sätt, men att lärarna använder transspråkande på olika sätt beroende på var de lägger tonvikten, alltså strategiskt planerat eller som ett naturligt inslag i undervisningen. Genom studien fick vi även en insikt om att det är under mycket specifika tillfällen som transspråkande kan användas på det sätt som teorin och tidigare forskning menar.