Många stora organisationer som myndigheter och banker arbetar med en monolitisk applikationsarkitektur som är ett gammalt sätt att strukturera applikationer. Flera faktorer som att attrahera och behålla talang, vara skalbar och flexibel, samt en bra tjänsteleverans driver dessa organisationer att byta till en mikrotjänstorienterad arkitektur. Att migrera stora applikationer och samtidigt leverera tjänster till kunder eller användare är en stor och svår uppgift. Problemet är att det inte finns tillräckligt med forskning om hur man arbetar under denna typ av modernisering av applikationsarkitekturen samtidigt som organisatorisk stabilitet upprätthålls. Denna studie syftar till att bättre förstå hur organisatorisk stabilitet kan upprätthållas under tider av stora tekniska förändringar i arbetssätt under övergångsperioden för arkitekturer. Studien utgick från följande forskningsfråga: Hur upprätthålls organisatorisk stabilitet under övergångsperioden för modernisering av arkitekturer under flytten mot mikrotjänster? Studien har baserats på en kvalitativ ansats, där en fallstudie har använts för att samla in empiriskt material. Studiens empiriska material har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med anställda med olika roller på myndigheten som utför ett storskaligt applikationsarkitektur projekt; containerprojektet. Datan analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar hur både förberedande och löpande hantering är viktiga för framgång. I de förberedande stadierna är faktorer relaterade till risktagande och hantering av projektets arbetsstyrka viktiga att besluta om. När projektet väl har startat är det viktigt att aktivt arbeta med förändringsarbete och att vara flexibel, kommunicera med riktad information och hantera varje specifikt hinder noggrant. Studien visade också hur valet av teknik inte är avgörande för projektets framgång utan en metod för att nå dit. Resultaten har visat hur uppdelningen av en stor plan i mindre projekt, som vidare delas upp i faser, är en framgångsfaktor. Studien har bidragit med nya insikter till forskningen inom IT-hantering och applikationsarkitektur. / Many large organizations, such as government entities and banks, operate with a monolithic application architecture, an old way of structuring applications. Several factors including attracting and maintaining talent, being scalable and flexible, as well as a good service delivery, are driving these organizations to change toward a microservice-oriented architecture. To migrate large applications while simultaneously delivering the services to clients or users is a large and challenging task. The problem is that there is insufficient research on how to work during this type of application architecture modernization while maintaining organizational stability. This thesis aims to better understand how organizational stability can be maintained during times of disruptive technological change in the workspace during the transition period of architecture. The study utilized the following research question: How to maintain organizational stability in the transition period of architectural modernization moving towards microservices? The study has been based on a qualitative approach, where one case has been used in gathering empirical material. The study's empirical material has been collected through eight semi-structured interviews with employees of various roles at the Swedish agency performing a large-scale application architecture project; the containerization-project. The data were analyzed using thematic analysis. The thesis findings show how both preparatory and ongoing management contributions are essential for success. In the preparatory stages, factors related to risk-taking and managing the project workforce are essential to decide. Once the project has started, it is crucial to work on change management efforts actively and to be flexible, communicate with targeted information, and handle each specific obstacle carefully. The study also showed how the choice of technologies is not central to the project's success but a method to get there. The findings have shown how dividing a large plan into smaller projects, further divided into phases, is a success factor. The study contributed new insights to IT management and application architecture research.

