No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

As the workplace becomes increasingly digital, tasks have shifted from being physically demanding to instead digitally processing knowledge and information. Employees are therefore regarded as knowledge workers and for them to succeed in the digital workplace, they place high demands on IT systems that encourage communication, collaboration and document management. To meet the knowledge workers needs, it has become increasingly common to implement collaboration platforms. However, organizations often implement collaboration platforms without further thought about how they should be used. At the same time, there is no knowledge of previous research that shows what factors make employees use collaboration platforms. The purpose of the thesis is therefore to investigate which factors lead to IT accustomed knowledge workers in the IT consulting industry using the collaboration platform in the digital workplace. By examining knowledge workers' perceptions of their use, we hope to be able to find answers to the factors that contribute to the use of collaboration platforms. The thesis applies a qualitative approach through semi-structured interviews on ten IT accustomed knowledge workers divided into two organizations in the IT consulting industry. To consider socio-technical aspects of use, empiricism has been analyzed with a conceptual model that integrates Theory of planned behavior and Technology acceptance model. Our results show that attitude, subjective norm, perceived behavioral control, perceived usefulness and perceived ease-of-use play an influential role in the use of collaboration platforms. At the same time, subjective norms and perceived usefulness are proposed to be the factors that have the strongest impact on use. / I takt med digitaliseringen av arbetsplatsen har arbetsuppgifter övergått till att istället digitalt bearbeta kunskap och information. Anställda betraktas därför som kunskapsarbetare och för att de ska lyckas i sitt arbete ställer de höga krav på IT-system som uppmuntrar kommunikation, samarbete och dokumenthantering. För att tillgodose detta behov har det blivit allt vanligare att implementera samarbetsplattformar. Organisationer implementerar ofta samarbetsplattformar utan vidare eftertanke kring hur de ska användas. Samtidigt finns det ingen kännedom om tidigare forskning som visar vilka faktorer som får anställda att använda samarbetsplattformar. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka faktorer som leder till att IT-vana kunskapsarbetare inom IT-konsultbranschen använder samarbetsplattformen inom den digitala arbetsplatsen. Genom att undersöka kunskapsarbetares uppfattning om deras användande hoppas vi kunna finna svar på vilka faktorer som bidrar till användande av samarbetsplattformar. Uppsatsen tillämpar kvalitativa semistrukturerade intervjuer på tio IT-vana kunskapsarbetare uppdelat på två organisationer inom IT-konsultbranschen. För att ta hänsyn till socio-tekniska aspekter vid användande har empirin analyserats med en konceptuell modell som integrerat Theory of planned behavior och Technology acceptance model. Våra resultat visar att attityd, subjektiva normen, upplevd beteendekontroll, upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet har en påverkande roll för användandet av samarbetsplattformar. Samtidigt föreslås subjektiva normer och upplevd användbarhet vara de faktorer som har starkast påverkan på användande.

<p>Aquaculture is an industry that is receiving increased federal and state investment to potentially ease demand on overexploited capture fisheries and reduce the significant edible -seafood trade deficit by providing consumers with a source of healthy locally grown protein. There is a growing investment in the growth of the industry, yet it faces many challenges. In the Great Lakes region of the midwestern U.S., a major agricultural hub, the food-fish industry has struggled to see substantial growth. Understanding these barriers to growth could allow for more productive delegation of resources to alleviate challenges faced by aquaculture producers.  </p> <p>Additionally, regulation of the aquaculture industry can vary greatly by region and lacks a consistent regulatory structure and position amongst other major agricultural industries. Relationships between producers and regulators can be complicated, as aquaculture is typically regulated by entities who have more familiarity with and focus on other natural re source management areas such as crop agriculture, water quality, and land use or conservation. Understanding the trust diversity and dynamics at play may enhance the efficacy of natural resources management (NRM) in the aquaculture industry going forward.  </p> <p>In this study, we use the Theory of Planned Behavior (TPB) to examine behavioral intention of land-based, food-fish aquaculture producers in the Great Lakes region of the U.S. to expand or diversify their businesses, and what they perceive to be barriers standing in the way of doing so. We also use Stern and Coleman’s (2015) trust ecology framework to explore trust diversity and how this can affect the institutional resilience of aquaculture as an industry.  </p> <p>We report on qualitative interviews of 34 aquaculture producers across the region, examining barriers to growth of the food-fish aquaculture industry as well as issues of trust in management and regulation. The findings reveal barriers related to the high-risk nature of the industry, and a need for stronger support systems to alleviate some of these risks. The interview data also points to high levels of trust diversity in aquaculture, and an emphasis on the importance of affinitive trust held by aquaculture producers. Key drivers of trust and distrust in management of aquaculture, along with proposed trust repair strategies, offer lessons for more effective and collaborative natural resource management. </p>

Denna studie undersöker kunders deltagande i cirkulära tjänster, ett ämne som tidigare ofta behandlats ur ett företagsperspektiv. Konsumentperspektivet är ett viktigt tillägg eftersom forskning har visat en minskad efterfrågan på cirkulära tjänster även om många kunder ställer sig positiva till deltagande. Utifrån denna diskrepans syftar denna studie till att undersöka hur variablerna attityd, kostnad, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och vana kan påverka kundens intention att engagera sig i dessa tjänster. Genomförandet skedde genom en enkätbaserad undersökning av tjänsterna återtag, reparation och uthyrning. Resultaten visar att en majoritet av de undersökta variablerna, framförallt vana och attityd, påvisar ha ett betydande samband till kunders intention att delta i cirkulära tjänster. Vissa av värdena var icke-signifikanta och kunde därför inte bidra till besvarandet av undersökningens syfte. För att vidareutveckla och understödja resultaten från denna studie bör vidare framtida forskning replikera studien för att samtidigt kunna öka kunskaperna inom området för cirkulära tjänster.