<p>Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.</p><p>Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:</p><p>Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?</p><p>I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner.</p><p>Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord.</p><p>Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord.</p><p>Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.</p>

Thesis (M.Sc. (Physics))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

This thesis presents a novel VLSI design of multi-code rate Low-Density Parity-Check code (LDPC) decoder for IEEE 802.16e standard. In order to support the different code rates adopted by the standard, this thesis proposes a programmable LDPC decoder architecture based on the edge-serial approach. This edge-serial architecture can perform the sequential check-node computation according to the internal sequence update commands. Any complex and irregular parity-check matrix can all be realized in the proposed architecture if the number of bit-nodes each check node connects does not exceed a certain bound. In addition to the high flexibility, this thesis also proposes several design optimization techniques suitable for the LDPC decoder. First, the designs of the LDPC decoders in the past all put more emphasis on the realization of check node function. This thesis instead applies a novel bit-node major approach which can lead to more compact design. Secondly, a fine-grain message update method is used which allows more rapid message passing such that the decoder can converge in less cycles. In addition, almost half of the message memory can be reduced. Furthermore, based on the bit-node major decoder design, the early termination scheme can be utilized to partially terminate the function of some bit nodes to reduce the decoding cycles. The other salient features also include the rescheduling of the message update order to allow the overlap of different decoding iterations in order to reduce effect of the possible message update hazard due to the long internal pipeline latency. Based on the proposed optimization methods, our experimental results show that the hardware cost can be reduced by 23.1% while the decoding cycles can be reduced by 27.4%. The proposed LDPC decoder architecture has been realized by using 0.18 &#x00B5;m technology with the total gate count of 316k. Our experimental shows that the proposed LDPC decoder can run up to 235 MHz and deliver the average of 116 Mbps throughput.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord. Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas? I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner. Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord. Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord. Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.

<p>This dissertation explores the role of executive compensation in determining the capital structure decisions of a firm. CEOs experience a large personal cost of default that interacts through the risk adjusted probability of default with their compensation contract. Since default happens in a particularly costly state of the world for a CEO whose compensation contract consists primarily of pay for performance elements, i.e. a CEO who has a large personal equity stake in the firm, a large pay performance sensitivity is negatively and significantly associated with firm leverage choice. I document this effect in detail for the first time, and I show that it is both statistically robust and significant in magnitude, approximately 1\% of firm value. I show that this effect is driven by the stock holdings of the CEO, not the option holdings. I provide a simple principal agent model that explains the observed negative relationship and makes additional predictions on the relationship of other firm characteristics to pay performance sensitivity and leverage. I then test and confirm these predictions empirically using a standard OLS framework and an instrumental variable approach to control for endogeneity in the compensation contract. I also look at leverage adjustment speeds and show that CEOs with higher pay performance sensitivity adjust leverage upwards towards target values more slowly and downwards more quickly than their peers, and I interpret this as direct evidence that CEOs are actively managing personal risk through firm leverage choice.</p> / Dissertation

No description available.

No description available.

No description available.

Noise between 25-500 Hz is a common problem in Heating, Ventilating, and Air Conditioning (HVAC) systems. The American Society of Heating, Refrigerating, and Air-Conditioning Engineers (ASHRAE) Handbook lists values of end reflection loss (ERL), a frequency dependent parameter describing energy reflected back up a duct at a termination impedance, to help engineers design and account for noise. The ASHRAE Handbook does not account for common termination variations and only lists ERL values using octave bands down to 63 Hz. This thesis experimentally determined the ERL of a variety of rectangular duct configurations and termination conditions between 25-500 Hz. This research also compared experimental ERL results with analytic predictions and ASHRAE Handbook values. Seven duct sizes were tested, from 6X6 to 18X54 inches. Duct termination baffle hardness was varied between acoustically hard (plywood) and soft (ceiling tiles) for the 6X6, 6X10, and 6X18 ducts. Five duct termination distances above the termination baffle were tested, between flush and 1D for the 6X10 and 6X18 ducts and between flush and 5D for the 6X6 duct, where D equals the duct s effective diameter. Diffusers and flex duct configurations were installed at the end of the rigid duct to test their effect on ERL on the 6X6, 6X10, and 6X18 ducts. ERL was determined using an adaptation of the ASTM E1050 Standard, an application of the two-microphone impedance tube method. Experimental results closely conformed to analytic predictions and are an improvement over ASHRAE Handbook ERL values. The results indicate that baffle hardness has a negligible impact on ERL, which contradicts the ASHRAE assumption that diffusers that terminate in a suspended lay-in acoustic ceiling can be treated as terminating in free space. Termination distance above the baffle has a negligible impact on ERL at distances less than six inches for the 6X6 duct. Termination distances above the baffle greater than six inches exhibit limited free space ERL behavior for the 6X6 duct. The use of flex duct greatly reduces low frequency ERL and this is not accounted for by the ASHRAE Handbook. The impact from flex duct usage also negates any influence from downstream termination variations.

Studies of Dendrobium Sea Mary ‘Snow King’ investigated the effect of nutrient termination (1 Aug., 1 Sept., or 1 Oct.) and reapplication [at the beginning, in the middle, immediately after, or 2 weeks after (relative to cooling), or no nutrient reapplication] on growth and flowering, quantified cooling requirements (10, 13, 15, or 18 °C for 2 to 6 weeks) for flowering, and determined optimum nutrient termination (on the three above dates) and nutrient rate (0.33, 0.67, or 1.33 g•L-1 15N-2.3P-12.9K) for producing single-node cuttings. Regardless of reapplication stages, nutrient termination on 1 Oct. caused taller plants with more nodes, more leaves, more flowering nodes, more total flowers, and fewer aborted flowers than those being terminated earlier. Only buds protruding above 2 mm from pseudobulb surface showed differentiated floral structures. Plants with 1 Aug. nutrient termination had larger flower primordia than those with 1 Oct., indicating flower differentiated earlier or faster with an earlier nutrient termination. No reversion of reproductive to vegetative buds arose due to either late nutrient termination or resumption of nutrients during cooling. Interactions between temperature and cooling duration were significant on time required for anthesis and full flowering, recorded from either beginning or completion of cooling, average flower number per flowering node, and flower diameter. Increasing cooling duration from 2 to 6 weeks led plants to reach anthesis and full flowering faster after cooling; however, the increasing cooling duration actually extended total time for producing flowering crops. Increasing temperature from 10 to 15 °C accelerated flowering after cooling. Plants had more flowering nodes and total flowers when cooled at 10 to 15 °C than at 18 °C. The results suggest that 3 weeks of cooling at 13 or 15 °C produce quality flowering plants that require less time to reach flowering. Plants fertilized at 0.67 or 1.33 g•L-1 were taller with 18% more nodes and more leaves than those receiving 0.33 g•L-1. Increasing nutrient rate with prolonged supply to the plants caused more single-node cuttings to grow into vegetative shoots for propagation, fewer cuttings to transition to flowering nodes, and less flower abortion to occur.