Depuis la fin des années 1980, le développement de véhicules autonomes, capables de rouler sans l'intervention d'un être humain, est un champ de recherche très actif dans la plupart des grands pays industrialisés. La diminution du nombre d'accidents, des temps de trajet plus courts, une meilleure efficacité énergétique et des besoins en infrastructure plus limités, sont autant d'effets socio-économiques espérés de leur déploiement. Des formes de coopération inter-véhicules et entre les véhicules et l'infrastructure routière sont nécessaires au fonctionnement sûr et efficace du système de transport dans sa globalité. Cette thèse s'intéresse à une forme de coopération particulière en étudiant la coordination de robots mobiles aux intersections. La majorité des systèmes de coordination existants planifie une trajectoire que les robots doivent exécuter afin d'assurer l'absence de collision. C'est une approche classique de la planification, qui est alors considérée comme un mécanisme de génération de l'action. Dans cette thèse, seules les priorités entre les véhicules sont planifiées, c'est-à-dire l'ordre relatif de passage des véhicules dans l'intersection, ce qui est bien plus faible car un grand nombre de trajectoires respectent les même priorités. Les priorités sont alors simplement utilisées comme une ressource de coordination pour guider les robots dans l'intersection. Une fois les priorités affectées, les robots suivent une loi de contrôle qui s'assure qu'elles soient bien respectées. Il en découle un système de coordination robuste, capable de gérer toute une classe d'événements imprévisibles de façon réactive, ce qui est particulièrement adapté pour une application à la coordination de véhicules autonomes aux intersections où voitures, transports en commun et piétons partagent la route. / Since the end of the 1980's, the development of self-driven autonomous vehicles is an intensive research area in most major industrial countries. Positive socio-economic potential impacts include a decrease of crashes, a reduction of travel times, energy efficiency improvements, and a reduced need of costly physical infrastructure. Some form of vehicle-to-vehicle and/or vehicle-to-infrastructure cooperation is required to ensure a safe and efficient global transportation system. This thesis deals with a particular form of cooperation by studying the problem of coordinating multiple mobile robots at an intersection area. Most of coordination systems proposed in previous work consist of planning a trajectory and to control the robots along the planned trajectory: that is the plan-as-program paradigm where planning is considered as a generative mechanism of action. The approach of the thesis is to plan priorities – the relative order of robots to go through the intersection – which is much weaker as many trajectories respect the same priorities. Then, priorities are merely used as a coordination resource to guide robots through the intersection. Once priorities are assigned, robots are controlled through a control law preserving the assigned priorities. It results in a more robust coordination system – able to handle a large class of unexpected events in a reactive manner – particularly well adapted for an application to the coordination of autonomous vehicles at intersections where cars, public transport and pedestrians share the road.

At the beginning, the project describes basics and utilization of data warehousing and OLAP techniques and operations used within the data warehouses. Then follows a description of one of the commercial OLAP client - based on the features of this product the requirement analysis of the freeware OLAP cube client displayer is desribed - choosing the functionality to be implemented in the client. Using the requirement analysis the structural design of the application (including UML diagrams) is made. The best solution from compared libraries, frameworks and development environments is chosen for the design. Next chapter is about implementation and tools and frameworks used in implemetation. At the end the thesis clasifies the reached results and options for further improvement.

Kungliga Tekniska Högskolan har för en tid sedan anordnat så kallade ”workshops” för att hjälpa studenter med sina studier. Dessa workshops ger studenterna tillfälle att få hjälp av assistenter. Syftet med detta projekt är därför att göra administrationen för workshopstillfällena så effektiv och smidig som möjligt.För att uppnå detta syfte har en webbapplikation konstruerats i utvecklingsmiljön Netbeans och är baserad på en treskiktsarkitektur. Detta har genomförts med hjälp av utvecklingsmetoden Scrum och programmeringsspråket Java. Stor vikt har lagts på att skapa en modulär applikation med fokus på hållbar utveckling.Resultatet har blivit en webbapplikation som kan nås via mobila enheter, surfplattor och stationära enheter. Den har prestandatestats och är därmed redo för att testas för en utvärdering av dess effektivitet och inverkan på workshopverksamheten. / The Royal Institute of Technology has recently arranged so-called "workshops" to help students with their studies. These workshops give students the opportunity to receive help from assistants. The purpose of this project is to make the administration of the workshop sessions as efficient and seamless as possible.To achieve this purpose, a web application has been designed in Netbeans the development environment and is based on three-layer architecture. This has been implemented using the Scrum development methodology and the Java programming language. Great emphasis was placed on creating a modular application with focus on sustainable development.The result is a web application that can be accessed via mobile devices, tablets, and stationary units. Its performance has been tested and the web application is thus ready to be tested in order to evaluate its effectiveness and impact on the workshop activities.