This study aims to discover how author’s neologisms in Douglas Adams’s science fiction novel The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy were translated in its only existing official Japanese translation by Kazumi Yasuhara. It also tries to answer the question of whether the type of a neologism influenced the translator’s choices when translating it. The study uses a hundred neologisms from the novel, classifying them and their translation strategies using classification systems proposed by Peter Newmark in his 1988 work A Textbook of Translation.  It is concluded that the type of a neologism did indeed have an influence on which strategies the translator chose to use when translating it. Overall, the most common strategies proved to be couplet, i.e., a combination of several strategies, naturalisation, i.e., transliteration and adaptation to target language conventions, and through translation, i.e., literal translation of all components of a compound word or collocation.

Uppsatsen syftar till att undersöka om barn och ungdomslitteraturen tillägnat sig filosofiska tankegångar och hur detta har utryckts i fyra skönlitterära verk. Barnlitteraturen används i skolan framförallt för att öka läsförståelse och ordkunskap. I denna studie har jag pekat på att litteraturen även kan föra fram filosofiska idéer. Uppsatsen kan fungera som en vägvisare till hur filosofiska idéer kan hämtas från skönlitteraturen och på så sätt exemplifiera dessa med hjälp av litteraturen, men också hur vi på samma sätt kan göra litteraturen mer begriplig med hjälp av filosofiska exempel. Uppsatsen har visat att barnlitteraturen innehåller djupa och intressanta filosofiska tankegångar. Både äldre och nyare barnlitteratur kan därför med fördel användas i skolan för att introducera filosofiska begrepp på ett stimulerande sätt.