Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2003. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 302-311). Also available for download via the World Wide Web; free to University of Oregon users.

Diss. Rechts- und staatswissenschaftliche Fakultät Zürich : 1978. / Bibliogr. p. 129-133.

Thesis (Ph. D.)--University of Oklahoma, 1996. / Includes bibliographical references (leaves 129-150).

The Arabic press of the nineteenth century period has received, up to now, very little attention in the West: the same is true of the Egyptian journalist "Abd Allah al-Nadim, who became an influential figure in the Egyptian national movement. This thesis examines the part played by the press and, in particular, by al-Nadim in that movement in the last quarter of the nineteenth century. The development of the press in Egypt is traced from its beginnings at the time of the French invasion to its emergence as a popular medium of communication in Khedive Isma'il's reign. Since 'Abd Allah al-Nadim was the first Egyptian journalist to make full use of the popular press as a means of shaping public opinion, the thesis contains a detailed examination of his ideas for social and political reform and an assessment is offered of the contribution he made as a journalist, an orator and a writer to the Egyptian national movement. During the period under review, Britain came, for various reasons, to play a prominent role in Egypt's history. Accordingly, in looking for background information concerning the social and political scene in Egypt, I have paid particular attention to British official documents and correspondence in the Public Record Office. My researches have concentrated most of all on the contemporary Egyptian. records, including government reports and memoranda, the texts of laws and degrees, the recollections of individuals and, especially, newspaper files. Particularly valuable was the material in the Egyptian National Archives (Dar al-Watha'iq) relating to the period from January 1881 to September 1882, with which the name of 'Urabi is linked, and the newspaper files and other documents, including copies of most of the works of al-Nadim, which are preserved in the Egyptian National Library (Dar al-Kutub al-Misriyya).

published_or_final_version / Journalism and Media Studies Centre / Master / Master of Journalism

published_or_final_version / abstract / toc / Philosophy / Master / Master of Philosophy

The online newsmagazine, by incorporating and extending the capabilities of traditional media, poses a challenge to the conventional notion of both the newsmagazine and the time-based nature of news. In examining the online newsmagazine as an abstract construct as well as a physical form of media, issues of time, space and interactivity can be redefined in terms of the online environment. Using samples culled from the web and the print versions of Maclean's, Newsweek and Time, this thesis considers issues such as layout and tactility, temporality and its effect on the concept of the newsmagazine, and the changing role of the editorial staff. These factors are especially relevant to not only the online newsmagazine's current struggle to establish itself as a credible form of news dissemination within the online environment, but also the future evolution that may be involved in order to ensure the survival of the online newsmagazine.

This thesis describes the underground press of the sixties in the United States, from the beginning of the movement in mid-decade to its apparent demise in the early seventies. I use articles from the underground papers to illustrate the nature of the underground press and apply literary and socio-cultural theories and thinking to the phenomenon in order to chart and analyze its rapid development and speedy disappearance early in the seventies. I focus on the journalistic idealism represented by the papers. By journalistic idealism, I mean the belief that society could be improved if its ills were exposed by journalism conducted in the public interest--the founding faith of the daily press in America. In this sense the underground papers recalled the earlier ideals of a free press in a democratic society. I conclude that the journalistic idealism of the sixties was contained and perverted, but not destroyed. The deeper questions posed here, however, concern the nature of hegemony and of social movements for change and their particular problems with respect to the status quo and its official authorities. The theoretical justification for treating newswriting (generally) as a form of literature (rather than a form of "communications"), is to reveal some of the codes it relies upon to convey meaning (rather than simply information).

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers upplevda stressnivå över skolan. Forskningsfrågor som besvaras är om elever känner sig stressade i skolan och om det finns några skillnader mellan könen. Studien ger även svar på vilka faktorer som påverkar stressnivån i skolan. Undersökningen är kvantitativ och 68 informanter deltog. Resultatet visar att majoriteten av eleverna känner sig stressade över skolan, men även att stress kan visa sig vara både positiv och negativ. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen. En stor faktor som påverkar eleverna negativt är betygspress och det som påverkar eleverna mest positivt är peppen de får av sig själva i stressade situationer. Slutsatsen av studien är att stress är ett stort problem i gymnasieskolan, men även en bidragande faktor för motivation och effektivitet.

Abstract Denna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen – framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är: Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nätupplagor 2012-2013? På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna? Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna?   En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden. Medieteorier som exempelvis att redaktioners sammansättning påverkar hur olika folk framställs i media används också i viss utsträckning. Central för metoden är Foucaults diskursteori om hur språket används för att forma diskurser. För att kunna utröna olika diskurser har flera analyskategorier utvecklats för att fånga olika aspekter av framställningen av författare från Afrika, till exempel vad de får representera, vilka författare de jämförs med och om de får komma till tals i artiklarna. Utifrån detta avgörs om de blir en del av ett ”vi” eller ”dom” och slutligen om de blir integrerade eller utestängda. Resultatet av studien är inte entydig. (Svarta) författare från Afrika jämförs ofta med varandra och får representera något generellt ”afrikanskt”, men ofta motiveras det med relevanta resonemang. Författarna kan ha något gemensamt som Afrikas koloniala historia. Det finns dock undantagsfall. Ett annat resultat är att svarta afrikanska författare får oproportionerligt litet utrymme i media. Det är ett exempel på att en de utmålas som ”dom” och i förlängningen ett utestängande. Denna uppsats är en liten början på ett område där det skulle behövas mer forskning. Ett förslag är att gå långt tillbaka i tiden för att se om det går att se skillnader och trender i framställningen av författare från Afrika över tid.