The examination of Scottish and Irish links with the Atlantic realm of the British Empire has made an important contribution to national histories and imperial historiography. This thesis concentrates on an underdeveloped field of eighteenth- century historical studies of Scotland and of Ireland. Eighteenth-century perceptions of the English East India Company (EIC) in Scotland and Ireland have been analysed throughout this study, an approach offering a number of advantages. By shifting the geographic focus, established conceptualisations of Scottish and Irish provincialism, formulated within the field of Atlantic history, have been reviewed using evidence relating to the Asian Empire. This dissertation also contributes to Scottish and Irish comparative historiography. It exposes distinct similarities and subtle differences in the reactions of Scottish and Anglo-Irish societies to the EIC. Factions within both societies sought access to global trade, particularly once the parliaments of their respective countries had been constitutionally liberated. The monopoly posed fundamental questions in the politics of union and empire in both Scotland and Ireland. It prominently featured in Irish debates over union at the end of the eighteenth century, just as it had in Scotland in 1707. Nonetheless, Scottish and Anglo-Irish societies remained sensitive to the extra- commercial character of the EIC. Proposals for participation in the East Indies trade offer insights into the complexities of their respective political cultures. Responses to the EIC have been used throughout this thesis to test influential theories in imperial historiography, regarding the political culture which promoted overseas expansion. Accepted ideas regarding the role of the British Empire in the construction of North British and Anglo-Irish identity have been challenged. The hypothesis that provinciality was a product of the Atlantic Empire is also contested. This dissertation questions certain aspects of the ‘gentlemanly capitalism’ thesis. The notion that East India patronage inhibited Scottish debate should also be reassessed. Furthermore the thesis contends that the importance of the Eastern Empire to contemporaries has been underestimated in both Scottish and Irish historiography.

Based on data of US-listed companies a relationship between potential indicators and company performance is to be found. To determine which variables are included in the final model, a selection process ("from general to specific") is started using the Akaike Information Criterion. A panel data analysis with fixed effect models yields the coefficients using ordinary least squares techniques. In addition, a specification test is conducted to decide whether a random effect or fixed effect model is used. Finally a binary logit model is introduced in order to predict whether each measure of firm performance will beat the average value for the firms in the market. In order to conduct statistical analysis financial data of 9,854 companies for the time period from 1986 to 2004 is obtained from the Compustat (S&P) database and hereof 1,672 audited companies are kept in the sample. Summarizing, the results indicate that companies with a low book-to-market ratio, an efficient working capital management, a small portion of liquidity, more equity and less debt, and high retained earnings for reinvesting purposes will have a better profitability performance measured by the return on investment. Further on companies with an unqualified auditor's opinion, less equity and more debt, few assets, and no retained earnings will have a better cash flow performance measured by cash dividends. Finally, companies with a low book-to-market ratio, efficient working capital, more equity and less debt, negative stock rating, few assets, high EBIT margin and high profitability will have a better market performance measured by the stock price. The results indicate that there exists a relationship between company performance and financial indicators as it was assumed in the hypothesis. Although some effects seem contrary and unreasonable (compared to previous studies) at least some of the indicators are explaining a company's performance quite well. (author's abstract)

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

1994 trädde Skuldsaneringslagen i kraft och har sedan dess varit kraftigt debatterad. Vissa anser att lagen fyller sin funktion, medan andra anser att den bara utgör en möjlighet för skuldsatta att komma undan sina förpliktelser och att många skuldsaneringar är misslyckade, eftersom gäldenärerna återskuldsätter sig. Uppsatsen syfte är att mot bakgrund av de grundläggande syftena i skuldsaneringslagen utröna vilka kriterier som kan avgöra huruvida en skuldsanering är lyckad eller misslyckad. Återskuldsättning under pågående skuldsanering diskuteras utifrån olika intressenters statistik och om återskuldsättningen är ett problem som innebär att möjligheten till skuldsanering bör avskaffas. En misslyckad skuldsanering kan sägas föreligga när gäldenären av någon anledning inte fullföljer skuldsaneringen och det rehabiliterande syftet därför inte uppnås. Återskuldsättning kan vara orsak till att en skuldsanering inte slutförs, men utgör i sig inget hinder för skuldsaneringsinstitutet. I stället måste hänsyn tas till vilken typ av skulder det handlar om samt ur vilket tidsperspektiv som bedömningen är relevant.

Aktiebolagslagen (2005:551) reglerar samtliga aktiebolag. Spannet mellan aktiebolagen är dock väldigt stort, från det börsnoterade bolaget med stor omsättning och flertalet anställda till det lilla enmansaktiebolaget med en blygsam omsättning. Att aktiebolagslagen har ett stort och brett område att täcka in öppnar för problem, inte minst för mindre aktiebolag såsom fåmansbolag. Huvudregeln inom aktiebolagsrätten är att aktier ska kunna överlåtas och förvärvas fritt. Rättigheten att fritt kunna överlåta aktier kan bli illusorisk för aktieägare i fåmansbolag av den anledningen att det i regel inte finns någon marknad för ett fåmansbolags aktier. Aktiebolagslagens bestämmelser vad gäller exitmöjligheter är svårtillämpade och komplicerade, inte minst för fåmansbolag. Aktieägare i ett fåmansbolag behöver andra möjligheter till att kunna utträda ur bolaget samtidigt som en skälig ersättning för aktierna erhålls. Aktiebolagslagens exitmöjligheter är inte tillfredställande för fåmansbolag utan behöver en förändring för att kunna tillfredställa de behov som aktieägare i ett fåmansbolag har.

No description available.

No description available.