Halo nuclei are formed when the last protons or neutrons are weakly bound to a tightly bound core. This allows the halo nucleons to tunnel far away from the core, resulting in a large r.m.s radius and therefore a large reaction cross section. Usually, halo nuclei possess only one bound state, the ground state, with all excited states being more or less unbound. When a nuclear potential is too weak to form a bound ground or excited state, the state can nevertheless be manifest physically as a positive energy resonance. Experimentally, low energy resonance like structures have been observed in the three-body continuum of certain halo nuclei eg. 6He → alpha + n + n. However, from a strict theoretical point of view, a resonance corresponds to a pole in the scattering amplitude at a complex energy. Halo nuclei have been successfully modelled as three-body systems in the hyper-spherical harmonic calculation scheme. Here the R-matrix method is used in solving the coupled hyperradial equations. It is critical that the long-range nature of the couplings in this system are incorporated correctly when evaluating the S-matrix. This is achieved through the use of coupled asymptotic solutions to the radial equation. These procedures have enabled a number of resonance-like S-matrix poles to be located for the 2+, 0+ and 1- spin-parity states in the low energy continuum of 6He.

Bakgrund Målet med palliativ omvårdnad är att lindra lidande, främja välbefinnande och ge patienter ökad livskvalitet. Det är sjuksköterskan som har det övergripande ansvaret att se till att dessa delar efterföljs. Tidigare forskning belyser patienters och anhörigas upplevelser av palliativ omvårdnad där det framkommer att flertalet brister finns. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat I analysen framkom tre teman och sju subteman. Första temat, Att erfara känslomässigt engagemang, genererade subteman Meningsfullhet i yrket och Personlig påverkan. Det andra temat, Hinder för god palliativ omvårdnad, genererade subtemanKunskapsbrist och känslan av otillräcklighet och Brister i omvårdnadsarbetet. Tredje temat, Möjligheter för god palliativ omvårdnad, genererade subteman Kunskap i omvårdnadsarbetet, Samarbete i omvårdnadsteamet samt Betydelsen av kommunikation. Slutsats Sjuksköterskor upplevde hinder i den palliativa omvårdnaden genom avsaknad av utbildning inom palliativ omvårdad samt brist i kommunikationen med patienter och derasanhöriga. Även brist på sjuksköterskor upplevdes vilket medförde en känsla av otillräckligheti professionen. Patienter och anhöriga ansåg att sjuksköterskorna var omhändertagande och att omvårdnaden var god, men uppmärksammade även brister i kommunikationen samt atttidsbristen sänkte omvårdnadens kvalitet. / Background The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote well-being and give patients an increased quality of life. The nurse has the overall responsibility to ensure that these parts are being followed. Previous research sheds light on patients’ and relatives’ experiences of palliative care, where a lot of deficiencies appears. Aim To describe nurses’ experiences of palliative care. Method Literature study with descriptive synthesis. Results The analysis revealed three themes and eight subthemes. The first theme, To experience emotional commitment, generated subthemes Meaning in the profession and Personal influence. The second theme, Obstacles to good palliative care, generated subthemes Lack of knowledge and the feeling of inadequacy and Deficiencies in the nursing work. The third theme, Opportunities for good palliative care, generated subthemesKnowledge in nursing, Collaboration in the nursing team and Supportive communication. Conclusion Nurses experienced obstacles in palliative care due to a lack of training in palliative care and a lack of communication with patients and their relatives. There was also a shortage of nurses, which led to a feeling of inadequacy in the profession. Patients and relatives considered that the nurses were caring and that the care was good, but also noticed shortcomings in communication and that the lack of time reduced the quality of care.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge symtomlindring och om möjligt bibehålla livskvalité. Forskning visar att digital teknik används av sjuksköterskor för att dokumentera mätvärden, journalföring, men även att patienter kan fylla i mätvärden självständigt. Det finns behov av forskning som inriktar sig på och undersöker sjuksköterskors erfarenheter av att använda digital teknik inom palliativ vård. Idag använder sjuksköterskor inom palliativ vård alltmer teknisk utrustning för att stödja patienters behov i dagligt liv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av digital teknik i specialiserad palliativ vård. Metod: Studien har en kvalitativ design där sjuksköterskors erfarenhet av att använda digital teknik utforskas för att få ny kunskap. Tio individuella intervjuer genomfördes inom specialiserad palliativ vård. Intervjuerna transkriberades och analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar sjuksköterskors erfarenhet av att använda digital teknik för att främja personcentrerad vård, patienten och sjuksköterskans relation samt hur digital teknik påverkar sjuksköterskors arbetssätt. Resultatet presenteras i ett övergripande tema: min digitala medhjälpare som byggs upp av två teman: främjar personcentrerad vård och digital teknik i sjuksköterskans kliniska arbete. Sex subteman är: patientens röst i journalen, fokus på patient och situation, interaktion och relation, uppgiften styr användningen, hinder och stöd avstår från användning. Slutsats: Resultatet bidrar/stärker personcentrerad palliativ vård och patientens delaktighet i vården, vilket kan kännas igen i modellen om De 6 S:n. Resultatet kan bidra med ökad förståelse och kunskap om digital teknik i specialiserad palliativ vård och bidra till utveckling av personcentrerad palliativ vård. / Background: Palliative care aims to provide symptom relief and, if possible, maintain quality of life. Research shows that digital technology used by nurses is used to document measurements, record keeping, but also that patients can fill in measurements independently. There is a need for research that focuses on and examines nurses' experiences of using digital technology. Today palliative care nurses are increasingly using technological equipment to support patients' needs in daily life. Aim: To describe nurses' experience with digital technology in specialized palliative care. Method: The study has a qualitative design where nurses' experience of using digital technology is explored to gain new knowledge. Ten individual interviews were conducted within specialized palliative care. The interviews were transcribed and analyzed with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results show nurses' experience of using digital technology to promote person-centered care, The relationship between patient and nurse, and how digital technology affects the way nurses work. The results are presented in an overall theme: my digital assistant, which is built up by two themes promotes person-centered care and digital technology in the nurse's clinical work. The six subthemes are: the patient's voice in the medical record, focus on the patient and situation, interaction and relationship, the task controls the use, barriers and support discourages use. Conclusion: The result contributes/strengthens person-centered palliative care and patient participation in care, which can be recognized in the model of the 6 S's. The result can contribute with increased understanding and knowledge of digital technology in specialized palliative care and contribute to the development of person-centered palliative care.