No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Demokratibegreppet kan få flera betydelser. Det råder konkurrens kring att definiera det. Media är en arena varpå denna konkurrens kan förekomma. Tidningars ledarsidor kan betraktas som den del av tidningars innehåll där tidningens politiska ställningstaganden kommer till uttryck som starkast. Ledarsidornas konstruerande av demokrati kan ses som en del i konkurrensen om begreppets betydelse. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra de demokratisyner som konstrueras i svenska tidningars ledare. Metod: Studiens metod är kritisk diskursanalys. Materialet består av sammanlagt trettio tidningsledare. Det är tio ledare från tre olika tidningar. Tidningarna är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultat: Ledarna i studiens material reproducerade generellt sett en kolonial diskurs. Västerlandet konstruerades som demokratins försvarare. Västerlandet framställdes ha i uppgift att göra andra delar av världen demokratiska. Aftonbladet reproducerade i mindre utsträckning sådana föreställningar än Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Förekommandet av tankar som går att koppla till Helds(1997) samtida demokratimodeller har synliggjorts i studien. I materialet präglades ledarna från Aftonbladet av en deltagardemokratisk syn. Dagens Nyheters ledare visade prov på tankar som går att härleda till den lagstyrda demokratimodellen och konkurrensgrundad elitdemokrati. Den senare aktualiserades även i Svenska Dagbladets ledare, såväl som en pluralistisk syn när texterna behandlade utrikespolitiska frågor.

Sverige är ett idrottsligt land där det utövas flera olika sorters idrotter. Över 80 % av Sveriges barn och ungdomar har någon gång varit aktiva inom en idrottsförening. Men vid 20 års ålder har denna siffra sjunkit till enbart 40 % enligt Riksidrottsförbundet (2016).   Det denna studie valt att fokusera på är de ungdomar som faller bort inom idrotten i ungdomsåren. Kan det vara en osund press från föreningen som gör att ungdomarna väljer att sluta eller finns det andra orsaker? Vad kan landets olika idrottsföreningar göra för att försöka behålla så många ungdomar som möjligt inom idrotten? Är det samma anledningar för tjejer som det är för killar eller skiljer sig de åt?   Resultatet som denna studie fick fram var att den press som föreningar sätter på sina utövare inte var en betydande faktor till att ungdomar slutade, istället visade det sig vara att tiden till idrotten inte räckte till. Det fanns andra aktiviteter som prioriterades istället. Det visade sig dock vara en skillnad mellan tjejer och killar. Tjejerna var mer känsliga för kritik och kände att det var tvungna att prestera till max för att få vara med.   Respondenterna i studien tyckte att Sveriges idrottsföreningar borde lägga större vikt vid den sociala aspekten. De skulle inte bara gå utifrån de sportsliga, utan även den sociala aspekten. Ledare och tränare skulle implementera aktiviteter som inte hade med idrotten att göra, till exempel samarbetsövningar eller en annan idrott. / Sweden is a sporty country where it is practiced several kinds of sports. Over 80 % of the Swedish children and adolescents have at some time in their life been active in a sports club. But at age 20, this figure has dropped to only 40 % Riksidrottsförbundet (2016).   This study chose to focus on the adolescents that disappear from their sports in their youth. Could it be an unhealthy pressure from the clubs that makes the adolescents decides to quit or are there other reasons? What can the country’s various clubs do to keep as many adolescents as possible? Is it the same reason to quit their sports for girls as it is for boys or do they differ?   The results this study presented showed that the pressure the clubs put on their players were not a significant factor why adolescents quit their sports, instead it turned out to be that they did not have the time for the sport. Instead there were other activities that were prioritized. It proved to be a difference between girls and boys. The girls were more vulnerable to criticism and felt that they had to perform at maximum to take part.   The respondents in the study said that the Swedish sports clubs should put more emphasis on the social aspect. They should not only go on the basis of sporting, but also see the social aspect. Leaders and coaches should implement other activities, such as cooperation exercises or other sports.

Yeung Chee-kong. / Thesis (M.Phil.)--Chinese University of Hong Kong. / Bibliography: leaves 99-103.

El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / Cartas al editor / Revisión por pares

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1983. / Vita. Bibliography: leaves [145]-155.

Inaug.-Diss.-Würzburg.

Thesis (M.A.)--Kutztown State College. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 45-06, page: 2925. Typescript. Includes bibliographical references (leaves 94-98).