No description available.

Impostorfenomenet (IF) är vanligt förekommande i den akademiska kontexten. Studier visar att fenomenet har en negativ påverkan på studenters hälsa och prestation, vilket riskerar att följa studenterna in i arbetslivet. Det är viktigt att undersöka vilka faktorer som kan påverka fenomenet, för att få en ökad kunskap om hur det kan motverkas. Självmedkänsla och ett dynamiskt mindset har i tidigare forskning föreslagits som potentiella skyddsfaktorer mot IF, medan ett statiskt mindset har associerats till högre grad av IF. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur vanligt förekommande impostorfenomenet är hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet. Ytterligare syftade studien till att undersöka huruvida självmedkänsla och mindset predicerar IF. Totalt 238 studenter från olika universitetsutbildningar deltog i studien. Data samlades in via Clance Impostor Scale, Theory of Intelligence Scale och Self-compassion Scale Short Form. Deskriptiva analyser och en multipel regressionsanalys genomfördes. Resultatet visade att 68.1% av deltagarna upplevde frekventa och höga nivåer av IF. Självmedkänsla och mindset förklarade tillsammans 51.7% av variationen i IF. Endast självmedkänsla var en signifikant prediktor, där högre grad av självmedkänsla relaterade till lägre grad av IF. Resultatet antyder att IF är vanligt förekommande, samt att ett självmedkännande förhållningssätt kan skydda mot impostorkänslor, vilket anger en riktning för framtida forskning för att utveckla lämpliga interventioner. / The impostor phenomenon (IP) is common within the academic context, and has a negative impact on students’ health and performance, with the risk of affecting their later careers. This highlights the need to investigate which factors are involved in the phenomenon, to develop a better understanding for its prevention. Self-compassion and a growth mindset have been suggested as potential resilience factors against IP, while a fixed mindset has been linked to higher rates of IP. The purpose of the present study was to determine the prevalence of IP in a sample of Swedish university students. The purpose was also to explore how self-compassion and mindset predict IP. A total of 238 students from different university programs participated in the study. Data was collected with the Clance Impostor Scale, Theory of Intelligence Scale and Self-compassion Scale Short Form. Descriptive analyses and a multiple regression analysis was performed. The result showed that 68.1% of participants reported frequent or high levels of IP. Self-compassion and mindset together explained 51.7% of the variation in the impostor phenomenon. Self-compassion was the only significant predictor, with higher rates of self- compassion being related to lower rates of IP. The results suggest that IP is a common experience, and that self-compassion can function as a protective factor, which motivates the need for further research on effective interventions.

The thesis deals with theories of intelligence and their significance for pedagogical theory and practice. The first part of the thesis describes theories of intelligence, specific theories of intelligence, mental retardation, causes of mental retardation, and focus on the relationship between theories of intelligence and pedagogical theory and practice. The second section presents an overview of current educational theories and practices, the education of gifted children and education of mentally retarded children. The last part deals with the range of leisure activities for gifted children and children with mental disabilities.