Textil- och modeindustrin gör stora klimatavtryck genom hög vattenförbrukning och utsläpp av koldioxid (Cai m.fl., 2021). I Sverige köper och slänger varje enskild invånare cirka 20 kilokläder varje år vilket är ett slöseri av resurser (Naturskyddsföreningen, 2022). Stor del av de kläder som tas fram idag hör till en affärsmodell som heter ”fast-fashion” och det betyder att kläderna tagits fram till låga priser med dålig kvalité som har korta livscykler (Cesarina m.fl., 2022). Konsumenternas klimatansvar i förhållande till deras egen klädkonsumtion påverkas avderas värderingar och handlingar. Förhållandet mellan ett klimatansvar och ett köpbeteende är komplext. Även om en individ säger sig värdera klimatet högt händer det ofta att den inte agerar utifrån sina egna värderingar (Agyeman & Kollmuss, 2002).  Denna studies syfte är att undersöka hur värderingar och handlingar ser ut hos individer i Sverige gällande deras klädkonsumtion. Syftet är att se om det finns skillnader på ett klimatansvar och köpbeteende mellan olika kön och åldrar. För att undersöka ämnet har en kvantitativ enkätundersökning använts och för att formulera om data till statistik användes en deskriptiv analysmetod. Därefter analyserades fynden genom de teoretiska ramverk som ligger till grund för studien. I fråga om kunskap och engagemang för secondhand visar resultatet att kvinnor och de unga i Sverige tar ett större klimatansvar än männen och de äldre. Det visar sig också att kvinnor och de unga har ett mer slösaktigt köpbeteende än männen och de äldre.

Textiles are a natural element in our everyday life. The clothes we wear are part of our identity and tell something about who we are or want to be. Clothes can be an interest as well as a source of inspiration. However, a great deal of the global textile production has a negative influence on the environment. Despite alarming reports the textile consumption in Sweden is still high and is expected to increase further. We need to revaluate the value of textiles and change our consumption behaviors in order to create a more sustainable society. This essay will highlight the subject textile sustainability and the overall purpose is to make consumers aware of how today´s textile industries affect the environment as well as how our personal textile consumption is a part of that. The main purpose of the study is to examine how alternative consumption patterns could lead to a more sustainable textile consumption in the future. A participatory design approach with several methods were used throughout the work. Some of these methods were developed in action together with visual materials to support the interviewee. Interviews with experts as well as consumers and a number of workshops were accomplished. According to the results from the interviews with experts and consumers, as well as from the surveys and events, it was concluded that the consumers need to be more conscious of the textiles´ influence on the environment and that they need to change both their own consumption behaviors and their point of view on textiles. With that in mind, the digital platform #rethinktextile, was developed to help consumers to make sustainable textile choices. The intention with #rethinktextile is to collect knowledge about textile and sustainability on one site to make it possible for consumers to act in a more sustainable way when consuming textiles. / Textilier är ett naturligt inslag i vår vardag. De kläder vi bär är identitetsskapande och säger någonting om vilka vi är eller vill vara. För många är kläder ett intresse och en källa till inspiration. Stora delar av världens textilproduktion har dock en negativ påverkan på miljön. Trots alarmerande rapporter fortsätter ändå textilkonsumtionen i Sverige att vara hög och förväntas stiga ytterligare. Vi behöver omvärdera textiliers värde och förändra våra konsumtionsbeteenden för att skapa ett mer hållbart samhälle. Denna uppsats vill belysa ämnet textil hållbarhet och det övergripande syftet är att uppmärksamma konsumenter på den miljöpåverkan dagens textilindustri ger upphov till och hur vår personliga textilkonsumtion är en del i detta. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur alternativa konsumtionsmönster kan leda till en mer hållbar textilkonsumtion i framtiden. Med en inkluderande designprocess som grund användes flera olika metoder varav några utvecklades under arbetets gång tillsammans med visuella intervjustöd. Intervjuer genomfördes med sakkunniga personer inom textil och mode, produktion, konsumtion, återanvändning och återvinning. Dessutom gjordes intervjuer och workshops med en rad konsumenter/användare. Av resultatet från både intervjuer, enkätsvar och olika event framgick bland annat att konsumenter behöver bli mer medvetna om textiliers miljöpåverkan samt förändra både sitt konsumtionsbeteende och sitt synsätt på textilier. Därför utvecklades ett designförslag, #rethinktextile, en digital plattform med textilt hållbarhetsfokus riktat till konsumenter. Genom plattformen kan miljöorganisationer och myndigheter på ett samlat sätt sprida kunskap och genom olika verktyg och aktiviteter inspirera konsumenter till en mer miljömedveten textilkonsumtion.