Statens institutionsstyrelse (SiS) skall ansvara för ungdomar och vuxnas anpassade tvångsvård och behandling. Målet med SiS är att kunna ge individerna bättre förutsättningar för ett liv bortom kriminalitet och droger. SiS slutna ungdomsvård är för ungdomar som har begått ett brott och tillämpas därmed tvångsvård. Det är särskilt intressant då det visar sig att många ungdomar inom ungdomsvården har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) men kunskapsnivån inom funktionshinderområdet brister hos personalen. Situationen är såtillvida komplex då ungdomen befinner sig i en sluten miljö där ett mer individanpassat arbetssätt bör tillämpas. Således var studiens syfte att beskriva hur personal inom sluten ungdomsvård arbetar med ungdomar med NPF. Genom en kvalitativ forskningsansats har empirin inhämtats via yrkesverksamma och tagit del av deras egna arbetslivserfarenheter. Intervjuerna genomfördes via en semistrukturerad intervjuguide för att på sätt fånga informanternas verklighet. Efter genomförda intervjuer hade vi ett textmaterial som vi valde att analysera genom en tematisk innehållsanalys. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att NPF är ett ämne som diskuteras, men att det fortfarande kan behöva etableras mer kunskap och färdigheter inom den slutna ungdomsvården. Personal efterfrågar ökad kunskap kring funktionsnedsättningar och hur relationsbyggandet skall kunna utföras på ett sätt som fungerar för arbetet med ungdomen. / The Swedish State Board of Institutions (SiS) shall be responsible for adapted compulsory care and treatment of young people and adults. The goal of SiS is to be able to give individuals better conditions for a life beyond crime and drugs. SiS's closed youth care is for young people who have committed a crime and thus applies compulsory care. It is particularly interesting as it turns out that many young people in youth care have neuropsychiatric disabilities (NPF) but the level of knowledge in the field of disability is lacking among the staff. The situation is complex to the extent that the young person is in a closed environment where a more individually adapted working method should be applied. Thus, the aim of the study was to describe how staff within closed youth care work with young people with NPF. Through a qualitative research approach, the empirical evidence has been obtained through professionals and taken part of their own working life experiences. The interviews were conducted through a semi-structured interview guide in order to somehow capture the reality of the informants. After completed interviews, we had a text material that we chose to analyze through a thematic content analysis. In summary, the results of the study have shown that NPF is a topic that is being discussed, but that more knowledge and skills may still need to be established within closed youth care. Staff demand increased knowledge about disabilities and how relationship building can be carried out in a way that works for the work with young people.