Bestimmung der temperatur- und volumenstromabhängigen Druckverluste einer hydraulischen Baugruppe zur Abschätzung und Optimierung der Gesamtenergieffizienz im Verlauf der Neuentwicklung einer hochintegrativen Komponente eines Wärmepumpensystems

This exam report contains studies about how the weather affects the construction site from a planning and productivity perspective. In 1960’s the contractors started to build during the winter, since then the demands to obtain a good construction has been higher on both the contractor and then promoter. In this report you will see how the different actors at the construction site handle the weather problems. By several interviews of the actors at the construction site there have been opinions about the weather situation which has been collected. To get a wide perspective of the problem, field studies from four different construction sites been made. Weather statistics over Halmstad is a mayor part of this report. Wind, temperature and precipitation will be presented in diagrams and tables divided over all months. The point with these tables and diagrams are ment to be a help during the projecting and timetable planning of the construction project. In this report we came up with the following; that weather is a big negative factor on the construction site. The losses related to productivity are mayor, especially during framework. If no consideration is taken to the weather, productivity losses for one year will be significant. From interviews and weather statistics the final result has been that April and May are the most productive months of the year.

Inaug.-Diss.--Erlangen. / Lebenslauf. "Literaturverzeichnis" : p. 131-138.

Würzburg, Univ., Diss., 2009. / Zsfassung in engl. Sprache.

Universiẗat, Diss., 2001--München.

University, Diss., 2004--Bremen.

Zugl.: Stuttgart, Universiẗat, Diss., 1986. / Zugl.: Stuttgart, Univ., Diss., 1986.

Techn. Universiẗat, Diss., 2003--Berlin.

Bakgrund: Accidentell hypotermi är ett tillstånd där kroppstemperaturen oavsiktligt understiger 35 °C. Hypotermi kan delas in i lindrig, måttlig och grav hypotermi, alla tre stadier medför livshotande komplikationer för patienten. Tidigare forskning visar att vårdpersonal har otillräcklig kunskap om definitionen av hypotermi samt vilka omvårdnadsåtgärder som är mest lämpliga för patienten.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan bör använda vid accidentell hypotermi. Metod: Deskriptiv design med litteraturstudie har valts som metod för att skapa en översikt över kunskapsläget inom det omvårdnadsrelaterade området. Artikelsökningarna gjordes via Uppsala Universitets databaser PubMed och CINAHL. Relevanta sökord valdes på svenska och översattes med hjälp av Svensk MeSH  (Medical Subject Headings) för att få korrekta sökord till databaserna. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmallar.  Resultat: Resultaten från denna studie visar att varmlufttäcke är en effektiv metod för att bibehålla och öka kroppstemperaturen för att förebygga hypotermi. Filtar, kemiska heat packs, uppvärmd madrass och självvärmande filt har inte visat en signifikant effekt för att öka patienternas kroppstemperatur. Dock så har de patienterna upplevt en ökad känsla av värme och komfort. Slutsats: Vilken metod som sjuksköterskan ska använda bör bedömas efter vilken miljö patienten befinner sig i. Varmlufttäcke är den mest effektiva metoden för att öka kroppstemperaturen. Det krävs mer forskning inom de olika uppvärmningsmetoderna för att sjuksköterskan ska kunna implementera rätt evidensbaserade metoder inom sitt omvårdnadsarbete

Byggbranschen har länge brottats med fuktproblem som följts av fuktskador. Nya tekniska lösningar, som skall få bukt med problemen, har inte alltid visat sig fungera. Med detta som bakgrund har en av dessa tekniska lösningar, en variabel ångspärr utretts.   Moelven Byggmodul AB tillverkar modulhus av olika slag och i detta arbete har en ny takkonstruktion hos ett av deras modulsystem undersökts utifrån ett fuktsäkerhetsperspektiv. Det ursprungliga taket använder en ventilerad luftspalt för att ventilera bort fukt som kan förekomma. Enligt tillverkaren av den variabla ångspärren behövs inte längre den ventilerade luftspalten. Genom att byta ut den ventilerade luftspalten mot ett ytterligare lager med isolering kan värmebehovet för byggnaden minska vilket bidrar till lägre driftkostnader och i sin tur minskad miljöbelastning. En variabel ångspärr har varierande ångenomsläpplighet beroende av luftens relativa fuktighet. På vintern är den relativa fuktigheten inomhus låg och då är ångspärren ångtät. Under sommaren är luftens relativa fuktighet hög och ångspärrens ånggenomsläpplighet större. En takkonstruktion med variabel ångspärr bygger på principen om uppfuktning och uttorkning hos ingående material. En fukttransport från takets uppfuktade delar till inomhusluften är möjlig då takets yttre delar värms upp av t.ex. solen. En dynamisk beräkningsmodell har konstruerats för att ta hänsyn till temperatur- och fuktförhållanden hos takets ingående material. Genom att analysera resultatet har takets fuktsäkerhet kartlagts vid placering av modulen på olika platser i Sverige. Klimatdata såsom solstrålning, relativ luftfuktighet samt temperatur har tagits med i beräkningarna.  Konstruktionens svagaste länk är spånskivan som är placerad närmast takets täckskikt. Den får problem med fukt först och blir dimensionerande. Beräkningsmodellens resultat visar att den undersökta takkonstruktionen med variabel ångspärr fungerar vid låg fuktbelastning i den södra delen av Sverige. I norra Sverige uppstår problem till följd av ett kallare klimat med lägre strålningseffekt från solen. Vid hög fuktbelastning löper den utredda takkonstruktionen en stor risk att drabbas av fuktskador, oavsett placering i landet. / The building construction industry has been struggling with moisture problems, followed by moisture damage, for a long time. New technical solutions, which purposes have been to overcome the problems, have not always been proven to work. With this in mind, one of these technical solutions, the variable diffusion barrier has been investigated.   Moelven Byggmodul produces modular houses of various types and sizes. In this study, a new type of roof construction has been investigated with focus on the ability to prevent moisture problems. The original ceiling uses a ventilated air gap in order to ventilate moisture that may occur. According to the manufacturer of the variable vapor barrier, the vented air gap will not be needed. By replacing the vented air gap with an additional layer of insulation the heating requirements of the building can be reduced which contributes to lower operating costs and reduced environmental impact.   The variable diffusion barrier has variable vapor permeability due to the relative humidity. In winter, the relative humidity is low, and the vapor diffusion barrier is vapor tight. During the summer, the relative humidity is high and the vapor permeability is increased within the diffusion barrier. A roof structure with variable diffusion barrier is based on the principle of moistening and drying of included material. A moisture transfer from the roof moistened part to the indoor air is possible when the roof's outer parts are heated by for example the sun.A dynamic calculation model has been designed to be able to analyze the temperature and moisture conditions of the roof with the module placed at different locations in Sweden.   By analyzing the results, the roofs moisture conditions have been revealed. Climate data such as solar radiation, relative humidity and temperature were taken into account.The weakest link in the structure is the chipboard which is located closest to the roof cover. By low moisture load, modeling results show that the investigated roof structure with variable diffusion barrier can be used in the southern part of Sweden. In northern Sweden, problems occur due to a colder climate with lower heat radiation from the sun. The roof structure shows a high risk of moisture damage, at high moisture load, regardless of location in Sweden.