Mycket forskning pekar på att elever har svårt för att koppla samman då-nu-sedan. Blanddessa finns det en rapport från skolinspektionen, gjord 2015 på grundskolan, som pekarpå att eleverna visar goda kunskaper i referenskunskap, men att deras förmåga attorientera sig i tid inte visas lika tydligt. Med detta som bakgrund har vi därför valt attundersöka om det också ter sig i gymnasieskolan med hjälp av historiemedvetande ochbegreppets utveckling som teori. Inom det teoretiska ramverket används bådeupphovsmännen Jeismann och Rüsen, men också senare didaktiker som tolkat derasdefinitioner av begreppet. För att besvara vårt syfte och frågeställning som berör, hurlärare anser att de och deras undervisning förhåller sig till förmågan att orientera sig i tid,har vi använt oss av kvalitativa metoder, såsom semi-strukturerade intervjuer ochobservationer. Under tre tillfällen har vi samlat ihop material från två olikagymnasieskolor, med tre olika lärare. Dessa har inkluderat två historia 1b klasser och enhistoria 2b. Sedan har materialet sammanställts i ett resultat som sedan analyserats medhjälp av en hermeneutisk ansats. Resultatet visade sig att elever har svårt för förmågan attkoppla samman då-nu-sedan och att det inte beror på att undervisningen inte germöjligheter och tillfällen att utveckla detta. Snarare verkar det bero på bristandeförkunskaper och en oförmåga att orientera sig i sin egen tid, något som kommer att kallasför tidsmedvetande. Genom arbetet kan vi se hur lärare förhåller sig till orientering i tidoch hur de anser att man kan applicera detta för att utveckla elevers historiemedvetande.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv.  Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses?  Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys.  Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015. Kärnan i vår metod är djupgående analyser med hjälp av semiotik, där vi har studerat reklambudskap för samma produkt från länderna: Australien, Dominikanska Republiken, Japan, Kina samt USA. Därefter har vi analyserat detta material med hjälp av vår teoretiska grund och kunnat dra slutsatserna att: Man i anpassning av reklambudskap internationellt kan se ett samband till de kulturella dimensionerna, men att vissa speglas tydligare än andra. Vi har kommit fram till att anpassning till femininet, högt osäkerhetsundvikande och eftergivenhet kan användas i båda polerna, då vi anser att dessa justeringar inte har en negativ inverkan om de finns i reklambudskap och kan därför vara en bra grund. Därav kan vi dra slutsatsen att dessa anpassningar kan vara genomgående och att man kompletterar med anpassningar till motpolerna till dessa samt de övriga dimensionerna.