<p>Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?</p><p> </p><p>Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas.</p><p>Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär.</p> / <p>The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills?</p><p>This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed.</p><p>The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.</p>

Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?   Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas. Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär. / The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills? This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed. The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.

Disinformation is a growing problem in a fast changing world, where technology today contributes to the spread of false and sometimes directly harmful information. Within the field of international security studies there is an ongoing theoretical conflict over whether or not security ought to be expanded to include issues that otherwise do not concern the traditional state and military-centric approach. One such issue is the multifaceted phenomenon disinformation, which some claim has little or no meaning and relevancy within the international arena. This is because it mainly influences individuals. Nevertheless, the EU has still initiated security work to combat disinformation. The main purpose of this study is to describe and illustrate how disinformation is defined within the EU’s security framework. Applying David. A Baldwins conceptual dimensions and ideal types and anchoring them in the prominent theories realism, liberalism and constructivism, the study aims to describe and illustrate how EU views disinformation in its pursuit for security. The study later shows that disinformation needs to be affirmed and taken more seriously by the international community.

Små gröna män –  Början på ett nytt paradigm för det svenska militära maktmedlet?  Nyttjandet av det svenska militära maktmedlet, Försvarsmakten, har alltid varit intimt förknippat med hur svenska politiker uppfattat sin omgivning. I tider av liten militär hotbild har relevansen av det militära maktmedlet minskat kontra andra maktmedel och Sverige har haft förmånen att kunna bidra aktivt till global säkerhet genom deltagande i internationella operationer. I tider av en ökad hotbild har relevansen ökat och nyttjandet blivit mer inåtriktat med fokus på försvaret av Sverige. Detta arbete tar sin utgångpunkt i hur dessa säkerhetspolitiska förändringar påverkar relevansen och nyttjandet av det svenska militära maktmedlet.  Undersökningen analyserar hur den politiska sfären beskriver hotbilder och på vilket sätt det militära maktmedlet nyttjas. Syftet med att nyttja militära maktmedlet kan vara inåtriktat eller utåtriktat. Jämförelseperioderna och data för detta arbete utgörs av Försvarsberedningens rapporter år 2003 och 2017. Vid genomförandet av den kvalitativa analysen nyttjas Barry Buzan m.fl. vidgade säkerhetsbegrepp avseende hot inom olika sektorer. Den andra delen av analysen nyttjar Nils Andréns teorier om inåt- och utåtriktade aktiviteter som en stat vidtar för att skydda sin nation, härvid är fokus på det militära maktmedlets nyttjande. Analysen påvisar en tydlig hotförändring mellan de två tidpunkterna och samtidigt ett tydligt förändrat nyttjande av det militära maktmedlet. Hotbilden har rört sig från ett fokus på global terror till ett konfrontatoriskt Ryssland. Denna nya tydliga hotbild har också lett till en relevansförskjutning till förmån för det militära maktmedlet. I samma tidsperspektiv sker en nyttjandeförskjutning för det militära maktmedlet, till ett nationellt fokus dock med ett bibehållet internationellt engagemang. Den politiska sfären förväntar sig att Försvarsmakten löser sina uppgifter tillsammans med andra. Detta oavsett om det gäller försvaret av det egna territoriet eller internationella insatser. I linje med detta har Totalförsvaret åter fått en given plats i säkerhetspolitiken. / Little green men –  The beginning of a new paradigm for Swedish military power?  Usage of the Swedish military power, the Swedish armed forces, has always been intimately connected to how Swedish politicians interpret their surroundings. In times when there is a lack of threat to the state the relevance of the military power diminishes when compared to other security policy tools. During such times Sweden has had the opportunity and the will to contribute to global security, non the least by contributing to international and multi-dimensional operations, mainly to combat global terrorism. During times of a rise in threat towards the state the relevance of the military power and a more coherent attitude of defending the nation is natural. This essay use this as the starting point in how these security policy changes affects the relevance for and the usage of the Swedish military power. The essay analyzes how the political establishment describes threats to the state and in what shape or form the military power is used. Is it used as a tool for portraying security with an internal purpose or is it used for external purposes. For the analysis we compare Swedish defense board reports from 2003 and 2017. The work uses Barry Buzan et.al in regard to the wider security concept, consisting mainly of use of sectors and threats within sectors. The second part of the analysis uses Nils Andréns theories of internally and externally focused activities from a state with the purpose of securitizing the state. The focus of the internal and external activities is focused on the usage of the military power.   The analysis clearly shows a change of threat between the two time periods, as well as a clear change in the usage of military power. The threat has developed from a focus on global terrorism to a hostile Russia. This change of the threat environment seems to have changed the relevance of military power in comparison with other security policy measures. During the same timeframe a shift of the use of the military power occurs. From participating in international military operations in all dimensions to a national focus with the defense of the state as the top priority. One paradox is obvious, the national focus does not diminish the will to continue participating in international operations. One effect of the changed threat assessment and the diversity of tasks that follow, leads to the need for the military power to work together with others, within the nation and with other nations.